I helgen

Borde jag varit i Sthlm. Anders fyller år nästa vecka, men alla hans kompisar har plötsligt konstiga undanflykter. Istället lurade de i honom när han satt på Snövit i lördags att de en efter en var tvungna att gå, och när Anders var själv kvar skulle han hem till sig och möta Johanna, men det han inte visste var att det där alla andra var, beredda att komma ut från hans kök och skrika "ÖÖÖÖVERASKNING! och bjuda på öl.
Så många jag saknar fanns där.
Jag var involverad i deras gigantiska plan.
Men det hade bara inte funkat.

Closure.

Ungefär så här känner jag mig nu. Fick inte tag på nån vettig video, så ni får la blunda och bara lyssna.



Arcanas "Closure"

Efterlysning: Malt Whiskey-tshirt

Jo, jag såg en så förbannat snygg t-shirt på Nevnariens blogg, MÅSTE HA! Någon som vet om denna finns till salu på nätet?

malt

Erik är het och jag är konstig.

För jag tycker på rent allvar att han blir het på ett annat sett när han sitter med headsetet på sig. Men mitt briljanta förslag om att han skulle bli headsetmodell röstades ner... hmpf.
Men jag vet att jag nog är lite konstig som tycker att han är het när han sitter och spelar med sitt headset, men det var väl ingen nyhet. Varken att jag är konstig eller att han är het.

Gah, jag vill göra klart bloggen, men jag orkar inte. Fast jag borde. Fast just nu vill jag spela, och eftersom jag inte haft någon större lust att spela den senaste tiden tänker jag göra det. Spelade lite inatt, slöinstancade med guildet, sånt är kul. Det är massa nytt folk som jag inte har koll på, några verkar faktiskt riktigt vettiga. Det är också skönt med guildet, det ÄR ett väldigt socialt guild och även om man inte kan gilla alla så måste alla ändå gå ihop. Spelade med en kompis till nån i guildet, han blev lite imponerad över att det funnits i tio år. Och ja, det är faktiskt imponerande. Man hör också av alla som ansöker att de hört så mycket gott om guildet, att folk är schyssta och att det är en så skön stämning, vi spelar inte bara ihop utan vi umgås verkligen över nätet.
Citerar en ifrån guildet;
"Hembränt har nått speciellt på gång, som är värt att kämpa för att lägga ner lite tid för. har pysslat med många olika saker genom livet gjort lumpen spelat fotboll i div 3
och kan säga inget känns så speciellt som Hembränt.
Så snälla var rädda om varandra motivera varandra samt hjälp varandra.
Hembränt är inte bara en guild vi knyter banden och är något mer, kan inte sätta fingret på det, men vi har nått speciellt på gång.
Så snälla hjälp varandra nu inför ulduar sötta och motivera. Sluta upp med att hacka picka på folk utan försök hjälp dom. Ger man kritik bör man även kunna hjälpa personen, sen är det upp till honom att ta sig åt det och göra något av det."

Avslutar med en bild på världens hetaste:

erikheadset

Öl & whisky.

Ja, idag for vi till Systemet och köpte öl, och en Black Velvet och en Glenfiddich. Det satt inte fel kan jag säga, jag har inte druckit whisky på ett år. Jag minns hur alla brukade rynka på näsan när jag nämnde att jag tycker om Black Velvet, för OMG, en blended KANADENSISK whisky?! HUR TÄNKER JAG?! Men jag gillar den. Jag gillar Caol Ila med, smaken sitter inte i prisklassen för mig.
Vi mötte Eriks far där också, det var skönt att se ett bekant ansikte för det var maaaassa folk där (ingen självplock...) så jag visste inte riktigt vart jag skulle titta eller vad jag skulle göra.
Det hela fick mig också att tänka på vissa katter. En tjej jag hyrde ett rum av i Hagsätra skaffade tre kattungar, som hon döpte till Fiddich, Jameson och Chivas, det var lite ballt faktiskt...

Efter maten somnade jag, och sov alldeles för länge... sov i några timmar, tills kl 19.40 typ. Det var inte bra nånstans, för nu känns dygnet uppfuckat. Jag borde fortsatt sova för natten egentligen, men jag visste ju inte hur mycket klockan var.

Tihi, Ylva har fått sin present nu... Jag undrar vem som är gladast, jag eller hon. Om jag vore rik skulle jag ge spontana presenter till de jag gillar hela tiden, det finns ett visst antal som jag vill göra glada väldigt ofta.
Men det verkade vara mycket uppskattad iaf, och det känns bra.

Jag borde logga in på WoW och göra dailys. Men gwäh. Jag fattar inte, de senaste två kvällarna har jag dragit upp locken från 74-76, samt gjort 5 dailys med magen, men nu är det bara... bleh. Varför är det plötsligt inte roligt längre?

Ny design.

Ja, som synes har jag ändrat lite i designen... Typ allt.
Jag blev så sugen när jag hjälpte Ylvas med hennes.
Allt är inte heller klart, och långt ifrån perfekt, men jag är perfektionist och tänker ta detta tillfälle i akt och försöka låta den sidan av mig vila ett tag, öva lite på det. Får se hur länge det håller...
Jag har inte den blekaste om hur designen funkar i något annat än IE, det var länge sen jag kodade och saker och ting har säkert blivit uråldrigt sedan jag höll på. Det ser också mycket rörigt ut, men jag gillar't och det är det som är huvudsaken.
Dock vet jag inte om jag kommer behålla denna eller gå tillbaks till den gamla, det visar sig. Den förra var mer stilren och jag gillar det med, men oh well.

Just nu sitter Erik mittemot mig och kör arena. Jag vet inte varför, men han är fan extra het när han sitter och är helt inne i spelet. Kanske för att man ser att han gör något han verkligen tycker om. Och återigen påminns jag om hur lyckligt lottad jag är som kan se det varje dag.

Grannen.

