Jag avliiiiider
Vem stal allt syre?
Det är hett och kvavt och jag vill bosätta mig i duschen. Jag hatar att vara så känslig mot lufttryck, t ex vid sådana här tillfällen får jag svårt att andas på ett sätt som inte astmamediciner rår på och det är rätt irriterande för jag tycker om att andas.
Annars är livet bra. För första gången på länge känner jag inget behov att av konstant gå in och kolla saldot på kontot och jag har ingen oro över pengar alls. Jag kan spontanköpa en skärm, bara det. Det är så jävla skönt!
Om de nu får in den jävla skärmen igen...
Det är hett och kvavt och jag vill bosätta mig i duschen. Jag hatar att vara så känslig mot lufttryck, t ex vid sådana här tillfällen får jag svårt att andas på ett sätt som inte astmamediciner rår på och det är rätt irriterande för jag tycker om att andas.
Annars är livet bra. För första gången på länge känner jag inget behov att av konstant gå in och kolla saldot på kontot och jag har ingen oro över pengar alls. Jag kan spontanköpa en skärm, bara det. Det är så jävla skönt!
Om de nu får in den jävla skärmen igen...
Tjejgrejjer
Idag bestämde jag mig för att göra en "riktig" hårinpackning, så man tager vad man haver.Och eftersom jag kör en balsammetod så måste jag vara lite petig när det gäller vad jag har i håret.
Så det blev den dära rosa inpackningen + glidmedel + olivolja.
Sen satt jag med en påse runt håret i några timmar, kändes lagom kul...
Men, mitt hår är alldeles silkesmjukt och sådär, innan kändes det som att det höll på att ge upp och trilla av, typ.
Glidmedel är årets aha-upplevelse, när det gäller hårprodukter. Tantan på Apoteket kommer börja undra varför jag är där och köper så mycket....
Jag vill ha en ny mobiltelefon.
Krav:
Ingen såndär uppfällbar eller slidegrej, en helt vanlig.
Ska kunna ta emot sms, mms och samtal.
Ska kunna skicka sms och mms samt ringa samtal.
Ska kunna använda mp3-filer som ljudsignal, fast det är egentligen inget krav, jag skulle ändå ha en "vanlig" ringsignal men vill ha Stewie som säger "Damn you vial woman!" som sms-signal. Däremot vill jag kunna ha en personlig ringsignal så jag fattar att det är min telefon som ringer, men sådana verkar man ju inte kunna göra själv längre...
Om jag ska vara riktigt wild n crazy så får den gärna ha en kamera också, ingen flashig men en som tar bilder där man iaf kan se vad motivet föreställer.
Problemet är att det inte finns någon passande telefon för mig, alla har massa flashiga funktioner som jag inte behöver och jag vill inte betala en tusenlapp extra för dem. Jag vill ju bara ha en vanlig telefon...
Den jag har nu börjar svika mig, men det är inte så konstigt. Det är min systers gamla, och hon och hennes kompisar hade Comviq. Tonåringar (aja, hon var nästan tonåring då...) + gratis sms = mycket flitigt användande av knapparna på telefonen.
Men jag ska leta vidare, tips mottages tacksamt.
F.ö ska jag köpa en lcdskärm! Om Elgiganten väl får in den förbannade skärmen igen... No more gigantiska crtskärmar som tar upp halva skrivbordet! Hihii, kan knappt vänta. Inte Erik heller, eftersom vi sitter på varsin sida av skrivbordet, diagonalt typ, så har han ingen plats alls bredvid sig medans jag har en massa plats då han redan har en plattskärm. Och jag blir väl den sista i landet som skaffar en sådan, men wtf, jag har inte känt något behov av en sådan förut men nu när vi sitter såhär och vi har råd så kan jag lika gärna passa på. Jag vill inte ens tänka på hur gammal den här skärmen är...
Ingen såndär uppfällbar eller slidegrej, en helt vanlig.
Ska kunna ta emot sms, mms och samtal.
Ska kunna skicka sms och mms samt ringa samtal.
Ska kunna använda mp3-filer som ljudsignal, fast det är egentligen inget krav, jag skulle ändå ha en "vanlig" ringsignal men vill ha Stewie som säger "Damn you vial woman!" som sms-signal. Däremot vill jag kunna ha en personlig ringsignal så jag fattar att det är min telefon som ringer, men sådana verkar man ju inte kunna göra själv längre...
Om jag ska vara riktigt wild n crazy så får den gärna ha en kamera också, ingen flashig men en som tar bilder där man iaf kan se vad motivet föreställer.
Problemet är att det inte finns någon passande telefon för mig, alla har massa flashiga funktioner som jag inte behöver och jag vill inte betala en tusenlapp extra för dem. Jag vill ju bara ha en vanlig telefon...
Den jag har nu börjar svika mig, men det är inte så konstigt. Det är min systers gamla, och hon och hennes kompisar hade Comviq. Tonåringar (aja, hon var nästan tonåring då...) + gratis sms = mycket flitigt användande av knapparna på telefonen.
Men jag ska leta vidare, tips mottages tacksamt.
F.ö ska jag köpa en lcdskärm! Om Elgiganten väl får in den förbannade skärmen igen... No more gigantiska crtskärmar som tar upp halva skrivbordet! Hihii, kan knappt vänta. Inte Erik heller, eftersom vi sitter på varsin sida av skrivbordet, diagonalt typ, så har han ingen plats alls bredvid sig medans jag har en massa plats då han redan har en plattskärm. Och jag blir väl den sista i landet som skaffar en sådan, men wtf, jag har inte känt något behov av en sådan förut men nu när vi sitter såhär och vi har råd så kan jag lika gärna passa på. Jag vill inte ens tänka på hur gammal den här skärmen är...
Hår, hår, hår...
Jag känner mig lite wild n' crazy när jag tänkte frångå min årliga tradition att tona håret svart. Och istället ta en annan färg. Om det blir totalt åt helvete är det ju bara att färga över det med svart, svart går väl över allt. Jag har konfererat lite med Emma nu, och har nog bestämt mig för vilken. Sen återstår det att se NÄR det blir av...
Idag har jag dessutom köpt/gjort världens fånigaste lilla present åt Erik. Det var skoj, och jag fick sådan lust att pyssla och ha mig igen. Jag minns när jag var yngre och kunde återanvända allt, och hade massa färgpennor, kaligrafipennor och liknande, men sen försvann kreativiteten.
Nu handlar det mest om större grejer, som att måla väggarna och göra om gamla möbler så de passar vår stil mer, men det skulle vara att ta sig vatten över huvudet nu, orken skulle bara ta slut halvvägs.
Idag har jag dessutom köpt/gjort världens fånigaste lilla present åt Erik. Det var skoj, och jag fick sådan lust att pyssla och ha mig igen. Jag minns när jag var yngre och kunde återanvända allt, och hade massa färgpennor, kaligrafipennor och liknande, men sen försvann kreativiteten.
Nu handlar det mest om större grejer, som att måla väggarna och göra om gamla möbler så de passar vår stil mer, men det skulle vara att ta sig vatten över huvudet nu, orken skulle bara ta slut halvvägs.
Dagens outfit
... eller så ville jag bara visa kjolen och sitter egentligen i ett par skabbiga mjukisbrallor och en otroligt urtvättad Emperort-shirt. Inte ens lyckades jag visa kjolen för att bilden blev så suddig och på den bilden som inte blev suddig såg jag så jävla dum ut, så det här inlägget känns inte nödvändigt nånstans. Mer än att det var roligt att få skriva en rubrik som löd så :)
Kjolen passar iaf, TYP, och det var skoj att se hur den kommer se ut med strumpbyxor och hela köret.
WTB 20-hålskängor... Jag veeeet att jag kanske inte borde sålt mina gamla, men jag vill ha ett par utan spännen. Så om någon råkar ha ett par bättre begagnade Getta grips i stl 4, så... 14-håls funkar nog med.
Nä jag är inte morgontrött...
Vi gick upp tidigt (aja... kl 8... 8.30... 8.39 då!) då vi hade ärenden i Växjö. Jag var trött som ett as trots 10 timmars sömn (yay, sömntabletterna funkar igen!) så släpade mig till kaffebryggaren, fixade med den, släpade mig till handfatet och blaskade kallt vatten i ansiktet, gick och hämtade kaffet, hällde i en tesked socker, gick till vardagsrummet, satte mig i soffan... Allt det där hade varit skitduktigt av mig med tanke på hur trött jag var, om det inte vore för den lilla detaljen att det är mer än 10 år sedan jag slutade använda socker i kaffet. Det smakade jättekonstigt, så jag hade i två till, men då smakade det konstigt på ett annat sätt så jag var tvungen att ha i mjölk, och woops så var man tillbaks till hur man hade det när man var 5-6 år, det smakade knappt kaffe alls.
Växjö var småjobbigt, massa folk på stan och massa pollen i luften. Men jag hittade i stort sett det jag var ute efter, inte en sak mer. Eller jo, jag hittade väl lite mer, men jag köpte inget mer iaf...
Nu har jag iallafall en svinhårsborste. Jag och mitt hår är mer osams än vi nånsin varit så tänkte prova den snälla metoden nu. Det är f.ö kort, FÖR kort...
Jag har också ett par hela nätstrumpbyxor nu. Jag kan ju knappt gå utan strumpbyxor (helst både vanliga och nät) när jag har kjol och de andra svarta med små maskor jag har är... trasiga, minst sagt. Två års festivaler och alla utekvällar man drog när man bodde i Stockholm har satt sina spår, och det kan vara hur chict som helst med trasiga nätstrumpbyxor men jag vill inte ha sådana.
Passade på att köpa en fotkräm som ska göra "trötta fötter pigga". Egentligen är den mest till Erik eftersom han springer runt hela dagarna på jobbet, och lyfter tunga grejjer, så jag tycker lite synd om hans fötter. Han skulle aldrig köpa en sådan själv så den får stå i badrummet till bådas förfogande. Faktiskt så provade jag den nyss, efter att jag använt den nya fotfilen. Man ska tydligen ha en sån i sandpappersliknande material, och inte metall som jag hade.
(jag sparar den i metall tills det blir "rätt" att ha en sådan igen...)
Och tjajo... jag vet egentligen inte vad pigga fötter innebär. Jag vet hur det känns att ha trötta fötter, men jag känner ingen större skillnad nu. Iofs, om de var så pigga så de började dansa foxtrot av sig själva så skulle jag blivit lite orolig, men det känns bra ändå.
Mina leder och rygg göro ont, så jag skall dra ett tvserierace nu.
Växjö var småjobbigt, massa folk på stan och massa pollen i luften. Men jag hittade i stort sett det jag var ute efter, inte en sak mer. Eller jo, jag hittade väl lite mer, men jag köpte inget mer iaf...
