varför har du inte sagt nåt?!"
För att... det inte är något jag känner att jag behöver dela med mig av till folk. De som känner mig vet antagligen att jag har ett behov av att skriva av mig och då känns ju en blogg som ett rätt uppenbart alternativ, mina bekanta eller de som känner till mig via nätet borde ha sett att det på diverse sidor (helgon, facebook, whatever) ibland har länkats till bloggen under information och liknande.
För en millisekund fick jag lite dåligt samvete, men insåg rätt snabbt att det inte är mitt ansvar att upplysa folk om det. Mest för att jag tycker att min blogg inte handlar om något viktigt och specifikt. Det är lika lite mitt ansvar att upplysa folk om det som det är deras eget ansvar att fråga tycker jag. Och jag tycker väl lite så att frågar de inte så är de inte intresserade av att veta, och är de inte intresserade av att veta så... alles gut.
Det känns lite svårt att gissa sig fram till vad folk vill veta ofta, när jag är raka motsatsen. Jag tittar på folks informationssidor på Facebook lite då och då för att se om det dykt upp en bloggadress, jag frågar folk om ämnet kommer på tal, för att jag vill veta. Men också där är det svårt att fråga utan att låta "Men alla aaaandra har ju, varför har inte du också eeeeen?".
Ja det är inte lätt när det är svårt, så jag ska ta den där promenaden till affären nu.

Edit: För att klargöra, jag tycker att det är jättekul när folk berättar för mig att de börjat blogga för att jag vill läsa om mina vänner och bekantas liv, men... jag själv känner inte att jag vill berätta för andra om jag inte har en anledning. Jag kan berätta för folk om jag skrivit ett visst inlägg som jag tycker att de borde läsa, men annars... näe. Och det betyder inte att jag inte VILL att vissa personer ska läsa min blogg, som om det vore nån sorts hemlighet, som det verkar ha uppfattats. Det är bara så jag gör.