Homage to coffee.
Kärlek.
Åh mina kläder kom idag, och de är perfekta. Jag var rädd för att munkjackan skulle vara för kort, att luvorna skulle vara för små (de tenderar att vara det då det verkar som att de bara sitter där som dekoration på många munkjackor...) men icke, koftan var så mjuk och gosig och munkjackan alldeles lagom så jag blev väldigt glad. Så jag ska snart duscha och hoppa i något av plaggen.
Jag är också glad för att jag har säsongsinvigt min mössa. Jag gillar min mössa.
Jag är också glad för att vi fick tummen ur arslet och köpte en svideokabel förut, fyfan vad mycket skönare det är att ligga i soffan och se på film/serier istället för att sitta framför datorn. Och nog för att högtalarna på den apgamla TVn inte är så mycket att hänga i julgranen, men de funkar faktiskt när man ska lyssna på musik också, så jag slipper sitta med lurarna på mig. Jag får ont i öronen om jag har dem på mig mer än ca två timmar...
Vad jag är mindre glad över är tanten under oss. Hon börjar gå mig på nerverna. Jag förstår fortfarande att hon är ensam och bara vill väl, men jag orkar inte.
Häromdagen när jag var på apoteket kom hon ut från vårdcentralen som ligger precis bredvid, och satte sig ner och pratade med mig. Frågade om Erik hade fått förlängt på jobbet, och när jag hade sagt ja så sa hon "Ja jag ser ju honom åka iväg varje morgon, och komma hem på lunchen". Så hon vet ju redan det.
"Ja, och du är fortfarande sjukskriven eller?"
Gah.
Igår hade hon seriöst spanat in mig från hennes fönster, för så fort jag kom innanför porten så öppnade hon sin dörr, och bara stack ut huvudet och började prata med mig.
Idag när jag kom hem så skulle hon precis ut. Jag var snorig och ville hem och prova kläderna, så jag hälsade artigt och skyndade mig uppför trappan, men inte hjälpte det. Hon började prata ändå, och fortsatte även när jag stod en våning över henne.
Jag ooooorkar inte, men jag har inte hjärta att säga nåt... Jag är faktiskt inte totalt socialt missanpassad, så jag förstår ju att till någon som henne kan man inte få fram det på ett bra sätt.
F.ö så lyssnar jag på Savage Garden nu. Det är fortfarande svårt att lyssna på Two beds and a coffee machine utan att gråta.
Undertow
Undertow är en av mina absoluta favoritlåtar och kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Handlaaa
Jag gillar luvtröjor. Så mycket att jag inte skulle ha något emot om alla mina tröjor hade en luva.
Ansiktskrämen var jag ju tvungen att köpa då det var rabatt på den. Nä, det köpet kan jag nog inte rättfärdiga... Ok, den jag använder i vanliga fall fungerar uppenbarligen inte så bra, så visst, det är väl dags att jag provar en ny, men det känns ändå inte så... så. Men wth. Jag måste använda en dagligen så om den här inte visar sig vara bättre än min nuvarande tänker jag ändå spara den och börja använda när min nuvarande är slut. Det var en utgift som skulle komma förr eller senare ändå.
Sen tror jag inte att jag behöver köpa några långärmade tröjor på ett tag. Det var iofs ärligt talat inte ett skrikande behov av sådana nu heller eftersom jag har massa tröjor som jag teoretiskt sett kan ha, men jag är väldigt trött på bandtröjor i storlek Tält, eller tröjor jag haft så länge att de är mer grå än svarta och har förlorat all sin form för länge sen eller krympt på längden så att jag ändå måste ha nånting under för att inte flasha magen. Det känns lite tråkigt när man ska iväg och göra nåt, även om det bara är middag hos Eriks föräldrar, och man bara har gamla sjaskiga saker att ha på sig. Visst, jag bryr mig inte så mycket om det, eller jag har inte brytt mig om det, men ibland så är det skoj att ha nånting som ser fräscht ut.
Ibland tycker jag att jag har alldeles för mycket kläder, ofta när jag jämför mitt utrymme med Eriks. Men jag försöker få in i mitt huvud att man inte kan jämföra oss så. Bara en sån sak att han kan ha en sån där bandtröja storlek Tält utan något under, jag måste oftast ha ett linne eller nåt under som ger stöd åt mina kvinnliga prylar...