I min förra trapp med nio lägenheter bodde vi tre st, och jag sprang aldrig på grannarna vilket jag var glad över.
Nu är läget annorlunda... Jag bor i ett hus med två pensionärer och nån snubbe till, och en av pensionärerna är alldeles för pratglad.
Hon hälsade väldigt snabbt, presenterade sig och så, och det är ju trevligt att hon gjorde att man kände sig välkommen, men nån minut in i samtalet förstod man att hon kände sig väldigt ensam (fast hon har besök väldigt ofta, av ban och barnbarn) och väldigt gärna vill ha nån att prata med. Vilket är helt ok, bara denna den inte är jag... För jag kan inte småprata med folk jag inte känner, jag tycker inte om det heller. Idag skulle vi gå och handla, jag hörde att hon låste sin dörr precis när vi kom ut i trappen. Trofan att hon väntade där nere när vi kom ner.
"Ja HEJ, ja då kan ni hålla upp dörren åt mig!"
Det är iofs en självklarhet för mig, jag vet inte hur jag kunnat bli så artig men jag håller alltid upp dörren åt folk varesig de är pensionärer med rullatorer eller ungdomar.
När vi hade tagit ett steg utanför porten insåg vi att hon var på prathumör. Hon verkar vara en sådan som bara vill prata, det spelar ingen roll vad hon får för svar eller OM hon ens får ett svar, hon vill bara prata. Hon höll oss sällskap en bit och pratade på om vädret och Erik (inte min Erik då, utan hennes son) som är lastbilschaffis, och vilket väder det var i Stockholm, och att Erik kunde sova i Sthlm om han ville (vid det här laget vet jag väldigt mycket om Erik...), medans jag gick och funderade ut en flyktplan. Lyckligtvist skulle hon inte gå så långt. Jag är också på tok för artig för att avbryta ett samtal eller uttrycka en önskan om att slippa prata, så det är ju bara att nicka och se glad ut... Vilket jag också hatar, jag vill inte gå omkring och le. Jag tycker inte om att le. Jag tycker knappt om att le när jag ser glad ut. Men det känns oartigt att se sur ut (jag vill tro att jag ser neutral ut när jag inte ler, men uppenbarligen inte...), och där är vi återigen; jag vill inte vara oartig. Ibland saknar jag den gamla goda tiden när man uppenbarligen såg skrämmande ut, då pratade främmande folk inte med en åtminstone...

Hypoaktivitet.

Jag skrev ett långt inlägg om det, om motsatsen till hyperaktivitet inom ADHD. Men jag tog bort det. Fuck it, typ. Jag citerar Rum 237; "Handlingsförlamning kan jag för enkelhetens skull kalla den. På insidan är det dock i allra högsta grad damp. Ett krig. Ständigt. Från det att jag slår upp ögonen på morgonen tills jag sluter dem på kvällen."
Fast för mig slutar det inte när jag somnar, och jag är trött på det. Så trött på det. Och det ironiska är som sagt att jag inte ens kan sova bort det...
Det skulle förklara så mycket iallafall, det där med hypoaktivitet.

Söstra mi är tillsammans med den hon ska vara tillsammans med igen, fick jag reda på nyss! Det gör mig så jävla glad, vi har pratat en del om det, och jag har bara gått och väntat på att båda två ska fatta det på samma gång. Jag tyckte om Jim, han gjorde nog henne mycket gott, men det ska ändå vara hon och Markus. Så underbart att de också fattat det nu :P
Hon skojade om att hon skulle dra med honom och flytta till Småland, jag tar henne på orden och ska ge henne länkar till alla bostadsköer som jag känner till häromkring! Jag vill verkligen ha henne nära, och jag vill verkligen inte att Oliver ska växa upp i Arboga.

Det här postade jag igårkväll, men tydligen så ville det inte postas ordentligt. Hum.

Gamla WoW-minnen

Jag har precis suttit och haft gruppsamtal (gosh vad dumt det låter) med Robin och Jörgen på MSN, vilka jag också råkade spela i samma guild med för länge sedan. Vi pratade om massa gamla minnen, kollade på massa filmer, lyssnade på ljudklipp <3
Hahaha, skrattade högt ett par gånger :D
Många har tydligen ändrats sen den tiden, men det skulle faktiskt vara skoj att träffa alla. Robin ska hälsa från mig iaf.

Nu tänkte jag ge sömnen ett försök. Strax.

Sömn.

Inga kommentarer angående den jävla fittnatten som skulle innehålla massor av kvalitetssömn. Inga jävla kommentarer angående det jävla läkemedelsmonopolet som gör att jag inte får köpa vad jag vill för att staten förutsätter att jag är en av dem som är dum i huvudet och inte kan avgöra vad som är bäst för mig själv. Och INGA SOM HELST kommentarer åt SPRITMONOPOLET som gör att Ica här i byn inte får sälja Kosken.
Förutom det har jag i flera dagar varit så sugen på en slurk Bruichladdich, det var sjuuukt länge sen jag drack whisky öht.

Sova.

Jo, jag tänkte upplysa intresseklubben om att jag tänkte unna mig lyxen att sova ordentligt inatt, för jag har tamefan inte varit bortskämd med sömn den senaste veckan och jag vägrar ligga och ha ångest i flera timmar ikväll/inatt igen. Om sömntabletterna inte funkar så tänker jag låtsas att de funkar och att jag bara ligger och drömmer.
Gonatt.
Over and out /Ordbajsaren

(ja jag är faktiskt trött på riktigt också, inte för att det märks då min humor och mina inlägg är på låg och förvirrande nivå i vanliga fall...)

Nä vad jag annars ville tillägga är att jag är nöjd med dagen. Jag borde mao börja vara ute och promenera oftare. Med kamera. Som jag antagligen inte får köpa då jag ligger ca 2k om året under kreditkravet... Men det visar sig.
Det känns iallafall som att jag uträttat något. Jag har också börjat lyssna på musik jag inte lyssnat på på länge, musik som jag associerar med bra saker. Det känns bra. Duh.

En till promenad.