Nu har jag iallafall en svinhårsborste. Jag och mitt hår är mer osams än vi nånsin varit så tänkte prova den snälla metoden nu. Det är f.ö kort, FÖR kort...
Jag har också ett par hela nätstrumpbyxor nu. Jag kan ju knappt gå utan strumpbyxor (helst både vanliga och nät) när jag har kjol och de andra svarta med små maskor jag har är... trasiga, minst sagt. Två års festivaler och alla utekvällar man drog när man bodde i Stockholm har satt sina spår, och det kan vara hur chict som helst med trasiga nätstrumpbyxor men jag vill inte ha sådana.
Passade på att köpa en fotkräm som ska göra "trötta fötter pigga". Egentligen är den mest till Erik eftersom han springer runt hela dagarna på jobbet, och lyfter tunga grejjer, så jag tycker lite synd om hans fötter. Han skulle aldrig köpa en sådan själv så den får stå i badrummet till bådas förfogande. Faktiskt så provade jag den nyss, efter att jag använt den nya fotfilen. Man ska tydligen ha en sån i sandpappersliknande material, och inte metall som jag hade.
(jag sparar den i metall tills det blir "rätt" att ha en sådan igen...)
Och tjajo... jag vet egentligen inte vad pigga fötter innebär. Jag vet hur det känns att ha trötta fötter, men jag känner ingen större skillnad nu. Iofs, om de var så pigga så de började dansa foxtrot av sig själva så skulle jag blivit lite orolig, men det känns bra ändå.
Mina leder och rygg göro ont, så jag skall dra ett tvserierace nu.
Aion
Jag har f.ö hoppat in på betan i Aion nu. Fast det är så dåligt upplagt, betaperioderna varar under tre dagar åt gången (denna perioden slutar klockan 21 ikväll) och just nu kan man inte komma längre än lvl 10, men det är bättre än inget iaf. Jag har inte ens orkat logga in på WoW på nån vecka nu så det är otroligt skönt med ett helt annat spel. Dock så blev jag inte positivt överaskad, allt är för asiatiskt. Ja jag vet att Ncsoft är ett koreanskt företag, men ändå. Jag tycker inte om att min balla gladiator piper som en liten asiatisk skolflicka när hon slår på saker, och dessutom är musiken mycket, eh... arabisk på många ställen.
Men jag tror jag ska kämpa lite för att kunna bortse från sådana saker, det är rätt bra upplagt annars. Man kan ändra sin karaktärs utseende in i det oändliga nästan, ändra saker som fotstorlek och längd på halsen, haha... Det är himla kul.
De har dock tagit lite för mycket från nordisk mytologi. Jag märkte det första gången när jag skulle till en npc som hette Urd, som min lock i WoW f.ö heter... Kändes skumt. Sen skulle vi till Skuld. Urd och Skuld är ju två ödesnornor, och jorå, några levlar senare skulle vi till Verdandi, som är en liten omskrivning av den tredje nornan Verdande. Fast det är inget jag har emot ändå, det skulle kunna varit mycket värre.
Det kändes himla ovant att spela melee, jag är ju borned and raised ranged, men det är skoj, speciellt när Erik springer bakom mig och helar. Min gubbe ser tuff ut, hornen kom med frisyren. Mitt grafikkort är under all kritik och hela min dator ligger antagligen på minimumnivån för att ens kunna spela, men måste ändå lägga in en bild. Kruxx är f.ö ett namn jag haft sedan någon av WoWbetorna, så jag kände att det var dags att återuppliva det. De flesta kallar mig fortfarande för Kruxx, en del gör det även irl.
Jag ska nog skapa en mage idag och känna på den innan betan stänger. Lyckligtvist så är detta lite mer solovänligt än L2 så jag hoppas det går bra att spela själv.
Erik fixade så hans bror kunde börja spela igår, deras mor är så söt... Hon kom in och tittade när Martin spelade, och det stod en annan spelare bredvid honom.
"Jaha, där står det en annan, känner ni honom?"
<3
Men jag tror jag ska kämpa lite för att kunna bortse från sådana saker, det är rätt bra upplagt annars. Man kan ändra sin karaktärs utseende in i det oändliga nästan, ändra saker som fotstorlek och längd på halsen, haha... Det är himla kul.
De har dock tagit lite för mycket från nordisk mytologi. Jag märkte det första gången när jag skulle till en npc som hette Urd, som min lock i WoW f.ö heter... Kändes skumt. Sen skulle vi till Skuld. Urd och Skuld är ju två ödesnornor, och jorå, några levlar senare skulle vi till Verdandi, som är en liten omskrivning av den tredje nornan Verdande. Fast det är inget jag har emot ändå, det skulle kunna varit mycket värre.
Det kändes himla ovant att spela melee, jag är ju borned and raised ranged, men det är skoj, speciellt när Erik springer bakom mig och helar. Min gubbe ser tuff ut, hornen kom med frisyren. Mitt grafikkort är under all kritik och hela min dator ligger antagligen på minimumnivån för att ens kunna spela, men måste ändå lägga in en bild. Kruxx är f.ö ett namn jag haft sedan någon av WoWbetorna, så jag kände att det var dags att återuppliva det. De flesta kallar mig fortfarande för Kruxx, en del gör det även irl.Jag ska nog skapa en mage idag och känna på den innan betan stänger. Lyckligtvist så är detta lite mer solovänligt än L2 så jag hoppas det går bra att spela själv.
Erik fixade så hans bror kunde börja spela igår, deras mor är så söt... Hon kom in och tittade när Martin spelade, och det stod en annan spelare bredvid honom.
"Jaha, där står det en annan, känner ni honom?"
<3
Räkningar...
Jag köpte en kjol på Tradera (snälla säg att den passar, jag måste verkligen ha en kjol...) och skulle betala den idag, och tänkte att det var lika bra att ta alla räkningar på en gång, åh som jag fasat inför det för det var ju en hel höööög av dem.
Men uppenbarligen har jag varit så duktig så jag redan fixat autogiro för elräkningen (Tack Vattenfall för att ni ger mig lägre elräkning, FU EOn för att jag fortfarande måste betala nästan 200 spänn för att jag ens använder elen) och den andra (för det var tydligen bara två) hade jag som elektronisk faktura, så... det gick smidigt. När blev jag så duktig? Fast jag tror att det beror på lathet.
Mitt huvud hänger inte riktigt med idag, men det beror på att jag satt och drack öl inatt och sov för lite. Dessutom lyckades jag hälla ut en nästan full öl över filten, duktig flicka...
Men uppenbarligen har jag varit så duktig så jag redan fixat autogiro för elräkningen (Tack Vattenfall för att ni ger mig lägre elräkning, FU EOn för att jag fortfarande måste betala nästan 200 spänn för att jag ens använder elen) och den andra (för det var tydligen bara två) hade jag som elektronisk faktura, så... det gick smidigt. När blev jag så duktig? Fast jag tror att det beror på lathet.
Mitt huvud hänger inte riktigt med idag, men det beror på att jag satt och drack öl inatt och sov för lite. Dessutom lyckades jag hälla ut en nästan full öl över filten, duktig flicka...
Teleborgs slott
Idag åkte vi med Eriks föräldrar till Teleborgs slott i Växjö och tog en fika. Det var otroligt kul att få se det i verkligheten, jag har bara sett det på bild innan och tyckt att det sett så sött ut. Och det var lika sött som jag trodde. Och fint.
Men på vägen dit stannade vi vid något vattentorn, som tydligen är känt för att det är felkonstruerat på något sätt så det är ett jättekonstigt och högt eko om man står under det.
När vi parkerade vi såg vi att det stod en motorcykel där, men oh well, det var ändå inte mycket folk där.
Så vi gick upp mot tornet, som såg ut såhär:
Döm av vår förvåning när snubben med motorcykeln, som var i 40-50-årsåldern och bröt kraftigt på tyska, sitter under mitten av vattentornet, iklädd skinnstället, spelandes på en didgeridoo?! Han sitter seriöst under ett vattentorn och spelar didgeridoo. Vad som var ännu underligare var att han uppenbarligen hade åkt 7 mil för att kunna göra det. Med sin motorcykel och didgeridoo.
Jag skämdes inte ens när jag tog bilden, det var årets mest otippade händelse och var tvungen att förevigas.
Eriks föräldrar och han tyckte hela situationen var väldigt komisk också.
Aja, slottet var som sagt otroligt fint. Men otroligt SNETT nu när jag ser på bilderna. Och det är verkligen inte jag som hållt kameran konstigt, jag har vridit och vänt på det i mitt huvud men det är verkligen slottet som är snett.
När vi fikade kom det en söt ekorre springandes mot oss. Det hade kunnat blivit en jättebra bild men det blev det inte. Fast den var söt ändå.
Men på vägen dit stannade vi vid något vattentorn, som tydligen är känt för att det är felkonstruerat på något sätt så det är ett jättekonstigt och högt eko om man står under det.
När vi parkerade vi såg vi att det stod en motorcykel där, men oh well, det var ändå inte mycket folk där.
Så vi gick upp mot tornet, som såg ut såhär:
Döm av vår förvåning när snubben med motorcykeln, som var i 40-50-årsåldern och bröt kraftigt på tyska, sitter under mitten av vattentornet, iklädd skinnstället, spelandes på en didgeridoo?! Han sitter seriöst under ett vattentorn och spelar didgeridoo. Vad som var ännu underligare var att han uppenbarligen hade åkt 7 mil för att kunna göra det. Med sin motorcykel och didgeridoo.
Jag skämdes inte ens när jag tog bilden, det var årets mest otippade händelse och var tvungen att förevigas.
Eriks föräldrar och han tyckte hela situationen var väldigt komisk också.
Aja, slottet var som sagt otroligt fint. Men otroligt SNETT nu när jag ser på bilderna. Och det är verkligen inte jag som hållt kameran konstigt, jag har vridit och vänt på det i mitt huvud men det är verkligen slottet som är snett.
När vi fikade kom det en söt ekorre springandes mot oss. Det hade kunnat blivit en jättebra bild men det blev det inte. Fast den var söt ändå.
TV-serier
Åh jag pratade förresten med Emma idag. Hon fick veta mitt nya lågvattenmärke; Paris Hiltons new BFF eller vad den heter. Bah, Erik visste att jag skulle börja titta på det innan jag själv visste det... Men den där Onch är ju bara för underhållande.
Privileged ligger väl strax över Parisserien med. Jag veeeet ju att det är samma person som står bakom OC (note to self IGEN; måste se från början...) och Gossip Girl (anledningen till att jag ens började se på Gossip Girl i första hand) men det känns bara som en blandning mellan dem helt enkelt. Miljön och musiken från OC, karaktärer från Gossip Girl.