Åh det börjar bli många ursäkter och bortförklaringar att hålla reda på nu :D
F.ö så hittade jag en tröja som inte var svart, som jag vill ha. En petrolfärgad. Det vore ju nåt.
Vi fick hem Aion igår med, fodralet var faktiskt fint och i något metallaktigt material. Jag ska logga in nu efter maintanance och se om kön är vettig. Igår började jag logga in innan 14, men pga diverse nätstrul och saker så blev jag disconnectad och när jag väl kunde försöka logga in igen var man tillbaks på 2k i kön, med fem timmars väntetid... Så det blev inget spelande alls igår.
The life before her eyes
Åh, måste tipsa om en film... The life before her eyes.
Jag trodde att den skulle handla om själva skolskjutningen i första hand, men det är bara som en bi-story. Handlingen var lite förvirrande ibland men allt föll på plats i slutet. Världens finaste intro också.
Snälla Pojkar Får Ingen Loot
I Aion fungerar det så att den som gör mest dmg på mobet får looten, och ja, jag och Erik kanske inte är världens snällaste men i krig är allt tillåtet och Aion är krig. Typ. Och jag kom på den frasen, som skulle passa bra som guildnamn om det inte vore för att den är för lång... För eftersom det är så många svenskar på servern (den är inofficiellt skandinavisk) så ska vi inte köra under namnet Hembränt. Det kommer kännas skumt att köra under annat namn men det ska nog gå bra.
F.ö kan jag inte sova så jag ska inte och smygexpa lite, och om det är kö såhär dags blir jag fan arg.
Aion
Idag loggade jag in vid 17.22, och estimated wait time är 59 min just nu >_<
Men, vad gör man när man har så mycket tid över?
Jo, man tar oskulden på 5literstunnan med öl.
Det första glaset bestod dock bara av skum.
Sen var vi bara tvungna...
Och grattis till Helen
Inatt var en historisk natt.
Ikväll får jag skapa två karaktärer iaf, och det är sååå skönt att man får lite tid på sig att välja utseende och sånt! Man kan ju välja drag in absurdum, bestämma hur bred näsan ska vara, hur ögonen ska vara formade och hur högt upp och långt ifrån de ska sitta, and so on. Jag vet på ett ungefär hur min sorc ska se ut, och vad den ska heta, men jag vet inte vad jag ska skapa för andra karaktär. Assassin var rätt skoj men melee är inget för mig och det känns dumt att skapa en spirit master eftersom både den och sorcen startar som mage. Gladiator kanske, måste ju paxa MITT namn...
Aja, planen var iaf att sitta uppe i natt för att lägga mig tidigt ikväll så att jag är pigg och frisk tills imorrn då vi ska på typ kräftskiva. Det funkade inte så bra, jag fick ont i lederna och huvudet så jag gick och lade mig vid halv sex-tiden. Men hoppas ändå på att kunna somna ok i natt.
Jag satt uppe och spelade på prästen, pvp:ade med folk från guildet och det var rätt skoj. Men det ledde till att när jag låg och slumrade i morse halvdrömde jag om att jag var tvungen att skaffa nog med honor så jag kunde köpa pvp-delar tills Erik vaknat, och det kändes allmänt skumt.
Nu har jag ont i huvudet igen och har tittat på ett Bonesavsnitt. Vette fan vad jag ska göra.
Tydligen så dog Caizas och ungarnas farfar kl 3 inatt också. RIP.
17
17, av Billy Corgan.
Caiza min Caiza
På det vänstra gick hon i första klass, och det högra är från tv-inspelningen somjagförövrigtintevetnågotomän.
(måste fylla på kortet och ringa imorrn...)
Jag längtar så tills jag får fotografera henne med en riktig kamera, vi har några idéer på lager sedan länge. Hon tog iaf kort på hur hon såg ut under inspelningarna och även om hon alltid ser bra ut så var det extra skoj att se henne tillfixad av stylister och sånt.
Här kommer f.ö en eftersläntrare som visar hur mysigt det är att åka den lilla vägen till Växjö:
Skog, åkrar, djur och små byar istället för bara skog, kalhyggen och motorväg.
Mot Växjö.
Vi tog Urshultsvägen till Växjö idag, för jag tänkte fotografera Jäts kyrkor.