Kyrkan var inte så mycket att se, jag ska väl gå in i den och titta någon gång. Kyrkogården var desto intressantare. Jag har alltid gillat kyrkogårdar. Inte på något morbidt sätt, jag bara... tycker att det är rofyllt och de har en speciell känsla. gravstenStenarna är ändå minnen av folk som levt, och minnen rent allmänt betyder mycket för mig även om jag inte känner personerna som stenarna representerar. De är oftast också väldigt vackra. Vad som skiljde denna mot alla andra jag varit på var att det stod från vilket ställe personen varit ifrån. Inge från Vrångaböke t ex. Det var charmigt. Många av stenarna var väldigt gamla, de flesta alldeles vanliga men det var några stora, pampiga med ingraverade porträtt. graveyardNågot som kändes sorgligt var sådana stenar där det bara stod ett namn på vänster sida, där högra sidan väntade på att få ett namn ingraverat. Om man är personen vars namn ska stå på höger sida, besöker man ens en sådan grav då? Borde inte det vara en för smärtsam påminnelse om att ens livspartner tagits ifrån en? Om Erik dog skulle det iallafall inte ta länge innan jag gjorde honom sällskap. 

gretaVad som snabbt fångade min uppmärksamhet var Gretas sten. Varför står det bara Greta? Vem var hon? Förtjänade hon inte att ha någon mer information på sin sten? På de flesta äldre stenarna stod människornas yrke med, men Greta fick inte ens ha sitt efternamn med på sin. Inte heller året då hon dog. Den såg bara så gammal och sliten ut, med bara ett namn ingraverat.

Jag skulle iallafall kunnat spendera flera timmar där och läsa på varenda gravsten. Men det hade nog sett lite skumt ut, och jag ville inte avskräcka eventuella besökare. Jag gick runt på kyrkogården i Arboga en gång och fotograferade, och jag fick tillfälle att fråga en besökare om det var ok att jag var där och tog kort. Jag dokumenterar ju inte gravsten för gravsten (Gretas är väl ett undantag men den är åas väldig opersonlig), utan helheten, och jag skulle ju inte få för mig att fotografera i närheten av någon som var där. Svaret jag fick var iaf positivt, han tyckte kyrkogården var fin och att det var bra att någon ville ta kort på den. Men jag går ändå undan om jag ser att någon kommer, inte för att jag skulle ta illa upp om jag var i deras situation men jag är ju inte som de flesta.

Jag gick en promenad efter det också, bilderna finns på bilddagboken. Sen tog batterierna i kameran slut. Jag vet än inte om/när jag tänker köpa nya. Men... jag vill på riktigt satsa på en riktig kamera. Jag vill aldrig mer behöva känna frustrationen över att inte kunna göra en situation rättvisa bara för att man inte har en riktig kamera. 7000:- (iofs behööööver jag inte två objektiv på samma gång, men när man ändå är i farten...) är mycket för mig, men det får nog bli så. Det blir ju på avbetalning då. Och det är ju knappast som att jag köper nåt annat än mat ändå, oftast.
Det pirrar iallafall i magen när jag tänker på det.

VIKKA grejjer!

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Sinnes! Varför har jag varit så efter att jag missat den sidan?! Helt sjukt bra ju, och det bara kryllar av saker häromkring. Det visste jag iofs redan då jag vridit nacken halvt ur led när vi varit ute och åkt och jag sett fornminnesskyltar eller bara saker som ser allmänt intressanta ut, men med denna kan man ju verkligen få exakta ställen.
Jag hade planerat att knata ut i skogen men tror jag håller mig till byn, jag trodde jag hade sett kyrkan men det finns tydligen en riktig kyrka som jag måste se. Oh det känns bra att bli så exalterad och få fjärilar i magen. Jag är inte kräsen, ge mig ett R på en karta och jag blir glad!

Mp3-spelaren är laddad med:
1. Reactor - Never Broken (4:23)
2. Amy MacDonald - Run (3:51)
3. Bathory - Ring Of Gold (5:34)
4. Heather Dale - Veni, Veni, Emmanuel (2:43)
5. Bathory - Hammerheart (4:41)
6. Enya - May It Be (3:33)
7. Heather Dale - Lily maid (3:42)
8. Heather Dale - The prydwen sails again (3:14)
9. Loreena McKennitt - Annachie Gordon (8:24)
10. Loreena McKennitt - Loreena McKennit / Samain Night (4:30)
11. Loreena McKennitt - She moved through the Fair (4:05)
12. Loreena McKennitt - The Mummers' Dance (6:10)
13. Loreena McKennitt - Greensleeves (4:26)
14. Loreena McKennitt - The Lady Of Shalott (11:34)
15. Hagalaz' Runedance - Your World In My Eyes (8:15)
16. Garbage - You look so fine (5:22)
+
Demons and Wizards - Fiddler on the green

Jag önskar jag kunde dela med mig av Heather Dales Lily maid för den är underbar. Hittade den på min gamla hordisk, oh det var så länge sen jag lyssnade på henne... The prydwen sails again sitter inte heller fel nånstans.

Off I go. Får se hur länge kameran står ut med mig, just nu känns det allt mer och mer som att jag borde prioritera en riktig sådan.
(och en mp3-spelare med lite mer utrymme än typ 200mb, men Johanna räddade ändå livet på mig när hon skänkte mig denna)

Långan och sommar.

calleandersJag kommer sakna att inte kunna sitta vid Långan och dricka öl och snacka skit tills man inser isabelleeldatt det är alldeles för sent. Grilla korv och göra konstverk av grillspett. Jag vet att jag alltid gnällde över att det tog så lång tid att åka dit (Tumba till Ektorp, Nacka, tjohej...), men det var så mysigt och man fick sitta och låtsas att man inte bodde i en betongdjungel. Sitta och prata eller bara sitta tyst och titta på skogen.
Om jag åker dit i sommar lär jag tvinga med folk dit!

Jag har varit lite upphängd (haha, heter det så? När man hänger upp sig på nåt? Aja...) på allt jag missar de senaste dagarna, och på att jag antagligen aldrig kommer bli så social och utåtriktad som jag önskar att jag vore. Det känns mest nu när sommaren närmar sig, för det var då det hände mest. Nu verkar folk inte ens samlas för SRF.
Fast åas, så vill jag nog vara lite bortskämd. För jag ÄR inte social, men jag vill ha chansen att vara det. Sen att jag och Caiza började bete oss som syskon först förra året när jag flyttade dit påverkar mig lite.
Jag måste bara försöka acceptera mig själv. För jag kan uppenbarligen inte ändra på mig för tillfället, det har jag försökt göra de senaste åren. Jag kan ändra på hur jag beter mig och hur jag framstår, men inte hur jag ÄR. Det är jobbigt att avsky sig själv på det viset, men kan jag inte ändra det så får jag acceptera det.