Real housewives of Orange County eller vad det nu heter ser jag på numera också, på TV. Varje dag.
Haha, det var nån där som sa en sådan bra grej... "Ens pojkvän ska älska en även om man är korkad". Jag ska påminna Erik om det...
Det ska tydligen komma nåt liknande fast i NY, på femman, det lär jag se på också.
Unga mödrar startar idag igen, med dubbelavsnitt.
Och nu inser jag att jag knappast kommer att komma in i en spelperiod den närmsta framtiden... Ffs, vi har inte ens sexan, och där blir det ju riktiga maraton med bra serier ibland. Nu ska jag kolla upp lite alternativ, vad man kan köpa till för kanaler...
Edit: Vilken djungel. Hälften kan vi inte få för huset är inte anslutet till något. BBB har en bindningstid på 24 månader och är dessutom dyrt, vilket inte känns så hett.
Jag blev förvirrad med, jag var inne på att skaffa en TV med inbyggd box så man skulle slippa den förbannade extrakontrollen, men det var massa att tänka på där med, det gick inte ihop med kabel-tv (man måste ju tänka framåt...) yadayada...
Privileged ligger väl strax över Parisserien med. Jag veeeet ju att det är samma person som står bakom OC (note to self IGEN; måste se från början...) och Gossip Girl (anledningen till att jag ens började se på Gossip Girl i första hand) men det känns bara som en blandning mellan dem helt enkelt. Miljön och musiken från OC, karaktärer från Gossip Girl.
Real housewives of Orange County eller vad det nu heter ser jag på numera också, på TV. Varje dag.
Haha, det var nån där som sa en sådan bra grej... "Ens pojkvän ska älska en även om man är korkad". Jag ska påminna Erik om det...
Det ska tydligen komma nåt liknande fast i NY, på femman, det lär jag se på också.
Unga mödrar startar idag igen, med dubbelavsnitt.
Och nu inser jag att jag knappast kommer att komma in i en spelperiod den närmsta framtiden... Ffs, vi har inte ens sexan, och där blir det ju riktiga maraton med bra serier ibland. Nu ska jag kolla upp lite alternativ, vad man kan köpa till för kanaler...
Edit: Vilken djungel. Hälften kan vi inte få för huset är inte anslutet till något. BBB har en bindningstid på 24 månader och är dessutom dyrt, vilket inte känns så hett.
Jag blev förvirrad med, jag var inne på att skaffa en TV med inbyggd box så man skulle slippa den förbannade extrakontrollen, men det var massa att tänka på där med, det gick inte ihop med kabel-tv (man måste ju tänka framåt...) yadayada...
Svammel.
Mitt huvud har inte riktigt hängt med idag heller, så jag har valt att ligga i sängen och vifta på tårna typ.
Men nu har jag duschat, och t om klippt håret, så det känns som att man är mer med nu.
Jag försöker undvika att titta på allt som behöver göras i lägenheten (ser man det inte finns det inte), och går gång på gång och tittar på håret i spegeln och undrar om det ens ser kortare ut.
De senaste nätterna har jag drömt att jag fotograferat en massa, när sanningen är att jag bara dragit fram kameran nån gång den senaste veckan. Men nu känns det faktiskt som att min kropp är på bättringsväg, så nån kväll ska jag gå ner till sjön. Någon av dem. Kanske borde scouta lite i förväg.
Men nu har jag duschat, och t om klippt håret, så det känns som att man är mer med nu.
Jag försöker undvika att titta på allt som behöver göras i lägenheten (ser man det inte finns det inte), och går gång på gång och tittar på håret i spegeln och undrar om det ens ser kortare ut.
De senaste nätterna har jag drömt att jag fotograferat en massa, när sanningen är att jag bara dragit fram kameran nån gång den senaste veckan. Men nu känns det faktiskt som att min kropp är på bättringsväg, så nån kväll ska jag gå ner till sjön. Någon av dem. Kanske borde scouta lite i förväg.
Om alla vore lika klumpiga som jag...
så skulle mänskligheten dö ut.
Jag har gått in i samma vägg två gånger det senaste dygnet.
Jag skulle hälla vattnet från kastrullen i diskhon men lyckades missa den och hällde istället vattnet utanför och på mig.
Jag har råkat slå till en toapappersrulle så den ramlat ner på golvet två gånger idag.
Stängt ner fel internetfönster flera gånger, slagit i knät i sängen TRE gånger de senaste dagarna (jag svär, ska fan ta och slipa ner alla vassa kanter på den snart...), petat mig själv i ögat, fått hälften av maten bredvid stekpannan istället för i, massa sådana saker.
Och allt i helt nyktert tillstånd.
Jag är för fan en vandrande livsfara.
F.ö... det roligaste jag hört på hela året;
"Men jag har inte email, jag har hotmail" :D
Det var t om roligare än Björns "Jag är ingen humanoid, jag är night elf".
Ooooch jag pratade med min mor idag, berättade om brevet. Hon sa precis det jag tänkte på när jag satt och skrev det;
"Kom ihåg att använda enkla ord, inga långa meningar, han förstår ju inte då. Tänk på att han är korkad."
På den nivån ligger det alltså.
Jag har gått in i samma vägg två gånger det senaste dygnet.
Jag skulle hälla vattnet från kastrullen i diskhon men lyckades missa den och hällde istället vattnet utanför och på mig.
Jag har råkat slå till en toapappersrulle så den ramlat ner på golvet två gånger idag.
Stängt ner fel internetfönster flera gånger, slagit i knät i sängen TRE gånger de senaste dagarna (jag svär, ska fan ta och slipa ner alla vassa kanter på den snart...), petat mig själv i ögat, fått hälften av maten bredvid stekpannan istället för i, massa sådana saker.
Och allt i helt nyktert tillstånd.
Jag är för fan en vandrande livsfara.
F.ö... det roligaste jag hört på hela året;
"Men jag har inte email, jag har hotmail" :D
Det var t om roligare än Björns "Jag är ingen humanoid, jag är night elf".
Ooooch jag pratade med min mor idag, berättade om brevet. Hon sa precis det jag tänkte på när jag satt och skrev det;
"Kom ihåg att använda enkla ord, inga långa meningar, han förstår ju inte då. Tänk på att han är korkad."
På den nivån ligger det alltså.
Josefin the stalker.
Ja jag har ju inget vidare liv, och idag när jag hade varvat internet några hundra gånger och kollat på Romper Stomper för fjärde gången, så fick jag för mig att kolla upp vad mina gamla klasskamrater från Småland har för sig. Många av dem hade sjukt vanliga namn, som Lisa Andersson och sånt, så de sket jag i, men de med lite ovanligare namn gick ju att hitta. Hoho, vad kul det var att se bilder på dem! Kul också att se att vissa fortfarande var skrivna på samma adress som de var i tredje klass... Ja jag minns sånt, det var en sån liten by så man visste vart alla bodde.
En av dem är uppenbarligen nån halvstjärna i Hammarby, vilket inte var så förvånande alls eftersom han satsade stenhårt på fotboll redan i trean. Eller halvstjärna och halvstjärna, fick upp en jävla massa träffar på google och ett autograferat kort på honom låg ute på Tradera >_<
Hittade bilder på en av mina bästa vänner från den tiden, fyyyyy vad lik sin mor hon är nu! Alldeles läskigt!
Nu lät det som att jag lagt ner jättemycket tid på det, vilket lät fel, för jag googlade bara på namnen jag mindes.
En av dem är uppenbarligen nån halvstjärna i Hammarby, vilket inte var så förvånande alls eftersom han satsade stenhårt på fotboll redan i trean. Eller halvstjärna och halvstjärna, fick upp en jävla massa träffar på google och ett autograferat kort på honom låg ute på Tradera >_<
Hittade bilder på en av mina bästa vänner från den tiden, fyyyyy vad lik sin mor hon är nu! Alldeles läskigt!
Nu lät det som att jag lagt ner jättemycket tid på det, vilket lät fel, för jag googlade bara på namnen jag mindes.
Brev skrivet.
Och det känns nog bra.
Det gick fort, jag har funderat över innehållet under all min vakna tid de senaste två dagarna så det var bara att skriva ner det. Fast jag ska inte lägga det på lådan idag, ty det räckte tydligen inte med alla kroppsliga besvär så mitt ena öga bestämde sig för att bli himla rött och irriterat, så det ser ut som att jag suttit och rökt på några dygn.
Iallafall... nu har jag skriftligen sagt åt min far att han ska sluta betrakta mig som en dotter och att han måste lägga av med alla försök att ta kontakt.
Jag tvivlar på att det går fram dock, men jag har ändå skrivit ner det så han kan läsa det. Att säga åt honom att sluta höra av sig, att säga att jag inte vill ha nån kontakt med honom, har aldrig gått fram. Det är från honom jag ärvt min korkade sida. (han lär f.ö också ha Aspergers, har jag kommit fram till...)
Men det känns som sagt nog bra. Kommer han hit (för ffs, vilken NORMALT funtad människa som helst vet hur man tar reda på adresser...) så får han göra det. Jag orkar inte sitta och vara på helspänn och livrädd längre. Jag vill inte. Det är fel. Det är fel av mig att jag så länge låtit det ha en så pass stor del i mitt liv, men bättre sent än aldrig.
Häromdagen var jag förtvivlad. Det var så mycket på en gång och kroppen var i urkasst skick (bara det att det var dagen innan mens gjorde ju sitt), så jag ville inte göra något alls. Tankarna om bearbetning var som bortblåsta och jag tänkte att förträngning återigen var ett mycket bättre alternativ.
Jag och M har pratat om det fram och tillbaks, att man ska vara duktig och bearbeta saker, att man inte fixar vissa saker själv, och att det minsann ska bli av nu. Jag tänker inte ta upp något med min nuvarande "psykiatriresurs" då jag knappt har något förtroende alls för honom, men bara att skriva brevet känns... som att det tagit mig sjukt långt fram.
Jag blir arg istället. Arg, envis och upprörd. Det är vad jag ärvt från min mor. Jag kan vara fruktansvärt kall, kvicktänkt och träffa ömma punkter (verbalt då) med stor kraft, och den sidan av mig hoppas jag kunna ta fram om han kommer. Den sidan av mig är något jag inte använder, eller behöver använda av mig, ofta alls för att jag tycker den är läskig, det är läskigt att kunna krossa någon totalt med bara ord. Men en del förtjänar det.
Aja. Om jag ångrar mig och blir en mes igen tänker jag läsa igenom detta, för just nu känner jag mig vid gott mod.
Jag må ha mycket av honom i mina gener men den finska sisun tror jag är starkare.