Först ut var Jäts gamla kyrka, från 1100-talet.
Det fanns en väldigt udda gravsten på kyrkogården.
Det fanns inte så många gravstenar öht, men en sådan fin ängel!
Sen blidde det Jäts "nya" kyrka, från början av 1900-talet. Jag gillar den verkligen trots färgen.
Den ligger så mysigt till också, omgiven av åkrar och ekträd.
En bild på Rössmålas polisstyrka får avsluta:
Ty inatt sov jag.
Haha, det fick mig att tänka på Caiza när vi var mindre, nån morgon när vi satt och åt frukost och hon muttrade att det minsann tog henne en halvtimme att somna kvällen innan. Hon somnar så fort hon lägger ner huvudet på kudden typ...
Iallafall, jävlar vad jag sov. Jag, som annars vaknar av att porten där nere slår igen, märkte inte av att Erik gick och lade sig, att hans klocka ringde, eller att han gick upp. Jag sov som en stock. Min klocka ringde vid 9, men det var bara att fumla efter telefonen och sätta den på 10 istället, det hade varit stört omöjligt att ta mig upp då. Kroppen tog väl igen all sömn då.
Kl 10 ställde jag klockan på 10.30, 10.30 verkligen tvingade jag mig själv upp... Inte sådär "Åh, det vore mysigt att ligga kvar i sängen en stund till", utan mer... svänga benen över sängkanten, leta efter kläderna utan att ens orka öppna ögonen, kisa lite och känna sig fram till badrummet för att skvätta kallt vatten i ansiktet. Då kunde jag iaf hålla ögonen öppna, så jag drog ner säsongsavslutningen av True Blood och fixade frukost.
Fan jag vet ju redan vad som händer i böckerna, undrar om det kommer bli så i serien med. Jag funderade på att köpa böckerna men uppenbarligen så är de väldigt dåligt skrivna och typ... för mycket tantsnusk (fast det är la vampyrsnusk) så jag avstår nog.
Anyway, så är det säsongspremiär för Gossip Girl och One Tree Hill idag! Och Fringe på torsdag. Heroes om en vecka. Greys Anatomy om 10 dagar. Och CALIFORNICATION och DEXTER och Desperate Housewives om 13 dagar.
+ att 90210 och LA Ink redan håller på.
I will not be bored.
Jag längtar mest efter Californication, så hysteriskt rolig serie. Hybridserier går sällan hem på något sätt hos mig, men jag bara älskar den. Dexter är otroligt spännande och intressant, och blir också rolig på sitt sätt.
Fringe är det nya Arkiv X känns det som. Lite sämre, men det funkar ändå, och Dr Bishops roliga, liberala kommentarer om droger är hysteriskt roliga.
Peter: Walter, what are you doing?
Walter: I'm dosing a caterpillar.
Peter: Dosing? As in LSD?
Walter: It's a special blend.
Peter: I see. Hey, guess what just happened? Finding out that my father gives drugs to bugs, somehow just became a typical moment in my life.
Walter: Wonderful, isn't it?
Resten vet jag inte riktigt om jag kan försvara... Det är spännande, drama helt enkelt. Eller ja, Heroes är ju inte dåligt direkt, men jag skulle inte dö om serien lades ner.
Jag funderar på vad jag ska göra nu. Jag började se på Aparecidos, men tappade bort mig typ. Den verkar ok dock. Jag gillar filmer där de pratar spanska, jag gillar spanska öht. Jag kan sakna att sitta med Priscilla hos hennes släktingar och höra alla prata spanska runtomkring mig...
Det här med att sova
Jag var sömning redan vid, uh... 22-tiden, och vi gick och lade oss strax efter det. Men icke, jag blev klarvaken, så jag gick upp efter ett tag.
Satt och spelade WoW, och kollade på lägenheter för skojs skull, typ.
En stund efter 3 provade jag igen, och då blev jag så trött så jag inte orkade hålla ögonen öppna. Men likfan ska hjärnan snurra på högvarv, så 5.30 gick jag upp igen. What's the point... Jag får trösta mig med att jag antagligen somnar bra ikväll. Och att jag kanske kan fånga en fin soluppgång med kameran. Om jag orkar gå ut, heh.