Vad jag blev glad över häromdagen var ändå promenaden. Att det fortfarande kunde kännas rofyllt att gå ute i naturen, att det var samma känsla som när jag var liten. Jag vet att jag fortfarande skulle kunna spendera flera timmar sittandes på en sten och bara titta och lyssna. Det är inte mycket som slår den känslan. Den kan nog ersätta många tomrum.
Det som stör mig med att bo såhär är att det känns som att man är beroende av en bil. Och jag tycker inte om att vara beroende. Men vi är iaf två som är beroende av det och då känns det enklare.

Ska nog ta en promenad idag igen, men åt andra hållet. Kanske... gå förbi slottet...

Haha, läste en kommentar på bloggen, och kom bara att tänka på Dick Lundberg som var med i dokusåpan Baren (oh the irony), hans åsikt om att skriva poesi: "Det är som att skita, det bara måste ut".
Så känns det med fotografering för mig.


Promenad.

Jag tröttnade på att sitta inne, så jag var ute på nån timmes promenad. Det var väldigt skönt, det påminde mig om när jag var liten och gick omkring i skogen när vi bodde i Småland. Tyst och skönt, förutom att det åkte en del bilar en bit ifrån mig.
Jag har varit på en nattpromenad i byn med, för att kolla läget liXoM. Men jag tycker ingenting om stället direkt. Det är absolut inget fel på det. Men det är inte heller något som är bra med det. Jag bor här, that's it. Knappast så jag kommer lära känna någon här, och jag lär inte skaffa något jobb, och idag insåg jag att enda anledningen jag har att gå utanför dörren är när jag ska handla. Eller som nu, på promenad. Att jag nu tröttnat totalt på WoW och bara har fyra TV-kanaler är lite väl ironiskt. Plus att min kamera håller på att kuka ur, saker på utsidan håller på att gå sönder och fokuset har börjat krångla som fan. Där fick jag för att jag sa att jag inte skulle skaffa nya batterier när dessa tagit slut, och då lägga kameran på hyllan. Får la se om jag ens hinner göra det...
Jag ska iaf ge mig ännu längre ut nån gång sen när jag köpt gympadojjor.

tagg

Random kassa bilder från promenaden finns på bilddagboken.

Filmer.

Jag har varit lat när det gäller att skriva upp filmer den senaste tiden, så jag buntar ihop dem...

thereturnThe return

Duger i krig men inte mer än så. Inte skrämmande, mest... långdragen, visst var man nyfiken på hur det hela låg till men det var inte så att jag skulle dött om jag inte fick se färdigt på den. 







vanguardThe vanguard

Lol. Typ. Den lät ball, omslaget såg ballt ut, men den var bara... lol. Platsade på min botten-5-lista. Plot keywords på IMDB: Axe In The Head | Impalement | Raincoat | Stabbed In The Head | Zombie Haha, Raincoat mitt i allt... Jo, för att han bar en sådan lite då och då när det regnade hade sjukt mycket med handlingen att göra.

moscowsweroMoscow Zero

De springer runt i Moskvas underjord för att hitta porten till helvetet, med Vincent Gallo i huvudrollen, den lät ju klart sevärd. Men icke... Några balla scener bara för att de var i underjorden, inte mer än så.






asylumAsylum

Den hade ju ett litet försprång redan när jag visste att den inte bara handlade om ett nedlagt mentalsjukhus, utan också om att det hade utförts experiment på ungdomar där. Folk verkade tycka att den var värdelös, men jag var ju tvungen att se den. Och jag tyckte inte alls att den var värdelös. Visst, inte jättebra, och hade det inte varit för mentalsjukhusdelen så hade jag nog inte sett den. Men den var väl acceptabelt gjord.

Snöglob och timglas.

Jag vill ha en snöglob. För ca två år sedan började jag vilja ha en sådan. En FIN sådan, inte nåt jultjafs eller så. Med en riktig "botten" eller vad man ska säga. Någon som man kan sitta och upptäcka nya detaljer på i en timme, eller bara... jag vet inte. Och det finns så underbara på denna sidan; http://www.martin-munoz.com/
Helt... stunning. Som denna; http://www.martin-munoz.com/recent/2004/facingsilence.html Jag skulle betala mycket pengar för en sådan. En sådan lär man nog aldrig få tag på, men jag uppskattar tips på ställen där man kan köpa lite snöglober i den stilen. Det finns f.ö ingen perfekt snöglob på den sidan, jag gillar de med gravstenar som fan, men de är ändå inte perfekta.
Nån som minns hur globen som Top Dollar hade i The Crow? Now we're talking... Måste se om jag kan hitta en bild på den.
Edit: Såhär ser den ut; crowglobe
Gnnnn...

Ett timglas vill jag med ha. Modell större. 20-40 eller så. Ett fint sådant. (NÄHÄ?!)
I klassisk stil, jag vet inte ens om jag vill att det ska vara i trä eller metall. Inte mycket detaljer på iaf, VAFAN, ska det vara så jävla svårt att hitta ett simpelt jävla timglas nu för tiden?!

Detta är alltså ingen som helst request efter presenter, då jag är (duh...) PETNOGA med hur de ser ut, men som sagt, tips emottages mycket, mycket tacksamt.

Edit igen: Fan... det finns hur många balla snöglober som helst. Och de jag vill ha ligger BARA runt tusenlappen eller så... exkl. frakt från USA... Gah.

Hebreerbrevet 12:12-13


Hebreerbrevet 12:12-13

En del av mitt favoritbibelord. Tills idag var det länge sedan jag tittade på det där korset, men likväl ligger det i asken och väntar.

Skum dag.