Hoho, taget från Wikipedia; "Sisu är ett ord som på finska betyder kampvilja, envis uthållighet, ilska, att aldrig ge upp. Sisu sägs ibland vara typiskt för det finska folklynnet."
Amen.
Det gick fort, jag har funderat över innehållet under all min vakna tid de senaste två dagarna så det var bara att skriva ner det. Fast jag ska inte lägga det på lådan idag, ty det räckte tydligen inte med alla kroppsliga besvär så mitt ena öga bestämde sig för att bli himla rött och irriterat, så det ser ut som att jag suttit och rökt på några dygn.
Iallafall... nu har jag skriftligen sagt åt min far att han ska sluta betrakta mig som en dotter och att han måste lägga av med alla försök att ta kontakt.
Jag tvivlar på att det går fram dock, men jag har ändå skrivit ner det så han kan läsa det. Att säga åt honom att sluta höra av sig, att säga att jag inte vill ha nån kontakt med honom, har aldrig gått fram. Det är från honom jag ärvt min korkade sida. (han lär f.ö också ha Aspergers, har jag kommit fram till...)
Men det känns som sagt nog bra. Kommer han hit (för ffs, vilken NORMALT funtad människa som helst vet hur man tar reda på adresser...) så får han göra det. Jag orkar inte sitta och vara på helspänn och livrädd längre. Jag vill inte. Det är fel. Det är fel av mig att jag så länge låtit det ha en så pass stor del i mitt liv, men bättre sent än aldrig.
Häromdagen var jag förtvivlad. Det var så mycket på en gång och kroppen var i urkasst skick (bara det att det var dagen innan mens gjorde ju sitt), så jag ville inte göra något alls. Tankarna om bearbetning var som bortblåsta och jag tänkte att förträngning återigen var ett mycket bättre alternativ.
Jag och M har pratat om det fram och tillbaks, att man ska vara duktig och bearbeta saker, att man inte fixar vissa saker själv, och att det minsann ska bli av nu. Jag tänker inte ta upp något med min nuvarande "psykiatriresurs" då jag knappt har något förtroende alls för honom, men bara att skriva brevet känns... som att det tagit mig sjukt långt fram.
Jag blir arg istället. Arg, envis och upprörd. Det är vad jag ärvt från min mor. Jag kan vara fruktansvärt kall, kvicktänkt och träffa ömma punkter (verbalt då) med stor kraft, och den sidan av mig hoppas jag kunna ta fram om han kommer. Den sidan av mig är något jag inte använder, eller behöver använda av mig, ofta alls för att jag tycker den är läskig, det är läskigt att kunna krossa någon totalt med bara ord. Men en del förtjänar det.
Aja. Om jag ångrar mig och blir en mes igen tänker jag läsa igenom detta, för just nu känner jag mig vid gott mod.
Jag må ha mycket av honom i mina gener men den finska sisun tror jag är starkare.
Hoho, taget från Wikipedia; "Sisu är ett ord som på finska betyder kampvilja, envis uthållighet, ilska, att aldrig ge upp. Sisu sägs ibland vara typiskt för det finska folklynnet."
Amen.
Jag har en kompis som heter Marie.
Marie är... Marie. Ibland har jag försökt förklara henne för Erik, men hennes personlighet är så... bred, så det går inte att göra henne rättvisa i ord. Hon är mycket klok och hysteriskt rolig, och kan rätt mycket om nästan allt. Som att hon nu (efter mycket analyserande, tyngdpunkten måste ju vara rätt för hennes längd, osv...) har fått det perfekta vapnet att använda i närstrid mot zombies, eller att hon tillbringar timmar med att rita en grattisskylt i fina färger åt någon som bor på platsen där hon arbetar.
Iallafall, så kör hon alltid ett massutskick med dåliga vitsar varje måndag. Poängen är att de just ska vara dåliga, vi i "juryn" (i slutet av året ska den sämsta röstas fram, jag har redan bestämt mig för vilken) får skicka in förslag och hon blir upprörd om de faktiskt är bra.
Jag blir alltid glad när jag hör plingandet på måndagar, och ser faktiskt fram emot det, även Erik har börjat läsa dem nu.
Så jag tänkte börja dela med mig av dem, om jag bara skriver en massa nedstämmande skit en vecka så kommer det iallafall finnas något att skratta (eller sucka) åt.
Denna veckas vits löd;
"- Oj, titta! Alla noterna flyger iväg!
- Javisst, det är ju blåsorkester."
F.ö ska jag få fotografera henne, och jag har sååå många idéer... Människan är vacker som få med rött hår ned till midjan, och kan dessutom mycket om make up, så det ska bli så jävla intressant. Sen att hon har kläder och skor så det räcker och blir över gör inte saken sämre.
Slänger in en mycket bra och gammal bild från Snövit där vi ser ut som två glestandade... jagvetintevad:
Iallafall, så kör hon alltid ett massutskick med dåliga vitsar varje måndag. Poängen är att de just ska vara dåliga, vi i "juryn" (i slutet av året ska den sämsta röstas fram, jag har redan bestämt mig för vilken) får skicka in förslag och hon blir upprörd om de faktiskt är bra.
Jag blir alltid glad när jag hör plingandet på måndagar, och ser faktiskt fram emot det, även Erik har börjat läsa dem nu.
Så jag tänkte börja dela med mig av dem, om jag bara skriver en massa nedstämmande skit en vecka så kommer det iallafall finnas något att skratta (eller sucka) åt.
Denna veckas vits löd;
"- Oj, titta! Alla noterna flyger iväg!
- Javisst, det är ju blåsorkester."
F.ö ska jag få fotografera henne, och jag har sååå många idéer... Människan är vacker som få med rött hår ned till midjan, och kan dessutom mycket om make up, så det ska bli så jävla intressant. Sen att hon har kläder och skor så det räcker och blir över gör inte saken sämre.
Slänger in en mycket bra och gammal bild från Snövit där vi ser ut som två glestandade... jagvetintevad:
Så.
Ny design. Dock inte färdig (kommer jag någonsin att anse att något jag gjort är helt färdig?) men jag stod inte ut med den gamla. Av någon anledning så kan jag inte ladda upp en profilbild, så folk får helt enkelt klara sig utan min fagra nuna ett tag.
Jag har ingen aning om hur det ser ut i olika webläsare eller upplösningar, men jag har gjort bakgrunden så att den borde funka även om hela skiten inte centreras.
Att det ska krävas så jävla mycket jobb för att få det simpelt.
Jag har ingen aning om hur det ser ut i olika webläsare eller upplösningar, men jag har gjort bakgrunden så att den borde funka även om hela skiten inte centreras.
Att det ska krävas så jävla mycket jobb för att få det simpelt.
Oajajajajhelvete
Note to self; titta inte på bilder på folk du saknar, bilder där de gör saker tillsammans och jag inte är med. Jag skrattar och tänker "Typiskt honom/henne" och "Ja där har man ju suttit några gånger", men sen inser jag att jag inte är en del av det längre.
Det känns verkligen som att jag vill skita i att någonsin vara social med människor "för skojs skull". Det känns bara.. värdelöst just nu.
Jag har ett brev att skriva. Många vet vad för brev, och många vet varför det mesta känns helt åt helvete just nu. Jag har bara så jävla svårt att börja på det.
MEN, jag har börjat med en ny bloggdesign, som jag antagligen kommer att använda också. Bestämde mig återigen för att köra på less is more och lyckas nog hålla det utan att det ser alltför tråkigt ut.
Tanden är avsevärt bättre, kanske för att jag utökat mitt knarkande till Bafucin och Listerine, utöver Iprenen då. Det gör att jag kan äta relativt normalt, om jag bara tuggar på höger sida och liksom maler maten och sväljer den halvtuggad. Det är alltid nåt, man ska vara glad åt de små framstegen också.
MEEEEN, det kan jag inte, för jag börjar få mensvärk, och det i kombination med allt annat, fysiskt som psykiskt, gör att någon gärna får lobotomera mig eller söva ner mig i någon vecka.
Jag känner för att häva ur mig hela mitt ordförråd av svordomar och... massa saker. Jag är less. Så jävla less.
Jag säger som Ramones sjunger;
Det känns verkligen som att jag vill skita i att någonsin vara social med människor "för skojs skull". Det känns bara.. värdelöst just nu.
Jag har ett brev att skriva. Många vet vad för brev, och många vet varför det mesta känns helt åt helvete just nu. Jag har bara så jävla svårt att börja på det.
MEN, jag har börjat med en ny bloggdesign, som jag antagligen kommer att använda också. Bestämde mig återigen för att köra på less is more och lyckas nog hålla det utan att det ser alltför tråkigt ut.
Tanden är avsevärt bättre, kanske för att jag utökat mitt knarkande till Bafucin och Listerine, utöver Iprenen då. Det gör att jag kan äta relativt normalt, om jag bara tuggar på höger sida och liksom maler maten och sväljer den halvtuggad. Det är alltid nåt, man ska vara glad åt de små framstegen också.
MEEEEN, det kan jag inte, för jag börjar få mensvärk, och det i kombination med allt annat, fysiskt som psykiskt, gör att någon gärna får lobotomera mig eller söva ner mig i någon vecka.
Jag känner för att häva ur mig hela mitt ordförråd av svordomar och... massa saker. Jag är less. Så jävla less.
Jag säger som Ramones sjunger;
"Ba-ba-bamp-ba ba-ba-ba-bamp-ba I wanna be sedated
Ba-ba-bamp-ba ba-ba-ba-bamp-ba I wanna be sedated
Ba-ba-bamp-ba ba-ba-ba-bamp-ba I wanna be sedated
Ba-ba-bamp-ba ba-ba-ba-bamp-ba I wanna be sedated"
Ba-ba-bamp-ba ba-ba-ba-bamp-ba I wanna be sedated
Ba-ba-bamp-ba ba-ba-ba-bamp-ba I wanna be sedated
Ba-ba-bamp-ba ba-ba-ba-bamp-ba I wanna be sedated"
Photoshop
Ja vad gör man när man har tråkigt? Man leker med PS. Jag funderar på att kolla på guider och faktiskt lära mig något. Nu är jag "självlärd" (jag satte det inom citationstecken då det inte är mycket jag kan faktiskt mer än alla basfunktioner och snabbkommandon. F.ö så har jag märkt att ctrl + z, dvs ångra det senaste man gjorde, inte funkar i WoW, hur mycket man än försöker...) och gör säkert många saker mycket krångligare än vad man borde göra.