Jag vill gööööra nåt. Funderar på att göra om bloggen, men jag gillar den här designen. Iallafall i IE, i andra webläsare är den inte lika fin.
Gwaaah.
Varför välja?
Många Skallebank.
Såhär skulle jag sett ut om jag hade en siamesisk tvilling. Tänk vad roliga konversationer vi skulle kunna ha.
Från samma bild som denna; http://skallebank.bilddagboken.se/p/show.html?id=407757307&directlink=1
Ja jag har otroligt tråkigt just nu.
Apostasy
Jag fick hem en skiva idag, en som jag köpte för 10:-. Apostasys Devilution! Bättre sent än aldrig, jag tappade liXoM bort dem för några år sen...
Jag har inte lyssnat på den än, men jag gillar omslaget skarpt iaf, även om man inte ser alla detaljer på den där lilla bilden.
Edit: Var tvungen att leta reda på en större bild så man ser detaljerna... Jag älskar den så mycket så jag kan se den tatuerad på min kropp.
http://i239.photobucket.com/albums/ff6/Skallebank/devilution.jpg
Glöm Mig Ej
Hittade den när jag skulle lägga tillbaks några halsband. Fick den av moster Pirjo för ca 20 år sedan.
Känsliga läsare varnas.
Men det är stabilt, jag är bara på dåligt humör, och Holetexten bara slog mig när jag såg blomman som håller på att dö. F.ö så skäms jag lite, jag visste inte att självaste Billy Corgan hade ett finger med i texterna på Celebrity skin, zomg! Jag gillar verkligen hans texter.
Iallafall, så varnas känsliga läsare, för nu tänker jag gnälla. Jag är som sagt på dåligt humör (mina hormoner leker pingpong inuti mig), jag har ont, feber, och ja vafan, jag är jag.
Jag har sovit helknas den senaste tiden. Iförrgår var jag otroligt trött, jag höll på att somna i soffan så jag tog tre Stilnoct och gick och lade mig. Men nähä, ingen sömn där inte. Jag var för rastlös för att sova. Så jag gick upp efter en timme.
Satt och pillade med en hemsida och flög runt och minade i WoW.
Gick och lade mig vid 6.30 nån gång, fortfarande pigg, men låg och kramade på Erik, och uppenbarligen så somnade jag till slut. Sov oroligt och vaknade ändå vid 10, så jag gick upp.
Förut behövde jag alltid skippa en natts sömn för att kunna sova någorlunda ordentligt några nätter framöver, så jag tänkte att jag skulle få sova natten som var nyss.
Och jo, jag somnade lite i soffan så jag gick och lade mig vid 21, trött som en gris. Sen blev hela världen galen och alla skulle uppenbarligen få tag på mig via mobilen. Jag svarade inte på nåt, och att stänga av mobilen var uppenbarligen inget som slog mig...
Sov oroligt hela natten iaf, klockan ringde vid 9 i morse men jag orkade inte ta mig upp förräns en timme senare.
Drog ner säsongspremiären av 90210 och förstod inte varför jag följer serien. Men så kom jag på att det ju är min "akutserie", som jag ser på när jag inte har något annat att se på. Aja, jag hade ju faktiskt inget annat att se på. Kan de inte ta bort Annie snart?
Caiza hade sms:at och ville låna pengar till TV-grejjen, och jag lånar ut pengar till henne utan oro för jag vet att jag alltid får tillbaks dem när hon lovar. Men, jag hade inte ens tillräckligt med pengar på sparkontot, vilket blev en smärtsam påminnelse om att jag... vet inte, att jag inte har så mycket där som jag borde helt enkelt.
Sen drog mensvärk, feber, och ledvärk igång samtidigt, och huvudvärken som jag haft sedan jag gick upp höll i sig så jag gick och lade mig. Och började tänka alldeles för mycket, inte bra.
Erik åkte på att jobba på sin lediga dag, när han hade åkt så släpade jag mig upp och försökte vakna lite, ty jag skulle till vårdcentralen. Min läkare har ju sagt att när ledvärken blir för mycket ska jag gå ner direkt så de kan ta ett blodprov.
Naturligtvist så hade de ju lunchrast när jag kom ner (jag vet inte om jag nånsin kommer vänja mig vid sånt, så jävla värdelöst...), men jag behövde bara vänta i 15 min.
