Jag begär inte att de jag har kontakt med inom vården ska vara perfekta (ok, läkare tycker jag faktiskt ska vara nästan perfekta...), men tja låt säga, kunna stava åtminstone. Speciellt när man har en sorts samordningsfunktion. Att då avsluta frågor med med en punkt istället för ett frågetecken kan lätt skapa förvirring och att överanvända mellanslag+utropstecken i slutet av en mening gör mailet mycket svårare att läsa. Stor bokstav i början av en mening är ju alltid trevligt fick jag lära mig innan lågstadiet, men det är uppenbarligen inget måste nu för tiden. Det är ok om en del ord är felstavade men det är inte ok i kombination med konstiga meningsuppbyggnader som gör att man måste läsa om den några gånger för att förstå.
Skriver någon ".har du något läkarintyg om dina diagnoser/besvär för det behöver styrkas." så menar jag verkligen inte att vara dryg när jag inte förstår om personen undrar om jag har ett intyg och vill att jag svarar eller om personen helt enkelt påpekar att ett intyg behövs. För jag vill inte svara i onödan när jag vet att personen är väldigt upptagen och inte alltid har tid att läsa mail men jag vill ju inte heller låta bli att svara om personen behöver ha ett svar för att kunna ge rätt svar till mig sen.
Jag är den första att erkänna att jag är petig när det gäller stavning och meningsuppbyggnad (vilket antagligen inte märks) men jag har ändå rätt mycket tålamod nu för tiden och säger sällan något om sånt här. När folk skriver privat i sina bloggar och liknande så tänker jag knappt på det medvetet, men som sagt, med den yrkesrollen hon har så tycker jag faktiskt att hon kan skriva lite tydligare...

Aja, det hela angår ett köp av walkingskor. Skorna jag köpte från ICA Maxi är jättesköna, eller nej inte direkt faktiskt, men de är inte gjorda för att motionera i. De kostade 199:- och jag behövde ett par sådana helt enkelt.
Så jag har börjat titta på skor med rullsula, MBT-skor, Easytone, och allt vad de nu heter. Det verkar vara många som känt att rygg och knän avlastas med sådana, så, någon som har några tips om vilken sort man ska sikta in sig på?
Jag som köper ett par nya kängor var fjärde år är inte hemma alls i skodjungeln och när det gäller specialskor är jag rentav vilse.
Förhoppningsvist kan jag få hjälp med kostnaden av landstinget, därav behovet av intyg.
De är sjukt dyra, visst finns det de som kostar "bara" 800:- (vilket iofs jag rent instinktivt tycker är helt sinnessjukt för ett par gympadojjor så jag får tänka på att det inte är vanliga gympadojjor, och jag vet ju rent logiskt att skor rent allmänt inte är billiga uppenbarligen) men många kostar över 1500:-.
Visst köper jag kängor för upp mot en tusenlapp (oftast så hittar jag för 100-400:- på Tradera, så ni kan ju förstå att jag hajjar till när jag märker hur priset på skor är idag), men de håller åas i fyra år och hur bra kvalitet det än är på walkingskorna så tvivlar jag på att de håller så länge om man använder dem regelbundet.
Jag ska också få träffa en sjukgymnast och prata lite om vilka skor som kan passa mig bäst, och jag hoppas verkligen att hon har ett par innersulor jag kan ha i kängorna för jag vill inte ställa mina älsklingar på hyllan :'( Tanken gör mig faktiskt ledsen på riktigt.