Jag har iallafall försökt göra ett sovrumt (nä PS är verkligen inte det rätta programmet för det...) för att försöka visa Erik hur jag vill ha väggarna. Och hurdan säng jag vill ha. Men jag hittar inte sängen jag vill ha. Mios Indo-serie är fin, men har en gnutta för mycket rött i sig. Oh lord, jag vet ju att jag aldrig kommer hitta perfekta grejjer så jag vet inte ens varför jag försöker... Men iallafall så vill jag ha en vägg (där sänggaveln kommer stå ut ifrån) i en plommonlila färg med dragning åt det gråa hållet (återigen... det måste ju vara perfekt nyans...) och resten av väggarna i en vit färg, kanske med dragning och gräddvit. Sen kommer ju frågan, vad i helvete ska man ha för färg på gardinerna då? Fast sedan får jag slå mig själv i skallen för det är ingen vits att jag tänker på sådant nu för den förändringen kommer inte ske förräns något år eller så. Grejjen med att visa Erik hur det kan se ut med väggarna är mest för att jag ju faktiskt insåg att mörkgrått funkar i vardagsrummet, även om det tog lång tid för mig att fatta det. Så det kanske tar lika lång tid för honom att fatta färgerna i sovrummet. Typ. Jag har ju alltid varit inne på grönt för att det ska vara lugnande när man ska sova, yadayada, men uppenbarligen så gör min sömn som den vill ändå.
Och svartvita tavlor på väggarna, förutom en tavla som ska ha en aning dragning åt sepia. Naturligtvist kan jag inte åka till IKEA och köpa tavlor där, för OMG då har jag ju saker på väggarna som andra har, så jag måste ta bilderna själv, vilket inte lär hända den närmsta tiden...
Om jag irriterar mig på själv så undrar jag hur mycket andra irriterar sig på mig.
Iallafall så satte jag mig ner för nån vecka sedan och gjorde signaturer åt oss, som vi använder på forumet. Det gick fort och det blev simpelt, men de funkar.
Jag ville inte ha servern med för jag tyckte att alla vet vilka HemBränt är ändå, och jag censurerade det på Eriks signatur så han slipper alla stalkers, haha...
Det känns som att jag kommer byta ut min bild många gånger, för det var skoj att göra, jag hade glömt hur roligt det kan vara att leka i PS.
Och apropå PS så kanske jag ska göra slag i saken och prova bloggdesignen jag har i huvudet. Kanske.
Oajajajajbuff
Jag har nån inflammation runt en visdomstand och det är inte lika skönt som det låter. Det sprider sig på nåt sätt till bakre delen av tungan, och halsen, så det nästan känns som halsfluss (ont att svälja och att prata normalt), och längs med käken och upp till tinningen. Imorse var jag glad över att jag inte hade en pistol i byrålådan, då hade jag antagligen bara sträckt mig efter den och skjutit skallen av mig... Men jag gick upp och tog en Ipren och slumrade till lite innan den började verka. För de hjälper faktiskt, det är så otroligt skönt. Prisa gudarna, något receptfritt fungerar på mig!
Häromdagen bestämde sig mina leder för att jävlas med mig också, men Erik var världens bästa och sprang ner till apoteket några minuter innan de stängde och köpte Ipren. De hjälper inte mot ledvärken men iallafall mot inflammationen och tandvärken. Med dem kan jag t om tugga normalt, annars kan jag inte stänga käkarna för att det gör för ont och att det är för svullet så det tar emot. Jag vet inte om Iprenen tar ner svullnaden men smärtan försvinner iaf och det är huvudsaken för mig...
Det blir så ibland, nån gång om året, och håller i sig nån vecka, och försvinner sen. Erik föreslog att man kanske behövde *detförbjudnaordet* tanden för att slippa besvären, men jag tänker nog aldrig mer *detförbjudnaordet* en tand. Jag var tvungen att göra det ofta när jag var yngre och det var alldeles fruktansvärt. Även om jag var bedövad så kände man ändå hur de ryckte och slet och hur det knakade. UÄÄÄH, jag mår faktiskt illa bara jag tänker på det, nä fyfan, de får söva ner mig då.
Jag har inte den blekaste om vad jag ska göra idag.
WoW lockar inte det minsta. Var inne i Ulduar för första gången häromdagen, det var väl sådär. Allt gick smidigt och så, vi tog väl fem bossar utan några som helst problem. Men jag tänker nog avsäga mig raidandet igen. Jag orkar bara inte och det är inte kul. Det enda som var kul var en svengelskan en del körde med. Vi har en raidallians med ett internationellt guild över sommaren, så det blev mycket i stil med; "And when he lands he will också do this", haha... Perfekt engelska och sen ett svenskt ord mitt i.
Häromdagen bestämde sig mina leder för att jävlas med mig också, men Erik var världens bästa och sprang ner till apoteket några minuter innan de stängde och köpte Ipren. De hjälper inte mot ledvärken men iallafall mot inflammationen och tandvärken. Med dem kan jag t om tugga normalt, annars kan jag inte stänga käkarna för att det gör för ont och att det är för svullet så det tar emot. Jag vet inte om Iprenen tar ner svullnaden men smärtan försvinner iaf och det är huvudsaken för mig...
Det blir så ibland, nån gång om året, och håller i sig nån vecka, och försvinner sen. Erik föreslog att man kanske behövde *detförbjudnaordet* tanden för att slippa besvären, men jag tänker nog aldrig mer *detförbjudnaordet* en tand. Jag var tvungen att göra det ofta när jag var yngre och det var alldeles fruktansvärt. Även om jag var bedövad så kände man ändå hur de ryckte och slet och hur det knakade. UÄÄÄH, jag mår faktiskt illa bara jag tänker på det, nä fyfan, de får söva ner mig då.
Jag har inte den blekaste om vad jag ska göra idag.
WoW lockar inte det minsta. Var inne i Ulduar för första gången häromdagen, det var väl sådär. Allt gick smidigt och så, vi tog väl fem bossar utan några som helst problem. Men jag tänker nog avsäga mig raidandet igen. Jag orkar bara inte och det är inte kul. Det enda som var kul var en svengelskan en del körde med. Vi har en raidallians med ett internationellt guild över sommaren, så det blev mycket i stil med; "And when he lands he will också do this", haha... Perfekt engelska och sen ett svenskt ord mitt i.
Underworld: Rise of the lycans
Ja eftersom den uppenbarligen inte ska gå upp på bio alls (VAIHELVETE TÄNKER NI MED?!) så såg vi den hemma. Och oh well, den gjorde mig inte besviken, men jag hade åas inte så höga förhoppningar heller. Fast den var bra. Ändå. Rhona Mitra och Kate Beckinsale ÄR lika och det var intressant att få reda på bakgrunden till allt. Balla miljöer n stuff.
Uppenbarligen pratas det om en fjärde film. Som då blir en sequel på tvåan. Den ser jag fram emot isåfall.
Uppenbarligen pratas det om en fjärde film. Som då blir en sequel på tvåan. Den ser jag fram emot isåfall.
Idag höll jag på att stjäla ett trepack majs.
Vi hade varit inne på apoteket, jag bar på min kasse därifrån och Erik på korgen i affären, och jag skulle ha majs. Så jag tog upp ett trepack, stoppade ned den halvvägs i påsen innan jag kom på att jag faktiskt höll på att stoppa ner den i min påse och inte i korgen. Så med är jag idag.
Vi ska se på film snart, det står mellan Young Guns och Steven Seagals nya-vars-namn-jag-inte-minns. Vi kan inte riktigt bestämma oss, jag skulle försöka förklara hur jag tänkte men det kom fram så fel...
"Antingen ser vi Young guns som vi vet är bra och som vi båda gillar, eller så ser vi Steven Seagals film som vi vet kommer suga".
Jag är så glad att ingen annan än Erik hör hur jag tänker...
Men vi vill ju faktiskt se Seagals nya, det är ju Steven Seagal liXoM... Det är lite av ett måste att ha sett alla hans filmer.
Vi ska se på film snart, det står mellan Young Guns och Steven Seagals nya-vars-namn-jag-inte-minns. Vi kan inte riktigt bestämma oss, jag skulle försöka förklara hur jag tänkte men det kom fram så fel...
"Antingen ser vi Young guns som vi vet är bra och som vi båda gillar, eller så ser vi Steven Seagals film som vi vet kommer suga".
Jag är så glad att ingen annan än Erik hör hur jag tänker...
Men vi vill ju faktiskt se Seagals nya, det är ju Steven Seagal liXoM... Det är lite av ett måste att ha sett alla hans filmer.
"Det är väl inte så viktigt att ha rätt?"
Vi pratade om att jag oftast är tyst i större sällskap, och att jag sällan säger något som jag inte är helt säker på. Förutom när jag filosiferar högt tillsammans med Erik. Då kläckte han ur sig det. Att man väl inte måste ha rätt hela tiden. Varför skulle man påstå något man inte är säker på? Då snackar vi inte "Jag tror att...." och "Jag tycker..." utan rena rama fakta. Han tyckte inte att det var så farligt att föra fram felaktig fakta tydligen.
Han tycker inte heller att jag ska se mig som annorlunda. Men jag är ju det, på många sätt. Och inte behöver det vara fel. Jag tog som exempel att jag tror på både Gud och evolutionen (dont ask...), för det kan tamefan inte vara vanligt, men han tyckte inte att det gjorde mig ovanlig. Det gick inte in. Han drog paralleler med att det finns många konstiga religiösa samfund och att de kan anses vara konstiga, men att tro på både Gud och evolutionen är ju nästan som att säga emot sig själv.
Vi pratade också om att eventuellt arbeta, och hur det skulle vara på en arbetsplats. Att man oftast måste vara lite social med sina medarbetare, han sa att det är så det är på en arbetsplats, att jag måste lära mig. Så jag undrade varför det är JAG som måste anpassa mig och tvinga mig själv till småprat, och inte de som bara kan acceptera att jag inte vill prata. Det hade han inget svar på. Visst skulle jag kunna lära mig, men jag tycker faktiskt att det är fel att jag skulle tvingas göra något jag inte vill för att folk inte kan acceptera mig som jag är. Det kan ju knappast vara jobbigt att slippa prata med mig.
Han tyckte att jag skulle börja plugga med. Att jag vägrar ta ytterligare CSN-lån förstår han inte.
Jag säger åt honom att jag har svårt att prata om mig själv, och att finna motivation till att prata med främmande människor. Då drar han upp att han ju är en främmande människa och att det går jättebra för mig att prata med honom. Men det är ju för att jag i stort sett måste göra det för att komma någonvart med mig själv, det går ffs inte att jämföra med vardagliga sociala situationer... Och han verkar inte förstå att det krävts så många års övning för att jag ska kunna prata om mig själv.
Aja. Jag vet inte hur jag ska göra med allt det där. Det känns som att jag behöver den kontakten för att få det lättare att ordna jobb sen.