Vid receptionen sa jag att jag var där för att lämna ett blodprov.
"Ja... nu är det ju eftermiddag." sa damen.
Jaha? Ytterligare en sån där gång när jag borde bokat tid för att ha ont?
Men hon har alltid varit trevlig mot mig, så jag förklarade lite artigt och skämtsamt att det inte riktigt gick att planera, och jag fick sätta mig och vänta.
Det var samma dam som skulle ta blodprovet, och eftersom hon känner igen mig så visste hon ju att jag avskyr sånt där. Hon är så gullig, hon är verkligen uppmärksam och frågar om det går bra, om jag vill ligga ner istället, osv. Det dumma var bara att jag hade sån värk i armbågen, så det var ett jävla helvete att ligga med uträtad arm samtidigt som hon tömde mig på blod. Efteråt tittade hon på mig och sa att jag kanske skulle sitta kvar ett litet tag, men jag ville bara hem.
Jag kom hem och konstaterade att det inte ens gjorde ont där hon stuckit mig, jag brukar alltid vara så mesig efter blodprov för det är ju mest synd om mig i hela väääärlden, men nu blir det nog inte ens ett blåmärke.
Sen tog jag kort på en blomma och parkerade mig här för att gnälla.
Det finns massor mer att gnälla över, men det tar jag nån annan gång.
Detta blev långt nog som det blev.
Dying
"Have you seen a cripple dance?
Pay your money, baby
Now's your chance
Eyes like cyanide
I am so dumb
Just beam me up
I've had it all forever
I've had enough
Remember, you promised me
I'm dying, I'm dying, please
I want to, I need to be
Under your skin
Our love is quicksand
So easy to drown
They steal the gravity, yeah
From moving ground
Remember, you promised me
I'm dying, I'm dying, please
I want to, I need to be
Under your skin
And now I understand
You leave with everything
You leave with everything I am
Withering
And now I know that love is dead
You've come to bury me
There's nothing left here to pretend
Anything
Remember, you promised me
I'm dying, I'm dying, please
I want to, I need to be
Under your skin
I'm dying, I'm dying, please
I'm dying, I'm dying, please
I'm dying, I'm dying, please
Under your skin
Under your skin"
Hole - Dying
God morgon.
Derek Hess
"Alla har rätt till en fast läkare".
De gick igenom det om och om igen, Janne Josefsson och personerna han intervuade verkade förvånade och upprörda över att det var så illa.
Jag kände mig förvånad jag med, men det var för att jag såg att en del uppenbarligen fortfarande har tilltro till vården. Det var många, många år sedan jag slutade hoppas på att få träffa samma läkare igen så man slapp dra samma historia för tolfte gången, och remisser som gick fram på mindre tid än ett år var kanonfort. Vilken chock det måste vara för vanliga människor om de inser sådant först nu.
"Jag har aaaaalltid vetat att ägg är bra för håret."
Idag tvättade jag håret med ägg. Två ägg och en tesked äppelcidervinäger.
Svårt som attans att fördela det i håret, men rent blev det! Dock är mitt hår så kinkigt när det gäller proteiner (även små mängder i balsam), så jag slängde på en lätt hårinpackning nån minut, då blev det genast... underbart!
Jag blurrade ansiktet för jag såg bara för drogad ut där...
Ibland har man tur.
Så plötsligt fick jag ett sms från en vän, som undrade något helt allmänt som inte hade med mig att göra. Eftersom det var rätt viktigt ändå så satte jag mig vid msn så vi kunde pratas vid, och efter att det var någorlunda avklarat så halkade vi ändå in på lite av det jag tänkte. Och jag påmindes återigen om att jag faktiskt kan prata med henne om så mycket mer än jag tror. Att hon vet hur det är att lägga ner all sin energi på att bara finnas till och försöka men att det ändå inte verkar räcka. Det är ju inte lätt alls för de flesta att förstå hur mycket man faktiskt anstränger sig och hur otroligt påfrestande det kan vara när man redan är rätt tom på energi. Och att det är man själv som sedan känner sig egoistisk. Jag känner ju så, när jag misslyckas med en fasad, misslyckas med att orka med saker, men när hon skrev det så insåg jag hur absurt det egentligen är.
Om en frisk människa lade ner lika mycket energi hade den antagligen kunnat hitta ett botemedel mot cancer eller nåt...