Pga diverse anledningar. Men nu kan jag pusta ut. Sort of.
Jag har klämt i mig en pizza, och några öl, och funderar på att gå lös på godiset snart.
One Tree Hill och Gossip girl har börjat igen, THE JOY! :D
Idag har jag tagit ut båda mina hårddiskar pga paranoia, och faktiskt sättit i dem själv. Förut har jag varit rädd för att ens titta på datorn, då datorer hatar mig och oftast går sönder bara jag tittar på dem. Nu ville jag inte sluta skruva, var tvungen att ta bort båda sidorna på burken för att komma och stuff, och det var kul. Damm i näsan är mindre kul. Varför jag inte passade på att dammsuga eller nåt där inne när den ändå var öppen var en bra fråga. Fler bra frågor?
Jag har fått Erik att börja dricka Lucky Star. Am very proud yes.

Jag dör, vad ballt! http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4682623.ab
Omg, om de fortsätter med det skulle jag seriöst stå ut med laktos-ont-i-magen bara för att kunna köpa såna!
Jag tänker på Mjölkmannen nu, dessa skulle passa honom perfekt.

Morfar

nainen

Utdrag från min morfars dagbok. Hur kan man sakna någon man aldrig träffat?

Min mor hittade den när de städade ur mormors lägenhet, och vi hade högläsning från den en gång för länge sedan. Jag ville ha dikten på den vänstra sidan utskriven och uppsatt på väggen (var ju tvungen att redigera den så den fick lite old style på bilden, men den ÄR gammal, från början av 50-talet), så jag undrade om hon kunde scanna in den.
- Har du en scanner?
- Nope.
- På jobbet då?
- Näpp.
- Känner du nån som har en?
- Nä. Eller... vänta nu... jag har ett lock på min skrivare. Vad är det för nåt?
- Jo jag har sett det, det var därför jag frågade om du hade en scanner, det ser ut som det.
*mor springer och tittar*
- Man kan lyfta på det. Det är en glasskiva under?
- Ja det låter ju sannerligen som en scanner.
*efter mycket om och men*
- JAG HAR EN SCANNER!

Jag fortsätter att lyssna på Undecimber. Just nu är det Never broken som är på hela tiden.

Min nya lilla förälskelse.

Undecimbers "Death by design". Älskar den. Bara fastnade för den på en gång och kan inte sluta lyssna på den. Den finns i bakgrunden på deras hemsida, så fort man klickat på enter; http://www.realwicked.com/
Som en blandning mellan Sentenced och Entwine nästan.

Idag har vi varit hos Eriks föräldrar hela eftermiddagen. Bortskämt värre, såååå god mat, massa tillbehör, och efterrätt <3
På väg hem såg jag den finaste solnedgången jag sett på länge. Det går inte riktigt att förklara. Den gjorde mig stum ett tag och önskan om en kamera blev starkare. Behovet att fotografera kom tillbaks häromdagen, vilket gjorde mig glad faktiskt. Just nu vill jag bara ett det ska bli sommar, ha en kamera och kunna gå ut i skogen och fotografera. Det finns sådan fin skog häromkring, och många sjöar. Just nu känns det som att man kommer invänta många gryningar när man väl har en kamera, fyfan vad jag längtar.


Argh argh argh!

Jag måste ha pengar... panikskrikspik... Jag har nånstans jag väldigt, väldigt gärna vill vara om ett tag (men jag kan inte skriva vartnärhur då det finns risk för att fel person läser det, typ), jag viiiiiiill men det är så totalt jävla FEL månad för det... Gigantiska räkningar och engångskostnader FTL!
Fanfanfanfan... Tanken på det hela fick det att bubbla i mig (jag skulle kunna slå många flugor i en smäll då med) men desto mer jävla nedslående var det när jag direkt insåg att det är i princip omöjligt...
Men får se. Jag känner mig ovanligt spontan just nu vilket möjliggör en extem-sista-minuten-biljett. Det är nånting jag längtat efter länge iaf, så det skulle bara vara så jävla underbart.

Nu är Ylva i Storbritannien, så jag väntar mig ett vykort snart! Om hon har skrivit ner min adress. Vilket jag inte förväntar mig att hon gjort då tanken på Patrick Wolf och hela resan antagligen tar upp rätt mycket av hennes tankar ;)

Vi har monterat ihop sängen idag iaf. Det gick felfritt. Den har också testats, det gick också felfritt. Imorrn blire sängborden. Sen är sovrummet i princip klart tills jag kommit på vad som ska vara på väggarna.

Tanto

Tanto har tydligen brunnit idag :O Men jag fattade aldrig hur mycket, bara det inte brunnit ner. Det är mysigt och där såg jag Korpiklaani för första gången. Ca 20 pers i publiken, men sicket röj det var <3

Jag gillar Växjö.

Jag gör verkligen det. Fast centrum är lite rörigt när man är van vid antingen Stockholm eller Arboga. Då det är både cyklar, bilar och fotgängare man ska se upp för. Jag gick lite vilse ibland, och hittade en sjuuuuuukt fin spegel... Men den kostade 1690:-, och själva spegeln var väl inte större ca 15*15cm. Men det som var runtomkring var så himla fint, argh...
Jag vet inte varför men jag har råkat ut för så konstiga expediter den senaste tiden.
Häromdagen på Systemet när hon tittade på mig som om jag vore helt dum i huvudet och sade "... ska du verkligen ha tre påsar? Det räcker med två." Ja det räckte väl med två men det var fan på gränsen, jag tycker inte om att balansera på gränsen, jag vill vara på den säkra sidan.
Idag när jag skulle köpa trosor.
- Det är tre för hundra
- Jaa... man kan alltså inte köpa ett enstaka par?
- Jodå! Jag tänkte bara *minnsintevadhonsa*
Jag ville ju bara ha ett par, ffs.
Jag tänkte köpa en maskara idag med då mina gamla faktiskt är för gamla för att jag ens ska våga säga hur gamla de är, men hua vad dyrt sånt är nu för ti'n. Så jag skippade det. Lika bra var det, för BBB smällde på med en räkning på 800:- upptäckte jag när jag kom hem. Fast det är för tre månader, men ändå. Det är en jävla fräs på det iallafall, men mitt nätverkskort är ju för gammalt för att kunna utnyttja t ex 20mbit som Erik har på sin dator >_<

F.ö är det nya täcket helt underbart. Fluffigt och stort, man skulle kunna gå vilse därunder. Typ.

I has emmessenn.