Han tycker inte heller att jag ska se mig som annorlunda. Men jag är ju det, på många sätt. Och inte behöver det vara fel. Jag tog som exempel att jag tror på både Gud och evolutionen (dont ask...), för det kan tamefan inte vara vanligt, men han tyckte inte att det gjorde mig ovanlig. Det gick inte in. Han drog paralleler med att det finns många konstiga religiösa samfund och att de kan anses vara konstiga, men att tro på både Gud och evolutionen är ju nästan som att säga emot sig själv.
Vi pratade också om att eventuellt arbeta, och hur det skulle vara på en arbetsplats. Att man oftast måste vara lite social med sina medarbetare, han sa att det är så det är på en arbetsplats, att jag måste lära mig. Så jag undrade varför det är JAG som måste anpassa mig och tvinga mig själv till småprat, och inte de som bara kan acceptera att jag inte vill prata. Det hade han inget svar på. Visst skulle jag kunna lära mig, men jag tycker faktiskt att det är fel att jag skulle tvingas göra något jag inte vill för att folk inte kan acceptera mig som jag är. Det kan ju knappast vara jobbigt att slippa prata med mig.
Han tyckte att jag skulle börja plugga med. Att jag vägrar ta ytterligare CSN-lån förstår han inte.
Jag säger åt honom att jag har svårt att prata om mig själv, och att finna motivation till att prata med främmande människor. Då drar han upp att han ju är en främmande människa och att det går jättebra för mig att prata med honom. Men det är ju för att jag i stort sett måste göra det för att komma någonvart med mig själv, det går ffs inte att jämföra med vardagliga sociala situationer... Och han verkar inte förstå att det krävts så många års övning för att jag ska kunna prata om mig själv.
Aja. Jag vet inte hur jag ska göra med allt det där. Det känns som att jag behöver den kontakten för att få det lättare att ordna jobb sen.
Psykiatriresurs
Jag kan inte släppa att jag känner mig bakfull. På två öl. Det är inte jag, jag blir inte påverkad av två öl. Och jag hatar att känna mig såhär.
Anyho... jag har en tid med min psykatriresurs idag. Jag gillar ju inte honom längre. Först kom jag fram till att det var för att han ifrågasatte mig så mycket, men jag analyserade det hela och kom fram till andra saker. Han är för trångsynt helt enkelt.
Det kan mycket väl vara sista gången jag träffar honom idag, jag behöver ingen samtalskontakt och jag blir bara irriterad. Men det kommer kännas bra att säga åt honom att en specialist inom neuropsykiatri har läst igenom min journal och gett mig Ritalin utan att blinka. För han är ingen specialist. Haha, pratade med Erik om det igår... jag ser på honom som folk ser på Allan i 2 ½ men, nu. Han är ingen riktig läkare, han har ju ffs inte ens en riktig titel... "Psykiatriresurs". Säger som jag sade till Erik, ska fan fråga honom vart han parkerar, om han får parkera på läkarnas platser. Fast så är det väl inte i Sverige, men den scenen från serien kommer sitta fast i mitt huvud under hela samtalet.
Jag har funderat på att skicka något sorts tack-kort till min förra kurator väldigt länge nu, fyfan vad jag saknar henne faktiskt. För hon hjälpte mig så mycket, vilket jag inte sett förräns i efterhand. Hon hjälpte mig med små saker, som bidrog till stora förändringar. Hon stod ut med mig (ja hon fick ju betalt för det, jag vet, men ändå...) under så länge när jag inte var vänligt inställd till samarbete och gav inte upp. Det var ok att sitta tyst hela timmen. Hon kunde ifrågasätta mitt tankesätt utan att låta fördömande.
Det borde finnas fler som henne.
F.ö läste jag nån post om Aspergers på FB; "Jag har svårt att förstå varför vissa saker är uppenbara men andra inte. Oskrivna regler är alldeles hopplösa (och idiotiska)"
Klockrent.
Det är å andra sidan inte enbart ett aspergersdrag, det är sunt förnuft. Jag säger som jag sagt förut, de flesta av mina nära vänner har samma synsätt som jag när det gäller det mesta och de har inte diagnosen, de är bara vettiga.
Äh jag länkar till tråden, den kändes bara så träffande; https://www.flashback.info/showthread.php?t=929310
Det kändes väldigt mycket som mig förutom att jag döljer rätt mycket av det. Som oplanerade händelser. Det är förbannat jävla svårt för mig, men jag vet att jag inte dör av det och jag ser varje sådan som ett tillfälle på att öva på att anpassa mig, så jag brukar inte göra något större väsen av det.
Nä nu ska jag borsta håret och sånt därnt, och försöka se lite mindre skabbig ut. Alltid nervös inför läkarbesök och liknande, jag har fått för mig att jag måste se lite respektabel ut.
Anyho... jag har en tid med min psykatriresurs idag. Jag gillar ju inte honom längre. Först kom jag fram till att det var för att han ifrågasatte mig så mycket, men jag analyserade det hela och kom fram till andra saker. Han är för trångsynt helt enkelt.
Det kan mycket väl vara sista gången jag träffar honom idag, jag behöver ingen samtalskontakt och jag blir bara irriterad. Men det kommer kännas bra att säga åt honom att en specialist inom neuropsykiatri har läst igenom min journal och gett mig Ritalin utan att blinka. För han är ingen specialist. Haha, pratade med Erik om det igår... jag ser på honom som folk ser på Allan i 2 ½ men, nu. Han är ingen riktig läkare, han har ju ffs inte ens en riktig titel... "Psykiatriresurs". Säger som jag sade till Erik, ska fan fråga honom vart han parkerar, om han får parkera på läkarnas platser. Fast så är det väl inte i Sverige, men den scenen från serien kommer sitta fast i mitt huvud under hela samtalet.
Jag har funderat på att skicka något sorts tack-kort till min förra kurator väldigt länge nu, fyfan vad jag saknar henne faktiskt. För hon hjälpte mig så mycket, vilket jag inte sett förräns i efterhand. Hon hjälpte mig med små saker, som bidrog till stora förändringar. Hon stod ut med mig (ja hon fick ju betalt för det, jag vet, men ändå...) under så länge när jag inte var vänligt inställd till samarbete och gav inte upp. Det var ok att sitta tyst hela timmen. Hon kunde ifrågasätta mitt tankesätt utan att låta fördömande.
Det borde finnas fler som henne.
F.ö läste jag nån post om Aspergers på FB; "Jag har svårt att förstå varför vissa saker är uppenbara men andra inte. Oskrivna regler är alldeles hopplösa (och idiotiska)"
Klockrent.
Det är å andra sidan inte enbart ett aspergersdrag, det är sunt förnuft. Jag säger som jag sagt förut, de flesta av mina nära vänner har samma synsätt som jag när det gäller det mesta och de har inte diagnosen, de är bara vettiga.
Äh jag länkar till tråden, den kändes bara så träffande; https://www.flashback.info/showthread.php?t=929310
Det kändes väldigt mycket som mig förutom att jag döljer rätt mycket av det. Som oplanerade händelser. Det är förbannat jävla svårt för mig, men jag vet att jag inte dör av det och jag ser varje sådan som ett tillfälle på att öva på att anpassa mig, så jag brukar inte göra något större väsen av det.
Nä nu ska jag borsta håret och sånt därnt, och försöka se lite mindre skabbig ut. Alltid nervös inför läkarbesök och liknande, jag har fått för mig att jag måste se lite respektabel ut.
Kallt, kallt, kallt...
Det är inte normalt att sitta med tjock tröja och raggsockor när det är juni. Men åas... om det hade varit normalvärme så hade jag klagat också.
Jag var skittjurig igår för när mitt WoW-konto hackades togs uppenbarligen ett proffession bort, vilket jag upptäckte häromdagen vilket uppenbarligen var för sent så jag kan inte få tillbaks det. Så jag reportade en spelare som envisades med att stå med sin gigantiska mammut på mitt flöte när jag fiskade i Dalaran (fyfan vad arg jag blev...), och en GM kontaktade mig inatt när jag var inne en snabbis på prästen för att kolla AH-priserna. Han kontaktade mig angående just fiskegrejjen, och då insåg jag hur jävla fånigt det var egentligen, men så tog han också upp det här med det förlorade yrket. Han var väldigt sympatisk, och sade att han själv hade skillat upp jewelcrafting på tre karaktärer så han förstod verkligen att det krävdes tid / massa pengar, så det ingav mig hopp. Men icke, det var för långt bak i tiden så datan hade raderats. Så jag måste skilla upp det från noll igen, och jag oooorkar inte så jag blir återigen tjurig och tänker att prästen får fan stå kvar på 70 tills jag skillat upp ett nytt prof till max.
Jag drack två öl inatt vilket gjorde mig... alkoholpåverkad. Till den grad att jag välte saker. Det var läskigt. Två små öl. Men oh well, jag sov gott sen.
Jag var skittjurig igår för när mitt WoW-konto hackades togs uppenbarligen ett proffession bort, vilket jag upptäckte häromdagen vilket uppenbarligen var för sent så jag kan inte få tillbaks det. Så jag reportade en spelare som envisades med att stå med sin gigantiska mammut på mitt flöte när jag fiskade i Dalaran (fyfan vad arg jag blev...), och en GM kontaktade mig inatt när jag var inne en snabbis på prästen för att kolla AH-priserna. Han kontaktade mig angående just fiskegrejjen, och då insåg jag hur jävla fånigt det var egentligen, men så tog han också upp det här med det förlorade yrket. Han var väldigt sympatisk, och sade att han själv hade skillat upp jewelcrafting på tre karaktärer så han förstod verkligen att det krävdes tid / massa pengar, så det ingav mig hopp. Men icke, det var för långt bak i tiden så datan hade raderats. Så jag måste skilla upp det från noll igen, och jag oooorkar inte så jag blir återigen tjurig och tänker att prästen får fan stå kvar på 70 tills jag skillat upp ett nytt prof till max.
Jag drack två öl inatt vilket gjorde mig... alkoholpåverkad. Till den grad att jag välte saker. Det var läskigt. Två små öl. Men oh well, jag sov gott sen.
Underworld
Både jag och Erik har gått och väntat på den nya Underworldfilmen, men jag förstår inte riktigt när den kan tänkas ha biopremiär här. Den har ju redan kommit ut på dvd i USA, och GEEZ vad det är svårt att ha filmen hemma men att inte se på den... Det är antagligen årets filmhändelse för mig. Men jag vill se den på bio, så ska maila SF och fråga när den går upp... uppenbarligen så var det så med Underworld: Evolution också, att den hann ges ut på dvd i staterna innan den gick upp på bio här. Ja hej, konstigt att vi laddar ner filmer...
