Min mage har börjat protestera riktigt högljutt och smärtsamt varje gång jag dricker kaffe. Vilket suger, för det innebär att jag inte kan dricka det på några dagar. Det stör hela min världsbild >_<

Fick papper från CSN nu iaf. Både papper om nedsättning pga synnerliga skäl och avskrivning av lån. Jag kan nog inte få lånet avskrivet förräns jag är 30 fyllda, men undrar om man ska skicka in det ändå. Det kan väl inte skada? Jag borde skicka in pappret om ändrad återbetalningstid också, men det känns ju dumt att skicka in både det och avskrivningspappret.
Äh, skickar in hela skiten.. det blir nog bra.

Jag har EN sak på hjärnan.
EN sak jag tänker på när jag vaknar.
EN sak jag tänker på under dagen.
EN sak jag tänker på när jag försöker sova.
Jag drömmer för fan om den saken också.
Och det driver mig till vansinne.
Och det är så jävla fånigt.
Jag har insett hur jävla fånigt hela grejjen är, hur jävla överdriven jag är.
Nej, blir till att prata med flickorna om det i helgen...
Jag tror nog att det hela är en fix idé som skapats av att jag inte känner mig så stabil just nu.
Eller jag hade åtminstone kunnat inbilla mig det om det inte legat latent i något halvår...
Jävla livhelvete vad det ska sättas upp hinder för mig då!

Nu fick jag iaf reda på att jag kommer få lite extra pengar, så det blir ett nytt tangentbord.
Musen ÄR konstig även med en annan musmatta, men man behöver iallafall inte flytta på den med våld.

Nu måste jag bara få mikrofonen på headsetet att fungera så jag kan prata på vent, så man slipper skriva allt.
Sen när jag flyttar måste jag iofs ha ett headset också.. för mitt gamla gick gradvis sönder under mystiska omständigheter.
Det var faktiskt inte mitt fel. Möjligtvist när jag lagt det på nåt knepigt ställe så nån rev ner det, men wtf, när nån ställer en stol på det...

One Tree Hill strax.
Jag vill ha massa Gossip girl.
Både det och Californication går på svensk TV just nu, Californication är ett måste att se. Gossip girl kändes värdelös i början, men nu är jag totalt fast. Antagligen för att det är sååå mycket drama och intriger.

Men jag vill inte gå och lägga mig i en tom säng. Jag som alltid trott att det skulle vara så skönt att sova ensam. Men.. ja well.
Dessutom fryser jag som en gris. Om någon ligger bredvid en så blir det varmare. Jag och mor pratade om det häromdagen, vi är likadana på det viset. Kylan kommer innifrån och går inte att få bort på något sätt. Det är inte inbillning heller, för man fryser så man får gåshud. När man redan har svårt att sova så blir det inte direkt lättare av att man fryser så mycket.

Inget mail från något viktigt ställe idag heller. Det tar kål på mig.. avskyr att vänta spänt på något sådant.

På fredag (tror jag) är det typ tjejkväll, vi ska ut. Jag vill vilja, men just nu har jag inte lust med någonting. Eller jag har nog lust, det är latheten som hindrar mig. Och bristen på pengar.

Haha, det är det där Eden på TV.. det mest patetiska är att jag sett just den säsongen (finns det ens fler?) två gånger redan. Den serien får mig alltid att bli såå jävla irriterad på folk. De har verkligen fångat det allra värsta hos människor. Jag hoppas, hoppas att de är skådespelare, för jag skulle aldrig i livet vilja råka på en sådan på riktigt. Visst har man mött skitstövlar, men dessa... ^^

Nej, ska nog gå och lägga mig i sängen iaf, det är varmare under täcket.

Ett nytt tangentbord, en mus och en musmatta. Musmattan ska jag köpa iaf, tangentbordet är jag så illa tvungen att köpa för det gör så himla ont utan handledsstöd, men en mus kostar så mycket. Får hoppas att det blir lite skillnad med ny musmatta iaf.

Inget svar från BB eller Aspergercentrat idag heller. Jag avlider snart, jag vill att de mailar och säger att allt blir bra och att jag kommer att få en lägenhet...

Funderar på att gå och lägga mig nu, tänker alldeles för mycket och det tar kål på mig.

Datorn är hemma nu iaf, och den funkar. Däremot så lade ju en av skärmarna av, men sådana finns det massor av hemma hos familjen Lindström, så Rikard var en swwetheart och åkte och hämtade en. Den är stor dom SATAN, haha, har nog aldrig sett en större skärm faktiskt. Just nu sitter jag dock vid Gunnars dator, det var här jag hade One Tree Hill-avsnittet jag skulle se på. Dessutom har han mycket skönare tangentbord. Han ska köpa en ny skärm, så funderar på att köpa ett likadant tangentbord, det har stöd för handlederna och det kan verkligen behövas. Så småningom ska jag lägga ner lite pengar på en ergonimisk (helst ekonomisk också) musmatta också, men det får vänta... Egentligen vet jag inte om jag har råd med tangentbordet heller, men åas.. jag vet hur ont det brukar göra i handlederna när man suttit vid det andra.
Vaknade av ett SMS från Isabelle idag, hon undrade när jag skulle vara på SRF. Ärligt talat så vet jag inte om jag har råd ens, då sparpengarna (som iofs skulle gått åt lite småmöbler till den nya lägenheten...) gick till grafikkortet. Jag hoppas på att de åker bil ner iaf, isf kommer jag hänga på även om jag inte har biljett. Mest troligt är det väl att jag köper en endagars. Wacken kan jag nog glömma...