Men varför måste de göra om det hela tiden? Det ser bara värre och värre ut, nu ser det fan skitrörigt ut!
Men jag har det nu iaf, så jag är med i det sociala igen.


Alkoholmonopolet.

Jag ville prova en skotsk ale, jag blev verkligen jätteintresserad av den av någon anledning, men icke sa Nicke, finns inte att beställa på Systembolaget. Jag vill dra mig till minnes att man kan importera via dem, men det var dyrt tror jag, och då måste man köpa en låda eller nåt vilket jag inte tänker göra om jag inte är säker på att jag gillar ölet. Det räcker med lådan Murphys Red jag ska beställa, oh the horror, jag MÅSTE ju faktiskt köpa en hel låda, jag har inget VAL....
Nämen det gjorde mig arg igen. Jag har innerst inne aldrig gillat monopol, men har inte riktigt tänkt så mycket på det så jag har antagit att det varit det bästa. Men nu när jag tittade på Systembolagets egna propagandafilm om hur det skulle se ut om monopolet inte existerade så skrattade jag mest...
(http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/)

Sortimentet skulle vara mindre än på Systemet... men det skulle säkerligen finnas specialbutiker.
Ja det låter ju helt åt fanders. Specialbutiker med sprit, helt crazy.
- Man skulle kunna köpa alkohol på många fler ställen och på sena kvällar, och åldersgränsen skulle vara svår att kontrollera
Ungefär som med cigaretter då. För cigaretter kan ju vilken 15-åring som helst gå in i närmaste kiosk och köpa... eller inte.
- Antalet sjukdagar skulle öka
Jag antar att det beror på att folk då sjukskriver sig för att de är bakfulla. Men varför skulle en arbetsgivare behålla en sådan anställd? Skulle man inte då som arbetsgivare hellre välja någon som dricker med måtta och inte låter det gå ut över arbetet?

Herregud, det låter som att man skulle ge hela Sverige tillåtelse att löpa amok om man avskaffade monopolet, att folk skulle få bete sig hur man vill. Det skulle ju fortfarande finnas lagar och bestämmelser men det skulle väl kosta för mycket att hålla efter dem...
Jag personligen skulle nog köpa mindre alkohol om jag kunde köpa det på ICA. Då skulle man kunna köpa en eller två flaskor öl i samband med att man handlar mat, istället för att åka iväg till Systemet och tänka att man behöver handla så att det räcker ett tag, vilket oftast leder till att det ändå tar slut fort. Ja hej, jag har aldrig påstått att jag har självdisciplin... Men tillräckligt mycket för att låta bli att köpa öl varje gång jag går förbi ett Systembolag. Samma sak som med kakor, bara för att man är sugen behöver man inte äta.
Personligen så skulle också Finlands motsvarighet passa mig bättre, längre öppetider, öl under 4,7% i vanliga matbutiker osv.
Visst finns folköl i vanliga matbutiker här, men folkale funkar inte nånstans, det är bara vidrigt...
Nä jag blir bara irriterad... Likadant med läkemedelsmonopolet. Kan de inte modifiera det lite åtminstone? Sälja Alvedon i matbutiker?
Att priserna skulle sjunka och därmed bidra till ökad konsumption kan jag köpa, men där måste det ju också finnas nån bestämmelse man kan slänga in. Ja jag tycker sprit är för dyrt, men det är rimligt ändå. Om det inte vore för att det är olagligt och för att jag är lat skulle jag bränna hemma ändå... Fast egentligen blir jag mest irriterad över att just de sorterna jag vill ha i ölväg (förutom Lucky Star då) är så mycket dyrare än allt annat >_<

Om ett tag ska vi åka till Eriks föräldrar och äta mat, då ska vi också åka förbi Systemet minsann...

Moo.

lovee
   
love2


Jag gör inte så mycket nu för tiden.

Jag har bestämt mig för att låta kameran stå nu, i stort sett. Kommer ta slut på de batterierna som är i, mest för att dokumentera saker som t ex hur lägenheten ser ut eller konstiga morgonfrisyrer. Ingen idé. Får se sen.

De senaste dagarna har jag spenderat med att ha mensvärken från helvete och samtidigt och fruktansvärd ledvärk. Åh, lägg till att mina sömntabletter inte funkar heller, kan slänga i 60 mg Stilnoct + 45 mg Imovane utan att sova ordentligt, utan att somna alls inom några timmar. Där fick man för att man var girig och ville somna inom rimlig tid flera nätter i rad. Dumt tänkt. Men om jag hade varit normalt funtad i kroppen borde jag inte fått upp toleransen ens så fort. Jag har också lämnat in nån lapp om receptförnyelse nu, efter lite prat med vårdcentralen. Jag är orolig. Jag är trött på att vara orolig efter varje flytt, att de ska krångla med något, ta bort något... Men läkaren jag pratade med verkade ju faktiskt förstå. All värk har tagit rätt hårt på kroppen med. Mensvärken spred sig på nåt sätt till korsryggen vilket den inte gjort tidigare, så jag har haft stora problem med att röra på mig. Jag hade kunnat gå till läkaren med det men jag vågar inte. Jag har redan tre narkotikaklassade mediciner och om jag ber om en fjärde så finns risken att jag klassas som en missbrukare och att de då drar in det andra. Nu kör ju polisen nåt jävla korståg när det gäller tramadol också så det skulle vara i princip omöjligt.
Men, det värsta är över nu iaf. Om det inte blir bättre nästa gång så kommer jag ta kontakt med en barnmorska iaf, vilket jag måste göra ändå.

Jag tror jag börjar tröttna på Celebrity skin och det gör mig nervös... Jag hade en gång en alternativ skiva med enbart A Perfect Circles "What's going on" och Sufjan Stevens "For the widows in paradise, for the fatherless in ypsilanti", undrar vart jag lagt den.

F.ö har jag formaterat om datorn, det är skönt. Men det blir mer påtagligt hur mitt behov av MSN har så drastiskt minskat, jag orkar verkligen inte ens installera det. Men jag ska, snart, det kan vara bra att kunna bli nådd.