Erik blev lite ledsen för att Selene inte skulle vara med, och jag förklarade vad kapselbildning på silikontuttar var, men det ska nog bli bra ändå.
Det är svårt att förklara vad jag gillar med de filmerna faktiskt. Allt är mörkt och regnigt, och de verkar inte rädda för att vara klichéaktiga på ett bra sätt. Jag brukar inte gilla prequels, men haha... de två senaste filmerna jag sett fram emot som fan, och denna, är prequels, så... det får funka.
F.ö så fick jag hem en del filmer i veckan, från hederliga gamla Ginza. Young Guns 1 och 2 (jag kan cirka varenda replik ifrån tvåan... när jag var liten satt jag och Caiza och såg på den om och om igen och spelade t om in en del repliker genom att ställa en kassettspelare bredvid TVn, haha...), Edward Scissorhands (Tim Burton + Danny Elfman + Johnny Depp = oslagbar kombo, och soundtracket står i min cd-hylla), Recycle och Fievel - Resan till Amerika. Det slog mig nu när jag skrev det vilken bred filmsmak jag ändå har.
Det är iaf "must haves" i min dvdhylla, så jag tänkte passa på medans de bara kostade 49:-/styck.
Nu ska jag se klart på End of the line. Rätt dålig film, faktiskt, men jag vaknade för sent idag och är för pigg för att sova.
"Jesus loves you!" skriker den gamla kvinnan när hon knivhugger mannen....
Weeds
Weeds börjar på måndag! Fyfan vad gött med en serie som börjar mitt i sommaren.
F.ö så är det rätt åt suckersarna på SRF att det är kallt och jävligt nu, hoppas det regnar där borta med...
F.ö så är det rätt åt suckersarna på SRF att det är kallt och jävligt nu, hoppas det regnar där borta med...
Turister, turister, turister och Ritalin.
Byn är invaderad av turister! Det stod fem personer före mig i kön på ICA, fyra pratade tyska och en italienska. Två tjejer som var i sällskap bakom mig pratade tyska.
Nu märks det verkligen att man bor långt söderut.
Inget ont om turister, det finns många campingar häromkring och jag kan tänka mig att kommunen blommar upp rätt mycket på somrarna, men det kändes ändå lite udda för mig som inte är van vid det.
En läkare ringde igår (inte den som jag besökte, inte heller den som skulle ringa upp och som jag också hade en tid hos den första gången då jag var tvungen att avboka...) och wups så hade han fördubblat min dos Ritalin och skrivit ut recept. Jag förklarade hur det låg till med frikortet, att det skulle gå ut om några dagar (men tjoho, såg att det var i juli och inte juni!), så han ändrade det så att jag fick hämta ut allt på en gång. Han undrade först hur länge jag hade ätit 20mg, och jag med min usla tidsuppfattning mumlade att det kanske var nån vecka, medans jag förklarade att jag hade sådan dålig tidsuppfattning och började rota fram den andra burken. Han skrattade och sade att då var vi två med det problemet. Det fick mig på gott humör, dels att en läkare faktiskt kan skämta sådär, och att återigen höra att personer med "viktiga" yrken också kan lida av det.
Han frågade också hur mycket jag vägde, och DET har jag ju ingen aning om.
"Tja en bit över medel skulle jag väl tro"
"50 kilo?"
"Nja ok, en BRA bit över medel tror jag väl då"
Är 50 kg normalvikt för någon på 163 cm numera? Inte för att han visste hur lång jag var, men ändå.
(och enligt BMI skulle jag vara underviktig då, även om BMI är ett hittepå)
Men jag tyckte ändå att det var underligt att han som aldrig träffat mig skriver ut läkemedel som inte bara är narkotikaklassat utan också klass 2, dvs den starkaste klassen av läkemedel. Till klass 1 hör heroin och sånt, som inte används inom sjukvården i Sverige. Fast åas, jag klagar inte, de är upptagna, jag är upptagen höll jag på att säga (= hatar läkarbesök och det är långt dit) så det blir väl smidigast.
Iallafall så hade de naturligtvist inte medicinen inne på apoteket, så på tisdag... Rätt nice ändå, hämta ut mediciner värda nästan 2k alldeles gratis. Sverige är bra ibland.
Nu märks det verkligen att man bor långt söderut.
Inget ont om turister, det finns många campingar häromkring och jag kan tänka mig att kommunen blommar upp rätt mycket på somrarna, men det kändes ändå lite udda för mig som inte är van vid det.
En läkare ringde igår (inte den som jag besökte, inte heller den som skulle ringa upp och som jag också hade en tid hos den första gången då jag var tvungen att avboka...) och wups så hade han fördubblat min dos Ritalin och skrivit ut recept. Jag förklarade hur det låg till med frikortet, att det skulle gå ut om några dagar (men tjoho, såg att det var i juli och inte juni!), så han ändrade det så att jag fick hämta ut allt på en gång. Han undrade först hur länge jag hade ätit 20mg, och jag med min usla tidsuppfattning mumlade att det kanske var nån vecka, medans jag förklarade att jag hade sådan dålig tidsuppfattning och började rota fram den andra burken. Han skrattade och sade att då var vi två med det problemet. Det fick mig på gott humör, dels att en läkare faktiskt kan skämta sådär, och att återigen höra att personer med "viktiga" yrken också kan lida av det.
Han frågade också hur mycket jag vägde, och DET har jag ju ingen aning om.
"Tja en bit över medel skulle jag väl tro"
"50 kilo?"
"Nja ok, en BRA bit över medel tror jag väl då"
Är 50 kg normalvikt för någon på 163 cm numera? Inte för att han visste hur lång jag var, men ändå.
(och enligt BMI skulle jag vara underviktig då, även om BMI är ett hittepå)
Men jag tyckte ändå att det var underligt att han som aldrig träffat mig skriver ut läkemedel som inte bara är narkotikaklassat utan också klass 2, dvs den starkaste klassen av läkemedel. Till klass 1 hör heroin och sånt, som inte används inom sjukvården i Sverige. Fast åas, jag klagar inte, de är upptagna, jag är upptagen höll jag på att säga (= hatar läkarbesök och det är långt dit) så det blir väl smidigast.
Iallafall så hade de naturligtvist inte medicinen inne på apoteket, så på tisdag... Rätt nice ändå, hämta ut mediciner värda nästan 2k alldeles gratis. Sverige är bra ibland.
Twilight och Änglar & Demoner
Nu har vi sett dem iaf. Twilight är inte min typ av film, men jag gav den en chans ändå. Jag tyckte det var lite lama effekter vid ställen där det inte hade behövt vara effekter alls, och allt gick för fort fram. Men den dög. Haha, samma dag hade jag sett klippet där skådespelaren som spelar Bella tappar sin statyett när hon framför sitt tacktal på nån gala, så jag satt och småfnissade lite åt det då och då...
Jag kommer se tvåan iaf.
Änglar och demoner var väldigt bra. Jag har läst boken men det var tillräckligt länge sedan för att jag inte skulle komma ihåg allt, men ändå inte inte såpass länge sen att jag hade glömt bort allt, jag såg fram emot att se vissa saker i filmen. Jag vet inte om nån kunde låta bli att jämföra den med ettan, men ettan var då tamefan bättre gjord... Där gick de in mer på hur Robert Langdon tänkte, allt gick inte lika hastigt fram på nå vis. Men den här var ändå över 2 timmar lång så jag förstår att de var tvungna att klippa och ha sig. Även om det inte riktigt var lika fina miljöer som i ettan så var de ändå fina, massa kyrkor och sånt. Och jag visste inte ens vilka skådespelade som skulle vara med så jag blev glatt överaskad när jag såg Stellan Skarsgård och Evan McGregor.
Jag mindes också att när jag läste boken (tidigare hade jag bara hört vad ett ambigram faktiskt är och inte sett det på bild, vilket man fick göra i boken) så började klura på ett ambigram själv, med avsikt att ha det som tatuering, men de tankarna försvann. Kanske dags att börja igen. Jag har aldrig velat ha ord intatuerade, men ett ambigram är ju mer än ett ord. Typ.
Jag har för mig att det inte var direkt något med Dan Browns författarstil som gjorde mig imponerad, men han skriver om sjukt intressanta saker så det funkar.
Aja, jag tänker se om biblioteket har böckerna, tänker också hålla ögonen öppna efter den tredje boken.
Jag vill vara som en blandning av Robert Langdon och Olivia Dunham.
Jag kommer se tvåan iaf.
Änglar och demoner var väldigt bra. Jag har läst boken men det var tillräckligt länge sedan för att jag inte skulle komma ihåg allt, men ändå inte inte såpass länge sen att jag hade glömt bort allt, jag såg fram emot att se vissa saker i filmen. Jag vet inte om nån kunde låta bli att jämföra den med ettan, men ettan var då tamefan bättre gjord... Där gick de in mer på hur Robert Langdon tänkte, allt gick inte lika hastigt fram på nå vis. Men den här var ändå över 2 timmar lång så jag förstår att de var tvungna att klippa och ha sig. Även om det inte riktigt var lika fina miljöer som i ettan så var de ändå fina, massa kyrkor och sånt. Och jag visste inte ens vilka skådespelade som skulle vara med så jag blev glatt överaskad när jag såg Stellan Skarsgård och Evan McGregor.
Jag mindes också att när jag läste boken (tidigare hade jag bara hört vad ett ambigram faktiskt är och inte sett det på bild, vilket man fick göra i boken) så började klura på ett ambigram själv, med avsikt att ha det som tatuering, men de tankarna försvann. Kanske dags att börja igen. Jag har aldrig velat ha ord intatuerade, men ett ambigram är ju mer än ett ord. Typ.
Jag har för mig att det inte var direkt något med Dan Browns författarstil som gjorde mig imponerad, men han skriver om sjukt intressanta saker så det funkar.
Aja, jag tänker se om biblioteket har böckerna, tänker också hålla ögonen öppna efter den tredje boken.
Jag vill vara som en blandning av Robert Langdon och Olivia Dunham.
Det står tre flak öl här.
I förrådet.
De skriker "Drick upp mig!" men det tänker jag icke göra. Fast åas är jag inte ens sugen på öl, det är nog mest gammal vana. De har Citromix på ICA så jag ska köpa sån. Just nu är det nog mest att jag vill ha något att dricka. Förutom vatten.
Jag känner mig lite nöjd med mig själv, kommit ikapp med disken och städat köket lite. Egentligen borde jag dammsuga med men riktigt så ambitiös är jag inte. Panta burkar borde jag också göra, men det kommer vara så pinsamt eftersom det är typ fem månaders burkar... Fem månad? Har jag bott här så länge? Fyra blir det kanske?