Hon sa också kloka saker som hon kommit fram till tillsammans med sin terapeut, ja eller ja, den dära som jag aldrig kommer ihåg yrkestiteln på, haha... Att man är som en femåring som är med om något hemskt, och att man stannat där på något vis. Visst kan man vara vuxen och sköta ett liv, men när det blir för mycket eller för jobbigt runtomkring kan femåringen komma fram och man tänker inte alls lika rationellt som man borde och man vill bara springa och gömma sig. Det tåls att tänka på. För vi är lika, hon och jag. Så det hon får lära sig tänker jag också försöka fundera över, alltid kan man lära sig något nytt.
Men tack, iallafall. Vårt samtal hjälpte även om det inte var mig vi skulle prata om :P
Igår var också en sån där dag när jag tänkte på grisen hela dagen, jag vet inte varför.
Jag har slutat höra ljudet av hennes tassar för länge sen, men jag tänker på henne. Stackarn måste tyckt att jag var jättejobbig. När jag satt och grät gick hon runt oroligt, kom fram och lade huvudet på sned, buffade på mig och lade sitt huvud i mitt knä. Försökte få mig att leka med henne, som att "Kom så leker vi, så är du inte ledsen längre!".
Man kunde inte gömma sig heller, stängde jag dörren till mitt rum när jag inte mådde bra alls stod hon bara utanför och gnydde och krafsade och ville in.
Ibland så låg hon bara och tittade på mig och såg plågad ut, som om hon kände sig så hjälplös. Vilket hon inte alls var, geez, jag vet inte hur många gånger hon tröstade mig.
Jag kunde ju inte låtsas att ingenting var fel heller, för hon förstod ju ändå. Men det verkade som att så länge jag inte visade något så kunde hon koppla bort det på något sätt.
Alla minnen bara kom tillbaks igår helt enkelt.
Bilden blev inte lika bra som originalet, för jag var tvungen att fotografera kortet (färgerna är mycket finare på kortet), men det är ändå en av mina favoritbilder på henne.
Hipp hurra
Men det mesta gick bra ändå.
Han (vi) fick ett mycket efterlängtat knivställ med riktiga knivar, och snyggt som fan var det med.
+ 16 olika öl med tillhörande kvitto, för att avgöra vilket som var mest prisvärt.
Och lite annat.
Man får inte vara dum inte.
Men så kom jag på att de inte krockar med varandra, så jag kan ta båda två.
Fast sen slog det mig att jag uppenbarligen får vara hur jävla dum som helst.
1. Det är inte förräns om en timme jag ska börja med maten.
2. Kladda på maskara några minuter innan man ska finhacka två stora lökar trots att jag vet att jag gråter som ett litet barn så fort jag hackar lök?
...
Hela dagen har jag haft sjukt bra koll på klockan och försökt förbereda mig, så jag fattar inte varför jag fick för mig att det var nu...
Aja, köttfärsen kan brynas i förväg iaf.
Maaaat
Nu ska jag ställa mig och laga mat till 6 pers. Jag är inställd på att det kommer gå fel så jag har menyn till kinarestaurangen redo.
De har med sig nåt tårtaktigt iaf som vi ska äta på:
Min ork försvann.
Jag får så dåligt samvete med, för att jag inte är ute och rör på mig. Just idag hade väl iofs inte varit en höjdare då det spöregnat mest, men ändå... Måste få in promenad i rutinerna.
Handling.
Iallafall, så fyller en viss karl år på fredag, så hans familj kommer hit. Så vi ska bjuda på mat, och de tar med sig fika, och sådär. Men vi kom på att vi inte har en salladsskål, så det var vi ju tvungna att köpa idag. Vi kom också på att vi inte har några assietter heller, så det åkte också upp på listan. Haha, det kändes bara så lustigt att skriva upp det på samma lista som ingridienserna till maten... Men vi hittade fina prylar, och jag var på sjukt shoppinghumör så.
Vi åt kebabtallrik på Elvan, och fyfan vad fin den är... Blandade salladssorter, mozarella, fint kött, aaaah det är nog den finaste kebabtallriken jag ätit. Då önskade jag också att jag hade haft kameran med mig.
Det var faktiskt något vettigt jag hade tänkt skriva, men det glömde jag uppenbarligen bort.