[rubrik]

Om jag var förvirrad och da'n förut så vet jag inte vad jag ska kalla detta för. Det är värre iaf. Tappar bort ord, kommer bort mig mitt i meningar, glömmer bort saker jag inte borde glömma.
Häromdagen hade jag duschat länge och varmt, så jag tänkte låta dörren stå helt öppen då det var så kvavt där inne. Utan att släcka lampan (vilket jag gör per automatik när jag lämnar ett rum) så gick jag ut och stängde helt igen dörren. När jag gjorde det kändes det som att något var fel, men nädå, jag hade ju bestämt mig för att jag skulle lämna dörren öppen, så jag stängde igen den och gick därifrån. Likt den gamla klassikern från skolan, då jag och Emma skulle öppna en dörr. "Vafan, det står ju tryck!" sa Emma och fortsatte dra. Det bara kopplade inte.

Jag och Erik kom av någon anledning in på Thelma & Louise idag, men jag kunde inte för allt i världen komma på vad hon som spelar mot Susan Sarandon heter. Inte för att jag är nån filmnörd, men ser jag ett namn i en skitfilm lägger jag det på minnet, och denna här är ju faktiskt väldigt känd. Att hon varit utbytesstudent i Sandviken visste jag, likaså att hon varit gift med Renny Harlin (som är finsk) och att hon spelat mot Samuel L Jackson i Long kiss goodnight. Många sådana där skitsaker (hej å hå, fotografiskt minne var det förr ja...) kom jag på, men inte namnet.
Det låser sig för alla ibland, men jag kommer alltid på det efter att ha legat och funderat ett tag, men att hon hette Geena Davis var jag tvungen att kolla upp.
Kära Bullen, vad är det för fel på mig?

Häromdagen var vi iaf på IKEA igen. Vi behövde ju en rullgardin, men jag visste att det fanns ett par gardiner i den färgen jag ville ha där, ett par som jag inte ville köpa förra gången för att de var för tjocka, alltså kändes de idealiska istället för en rullgardin. Så det blev dem. Feels good. Så sovrummet är i princip klart, vi ska bara, eh... skruva ihop sängen och sängborden... och fixa lite saker på väggarna... Men det är typ klart. Det nya täcket invigs inatt, oh vad stort och fluffigt det är!
Dessutom, så finnes det nu en riktig madrass, riktigt täcke och fina sängkläder till den som vill komma på besök! Först till kvarn vinner! Eller nåt...

Annars så längtar jag mest tills Wolverine och Underworld har premiär, mest Underworld. Fifan, jag vill seeeeee, gimmegimmegimme! Det är sällan jag gått och längtat efter filmer såhär, jag är själv förvånad över att jag gillat några av de filmerna, men jag älskar dem.

Jo, lägenheten...

Den är i princip klar nu. Tack vare Eriks far som kom med en hel arsenal med skruvar, pluggar, borrar, och sånt. Mycket, mycket uppskattat! Som tack fick de ge mig en till blomma och gröt. Eheh. Jag har börjat fatta att de faktiskt tycker om att hjälpa till, men jag vill ju ändå att de ska förstå EXAKT hur tacksam jag är för allt de gör. För sånt har jag faktiskt inte varit bortskämd med.
Iallafall så finns det fler bilder på http://skallebank.bilddagboken.se/ , förutom från sovrummet. Sovrummet kommer sen. Det har faktiskt kommit in lite requests på bilder, det är skoj faktiskt. Men alla bor ju så långt ifrån och det tar la ett tag innan folk får chans att se det IRL.
Vet inte om jag skrivit det här, men jag tror anledningen till att det varit lite svårt att anpassa mig till en del saker här är att det är så långt ifrån min stil. Jag älskar lägenheten, den är underbar, men den är inte min stil. Den här lägenheten är mysig och hemtrevlig, en lägenhet man inte kommer in i och säger "Oj" eller "Wow" till, utan "Vad fint!". Vi har ju anpassat oss till färgen på väggarna nu, och då kan man inte göra riktigt som vi (jag...) vill. Jag har gått mer in på Eriks spår nu med gråa väggar i vardagsrummet (efter att ha sett Emmas, tänk vad dålig fantasi jag har ibland, jag trodde ju att det verkligen inte skulle gå att ha gråa väggar), och då anpassa allt efter väggarna. Man skulle behöva ha några rejäla färgklickar för att balansera upp det gråa och möblerna som skulle gå i svart och mörkt trä, och det var allt det jag redan hade hunnit tänka så mycket på. Jag tänker ju för mycket, eller ja, planerar kanske är ett mer rätt ord... vilket jag vet inte är bra, för det är sällan det blir som man tänkt sig från början och då har man svårt att anpassa sig.
Men jag är väldigt lättad över att tapeterna är så fina som de faktiskt är, de kunde nog inte passa oss bättre när det var som det var nu, att någon annan valt dem.
Nu kan det ju låta som att det är negativt med "mysigt" och "hemtrevligt", men det tycker jag verkligen inte, det är bara som jag sa så långt ifrån vad jag vill ha. Men huvudsaken är att vi trivs, vilket vi verkligen gör. Dessutom, skulle det inte passa med gråa väggar i det här vardagsrummet pga hur ljuset kommer in. Haha, jag vet bara en till (M ;)) som tänker på sådana detaljer som jag gör, det är skönt att prata med henne om sånt ibland, jag känner mig mindre... jobbig då. Häromdagen pratade vi också om att man kan hitta en skitsnygg grej, gå och tänka på den så länge och föreställa sig den på en viss plats i lägenheten, tills det till slut känns som att man faktiskt har saken och tröttnar på den. Eller fastna för en sak i affären, känna på den, vrida och vända, lägga den i vagnen, men efter nån timme lägga tillbaks den. Då har den gjort sitt liXoM, det tar så länge att känna efter om den är rätt. Det är nog inte så många som riktigt förstår hur sånt där känns, speciellt inte karlar som oftast inte bryr sig så mycket om inredning till den grad, vilket gör att man nog kan verka förvirrad och inte riktigt veta vad man är ute efter. Men man är bara noggran!