Jag har gått igenom en sån där period då jag känner mig så lat när jag bara går hemma och inte gör nåt, och Erik sliter på jobbet. Men jag tror jag låter andra påverka mig för mycket, när man märker att folk tror att man inte jobbar för att man är lat och inte vill. Märker man sånt på folk tillräckligt länge så börjar jag tro på det själv. Så jag får sitta och banka in i huvudet att det inte är så. Jag försöker iaf. Fast det är det som är skönt med Ritalinet, jag orkar städa. Jag står inte längre och stirrar på röran och konstaterar att det behövs städas för att sedan inte göra något åt det, utan jag gör faktiskt något åt det. Det känns... normalt.
Jag väntar på samtal från en läkare, angående en doshöjning av medicinen. Om man redan har ångest kan den öka, men uppenbarligen kan en doshöjning göra så att den bieffekten försvinner, hur konstigt det än må låta. Och ja, jag har ju naturligtvist redan ökat på egen hand, finns det någon som vet hur jag reagerar på en viss medicin så är det jag och inte en läkare jag bara träffat en gång. Den som ska ringa har iofs aldrig ens träffat mig, men det är ju inte så ovanligt nu för tiden.
Jag vill iaf få ett riktigt klartecken på att jag får höja den. Det finns kapslar i den dosen jag vill höja till, så det är ju inga enorma doser direkt.
Igår bokade jag biobiljetter, en vuxenbiljett till Erik och en pensionärsbiljett till mig, haha. Jag kommer få ihop mina pensionärspoäng snabbare än mina vuxenpoäng... Det är som med tonåren, jag hoppade i stort sett över tonårsrebellen och alla saker som hör tonåren till, nu känns det som att jag är på väg att hoppa över vuxenheten med.
Men 30 :- billigare, är man smålänning nu så är man!
Annars väntar jag mest på att Erik ska komma hem på lunch. Jag önskar de kunde ge honom lite längre lunch (en normal lunch på en timme) så han hann vara hemma lite längre, men det är bättre än inget.
Gah jag blir galen på den här designen, och att fonten ändras mitt i inlägg... Ska nog börja göra om den i eftermiddag. Det blir nog svartvitt till en början, men förslag på färger mottages gärna.
De skriker "Drick upp mig!" men det tänker jag icke göra. Fast åas är jag inte ens sugen på öl, det är nog mest gammal vana. De har Citromix på ICA så jag ska köpa sån. Just nu är det nog mest att jag vill ha något att dricka. Förutom vatten.
Jag känner mig lite nöjd med mig själv, kommit ikapp med disken och städat köket lite. Egentligen borde jag dammsuga med men riktigt så ambitiös är jag inte. Panta burkar borde jag också göra, men det kommer vara så pinsamt eftersom det är typ fem månaders burkar... Fem månad? Har jag bott här så länge? Fyra blir det kanske?
Jag har gått igenom en sån där period då jag känner mig så lat när jag bara går hemma och inte gör nåt, och Erik sliter på jobbet. Men jag tror jag låter andra påverka mig för mycket, när man märker att folk tror att man inte jobbar för att man är lat och inte vill. Märker man sånt på folk tillräckligt länge så börjar jag tro på det själv. Så jag får sitta och banka in i huvudet att det inte är så. Jag försöker iaf. Fast det är det som är skönt med Ritalinet, jag orkar städa. Jag står inte längre och stirrar på röran och konstaterar att det behövs städas för att sedan inte göra något åt det, utan jag gör faktiskt något åt det. Det känns... normalt.
Jag väntar på samtal från en läkare, angående en doshöjning av medicinen. Om man redan har ångest kan den öka, men uppenbarligen kan en doshöjning göra så att den bieffekten försvinner, hur konstigt det än må låta. Och ja, jag har ju naturligtvist redan ökat på egen hand, finns det någon som vet hur jag reagerar på en viss medicin så är det jag och inte en läkare jag bara träffat en gång. Den som ska ringa har iofs aldrig ens träffat mig, men det är ju inte så ovanligt nu för tiden.
Jag vill iaf få ett riktigt klartecken på att jag får höja den. Det finns kapslar i den dosen jag vill höja till, så det är ju inga enorma doser direkt.
Igår bokade jag biobiljetter, en vuxenbiljett till Erik och en pensionärsbiljett till mig, haha. Jag kommer få ihop mina pensionärspoäng snabbare än mina vuxenpoäng... Det är som med tonåren, jag hoppade i stort sett över tonårsrebellen och alla saker som hör tonåren till, nu känns det som att jag är på väg att hoppa över vuxenheten med.
Men 30 :- billigare, är man smålänning nu så är man!
Annars väntar jag mest på att Erik ska komma hem på lunch. Jag önskar de kunde ge honom lite längre lunch (en normal lunch på en timme) så han hann vara hemma lite längre, men det är bättre än inget.
Gah jag blir galen på den här designen, och att fonten ändras mitt i inlägg... Ska nog börja göra om den i eftermiddag. Det blir nog svartvitt till en början, men förslag på färger mottages gärna.
Design
Den skall göras om. Till något mer stilrent. Jag har ingen aning om vilka färger jag ska använda bara. Då ska jag också ha med en länklista över bloggar som jag själv läser och som jag tycker andra borde ta en titt på.
Tittade nyss på 0301 av The Wire och insåg att jag antagligen sett halva säsongen innan. Men det gör inget, jag behöver komma in i den igen.
Jag har saknat den.
Tittade nyss på 0301 av The Wire och insåg att jag antagligen sett halva säsongen innan. Men det gör inget, jag behöver komma in i den igen.
Jag har saknat den.
Inte mycket går som det ska idag.
Insåg att knappt en enda av bilderna från igår blev som jag ville. Ergo vill jag egentligen inte ens skicka dem till familjen Nilsson, men jag vet att de vill ha bilder från igår så jag måste bara få Erik att poängtera att... de inte är bra. Haha, det är speciellt komiskt när hans far satt i bilen och försökte övertala mig att analoga kameror minsann är bättre (han har nog inte insett hur långt tekniken kommit), han har uppenbarligen själv fotat en del (det var iofs kul att höra), vilket gör det extra angeläget att påpeka att bilderna inte blev någon höjdare. Så han inte går och tror att jag tycker att de är bra, att det är på den nivån jag ligger.
Jag har suttit och försökt bränna en skiva, men det har inte gått alls. Konverteringar hit och dit, trialdownloads som inte funkar, sen när jag väl trott att jag fått till det så säger flera olika program att den inte går att bränna. Gaah! Jag tänkte faktiskt börja med pilates idag men icke. Jag känner dock att jag verkligen måste röra på mig, måste köpa ett par riktiga gympadojjor snart så jag kan ut och gå.
Satte mig ute och tänkte få lite sol på hela kroppen med, ty den är inte bortskämd med det. Det var sjukt varmt, men det funkade om jag lade en keps på ansiktet. Men;
1. Grannen bredvid tjuvikade till och från. Note to self; måste skaffa blommor att hänga där...
2. Barnen på skolan på andra sidan vägen hade rast, så det var massa barnljud. Jag gick in ett tag.
3. När jag kom ut igen så var det lugnt nån minut, sen började massa stridsflygplan (tror jag) flyga ovanför huset? Nonstop. Det var lite sådär halvtyst några sekunder när ljudet efter planet försvann, sen kom nästa. Wtf?
4. När jag tröttnade på de ljuden och skulle ta en paus igen så såg jag att trots att jag smort in mig i ett tjockt lager med solkskyddskräm med faktor 30 var helt jävla röd. Efter ca 5 + 5 minuter där ute. Det svider. Jag har haft aloe vera på.
Jag ska nog inte ge mig på något avancerat idag. Fast jag ska raida ikväll för typ första gången på länge, och min dps är pinsamt låg... Jag har speccat och glyphat om (jag har inte riktigt hängt med sen patchen) så den ligger några hundralappar högre än förut, men jag är ändå nervös för att ligga för lågt, speciellt om jag har svårt att koncentrera mig.
Lyssnar på Blutengel iaf, och glor igenom livevideos från Das Boot. Haha, jag finns med på några, jag skymtar lite i publikhavet... Det var förra årets absolut bästa ögonblick om man bortser från allt som har med Erik att göra. Att få höra det underbara introt, och se dem gå ut på scenen igen, och stå någon meter ifrån honom när han sjunger. Men hittade inte Children of the night därifrån, så jag slänger upp en annan livevideo, som tydligen är ihopmixad från flera stycken;
Jag har suttit och försökt bränna en skiva, men det har inte gått alls. Konverteringar hit och dit, trialdownloads som inte funkar, sen när jag väl trott att jag fått till det så säger flera olika program att den inte går att bränna. Gaah! Jag tänkte faktiskt börja med pilates idag men icke. Jag känner dock att jag verkligen måste röra på mig, måste köpa ett par riktiga gympadojjor snart så jag kan ut och gå.
Satte mig ute och tänkte få lite sol på hela kroppen med, ty den är inte bortskämd med det. Det var sjukt varmt, men det funkade om jag lade en keps på ansiktet. Men;
1. Grannen bredvid tjuvikade till och från. Note to self; måste skaffa blommor att hänga där...
2. Barnen på skolan på andra sidan vägen hade rast, så det var massa barnljud. Jag gick in ett tag.
3. När jag kom ut igen så var det lugnt nån minut, sen började massa stridsflygplan (tror jag) flyga ovanför huset? Nonstop. Det var lite sådär halvtyst några sekunder när ljudet efter planet försvann, sen kom nästa. Wtf?
4. När jag tröttnade på de ljuden och skulle ta en paus igen så såg jag att trots att jag smort in mig i ett tjockt lager med solkskyddskräm med faktor 30 var helt jävla röd. Efter ca 5 + 5 minuter där ute. Det svider. Jag har haft aloe vera på.
Jag ska nog inte ge mig på något avancerat idag. Fast jag ska raida ikväll för typ första gången på länge, och min dps är pinsamt låg... Jag har speccat och glyphat om (jag har inte riktigt hängt med sen patchen) så den ligger några hundralappar högre än förut, men jag är ändå nervös för att ligga för lågt, speciellt om jag har svårt att koncentrera mig.
Lyssnar på Blutengel iaf, och glor igenom livevideos från Das Boot. Haha, jag finns med på några, jag skymtar lite i publikhavet... Det var förra årets absolut bästa ögonblick om man bortser från allt som har med Erik att göra. Att få höra det underbara introt, och se dem gå ut på scenen igen, och stå någon meter ifrån honom när han sjunger. Men hittade inte Children of the night därifrån, så jag slänger upp en annan livevideo, som tydligen är ihopmixad från flera stycken;