Jag är så glad nu när vi fått upp fler grejjer iaf, jag kan sitta i soffan och bara titta på hyllorna, gå och ändra om bland böckerna lite då och då, gå in i köket och titta på krokarna till handdukar, sånt där. En del tycker att jag är kräsen. Jag tycker inte det, däremot är jag bestämd. Om man kan få det man vill ha, varför inte? Jag blir också väldigt glad av väldigt lite, jag kan t ex fyllas av lycka när jag tittar på gardinerna som kostade mig 89:- paret. Visst har jag dyr smak, men jag vet att det inte är rimligt så jag hittar billigare varianter av det jag vill ha och gnäller inte för det.

Haha, Eriks mor kom med frågan jag fasat inför, när hon såg en bild på Anna och Natanya; "Jaha, hur många syskon har du då?"
Vi har skojat lite om det där, det är knappt så Erik har kläm på det speciellt inte när jag började prata om Amanda och Marisha.
(Amanda är ju Caizas halvsyster, Marisha är i sin tur Amandas styvsyster och inte släkt med Caiza, men vi kallar oss släkt på skoj)
"Eh... fyra. Det beror lite på hur man räknar. Jag har inga helsyskon."
"Jaha, jo, man kanske inte räknar alla dem som syskon då?"
"Jodå, men jag har två syskon till, eller ja, ett styvsyskon och en halvbror, fast de räknar jag inte med (där insåg jag hur illa det lät...), sen har jag en, eh... f.d styvsyster egentligen, men henne räknar jag ju som en riktig syster"
Ja det lät ju som sagt illa när jag sa att jag inte räknade med mina bröder, men det gör jag inte. Jag har inga direkta band till dem, har inte träffat dem på 7-8 år, och kommer antagligen aldrig mer att göra det.

F.ö gick jag förbi slottet igen... när jag skulle leta efter ett annat hus.... Nån slags miniherrgård med två flyglar, som tydligen skulle varit värt många miljoner om det hade legat på en annan plats. Jag ska ta reda på mer, övergivna hus lär ju bli den nya munktrenden för mig och Ylva.

Granne med ett slott.

Jag hade sett ett tak och lite av en byggnad som såg ut som en fin kyrka några gånger, över trädtopparna, tvärsöver vägen. Igår var Eriks föräldrar över för att hjälpa till att borra, och ge oss flyttgröt, så jag pasade på att fråga vad det var.
"Nä det är ett slott."
slottVarpå jag höll på att hosta till, ursäkta mig med att jag hade tvätt-tid och springa iväg och titta på det fort som fan... slott2Idag var vi där, om man kollade på flygfotot såg det ut att ligga lite längre in i skogen, men icke, man såg det t om från vägen. Oooooh då mysigt, jag höll på att avlida... Det såg tomt ut med!
Det var så... häftigt. Jag ville inte gå därifrån. Jag ville gå in och titta på alla detaljer, känna på huset. Sen såg vi att det låg ved utanför, så där rök ju tanken om att det var tomt. Enligt ratsit så bor där en 71-årig karl, ensam. Vilket gör mig tjurig, varför ska han få bo där själv när jag kan bo där? >_<
Jag smider planer på att jag och Ylva ska gå dit med hennes kamera och hon får leka snäll tjej från random inredningstidning, så vi får fotografera inomhus... Eller så säger vi bara som det är, att huset är helt stunning och att vi skulle bli väldigt lyckliga om vi fick få titta på insidan.
Slott är ju fina och så i allmänhet, men speciellt jag har en tendens att förälska mig i byggnader och som sagt, fastna för sånt som ingen annan lägger märke till, och det fanns såååå många saker jag fastnade för när det gällde detta...
"Ja vad är väl en bal på slottet?" sa Erik innan vi gick. "Alldeles alldeles... underbart." tänkte jag när jag såg huset.

Re-cycle (Gwai wik)

recyclehttp://www.imdb.com/title/tt0498311/

The abandoned don't just disappear.


Vilken förvirrande, underbar, vacker, spännande, hemsk, fin och sorglig film! Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara den. Den verkade intressant, men när jag väl började se på den verkade den rätt värdelös, men jag hade inget bättre för mig. Sen började det hända grejer, men det blev lite för förvirrande. Ändå så kunde jag inte sluta titta, även om det ibland blev för mycket. Det var lite äventyr och fantasy mitt i allt. Det var inte så mycket som var uppenbart, nästan inget alls faktiskt, och det var skönt. Otroligt balla miljöer och detaljer, så fantasifullt och ibland kändes det nästan som ett TV-spel. Musiken var underbar den med.
Och jag fällde nog några tårar i slutet av filmen...


Bilden är från en otroligt ball scen, jag skulle inte banga på att ha den som poster! recyclestairs

Jag hittade den här recensionen (här: http://www.avistaz.com/) som beskriver den väldigt bra, med en mening som beskriver min fascination i fetstil...:
"The Pang brothers return with another horror movie Re-Cycle which closed Cannes Film Festival's "Un Certain Regard" section. This visually impressive piece stars Angelica Lee who first worked with the Pang brothers in The Eye. She plays a popular author who falls into a eerily beautiful world when writing a supernatural thriller. The Pang brothers employ new CG technologies to create abandoned slums which resemble Hong Kong's long-forgotten demolished walled city, imagined color-drained hills and forests, and a suffocating tunnel with embryos hanging from above. The first half of the film delivers plenty of suspense in the same style as other Pang brothers' film. However, the second half of Re-Cycle, mostly an RPG-like adventure, innovatively weaves into the exquisite setting a sense of spookiness.

Angelica Lee is Ting-yin, a popular author who is stuck with her writing and keeps discarding her ideas. She starts to sense her apartment being haunted. When she steps out of her building, she arrives in a mysterious world where she comes across characters she has created and abandoned. An old man (Lau Siu Ming) tells her that she must go to "The Transit" to leave this place, and a little girl (Tsang Nga Kei) accompanies her to go through one desolate world to another in this inexplicable space... The film concludes with a surprising twist which one will appreciate if he or she follows the clever plot closely.

The sophisticated narrative structure, which at times mixes fiction and reality, makes the film more interesting than what is expected from a normal horror film. Thematically speaking, the attraction of Re-Cycle lies in the notion of abandonment. Ideas discarded and memories forgotten, no matter by an individual or a community, will return to haunt you."


Hipp hurra

För idag (eller/och typ imorrn) har jag och Erik varit tillsammans i ett år!

RSS 2.0