Pratade med mor igår också (medans jag körde igenom Ramparts med locken, nemas problemas), vår granne och tillika mors vän jobbar tydligen inom skolnånting där, så hon kunde kanske kolla upp vart mina elevjournaler är så att försäkringsbolaget kan få dem.

Ska kolla min mail nu igen, lär väl kolla den några gånger per timme innan jag fått svar från BB om bostadstillägget. Dessutom väntar jag på att de från Aspergercentrumet ska maila och säga vad de kommit fram till, vad de kan hjälpa mig med i nuläget. Jag sade åt dem att jag inte tänker arbeta med mig själv något förräns jag har en egen lägenhet, det går bara inte. Jag måste ha ett tryggt ställe där jag kan börja. Jag hoppas på att kuratorn där kan hjälpa till med hyresbolag iaf.

Jag tänkte att det kanske skulle göra mig gott. Satte på duschen och skulle blöta håret för att sedan färga det, men sen insåg jag att det var jättejobbigt, och tänkte att skitsamma om jag har bajsbrunt hår, jag orkar inte bry mig.
Öppnade en öl, pratade med lite folk på MSN (pratade med Tomas om GREJJEN, det kändes som att det bara var en massa frustration som ville ut och för tillfället var han den bästa att prata med. Dessutom är han nog för tillfället den bästa personen att förstå hur olikt mig det här är. Jag försökte att förklara hur jag kände inför situationen, men ville mest bara skriva konstiga bokstavskombinationer blandat med svärord), och loggade in på WoW för att se om det var några roliga personer online.
Berättade för Dilz om min skumma dröm om Afrika (vi var mitt i bushen och letade efter bredband så vi kunde spela WoW, jag vet att det är lite väl sjukt...), och lallade runt lite.
Sen fick folk arslet ur vagnen och skulle göra Karazhan pre-questet med altsen, varpå jag hakade på då jag annars inte skulle få det gjort med huntern. Jag, Dilz, Pliktan och delvis Inkapts och delvis Coe fixade allt rätt galant. Skittråkigt att spela hunter dock, hur fan pallade jag att hardcore raida med den? Var på vent, och även om jag inte lyckades få micen att funka så insåg jag hur hiiiimla mycket jag saknat det.
Först tänkte jag bara vara med i SL, men sen insåg jag att jag verkligen inte hade lust att åka in till stan och sitta på Harrys (vilket berodde på flera olika anledningar), så fram tills nu typ har vi instancat.
Mina armbågar gör ont, mitt huvud värker som satan, och det känns som att min rumpa domnat bort, men jag är klar för Kz med huntern, och jag fick en rolig kväll ändå. Blev mobbad för att jag inte har några epix på huntern, jag och Coe sköt på varandras traps, alla skyllde på alla, ja det är svårt att förklara hur sådant kan vara roligt...
Drack tre öl under tiden, vilket gjorde att min prestation var lite väl dålig ibland, men well.

Om några minuter börjar Ricki Lake, så jag ska lägga mig i sängen med några Stesolid (jag inbillar mig att de gör mig mosig i huvudet så att jag inte tänker på GREJJEN), och försöka bli trött.

Jag stannade inte hemma och åt choklad, men nästan ;)
Ska btw sluta kommentera folks kommentarer i min blogg, känns så fånigt iom att man inte vet om de kommer läsa svaren iom att det står ju just min blogg. Men jag läser alla kommentarer.

Sen kanske folk tycker att det är skittråkigt att läsa om mitt WoW-spelande, men breaking news; jag skriver för min egen skull. Jag skriver för att jag ska kunna titta tillbaks på hur mina dagar har varit, hur jag känt och vad jag gjort.

Aah, gå och lägga sej nu...
Med "I want you" i hjärnan.

Låten av Savage Garden är väldigt passande just nu. Jag har aldrig direkt gillat den, men texten är bara så.. passande.
Det stör hela mitt liv just nu, DRA ÅT HELVETE! Ja jag är mogen som en femåring, men jag gillar inte hormoner och skit...


Hade tänkt dra till Harrys med Marie idag, men har spenderat mestadelen av dagen med att ligga under täcket i sängen och frysa som ett as och må illa som ett.. as. Tvingade i mig en näringslösning för att se om det var matbrist det berodde på, men det hjälpte inte. Har ätit chicken enchiladas nu, men mår bara ännu mer illa.
Hatar det.
Var verkligen inställd på att dra ut ikväll, men bara tanken på att jag skulle behöva gå ut i kylan får mig nästan att få feber.

Jag vill bara att det ska vara över, helst hoppa över den här biten. GÖR NÅT FÖRIHELVETE!

Det var rätt obekvämt igår på Aspergecentrumet. De var två stycken, och det kändes på något sätt som att jag blev förhörd hos polisen. Det lustiga var att de betedde sig som good cop and bad cop. Nej jag fick nog inte så mycket ur det där samtalet, annat än att kuratorn där aldrig hade hört talas om BBs konstiga policy om bostadstillägg. Hon kunde ringa dem iaf. Jag sade till dem att jag ärligt talat inte orkar arbeta med mig själv förräns jag har en egen lägenhet och skapat ett hem, och det förstod de. De ska prata ihop sig lite och sedan maila mig, kuratorn ska också ringa till min vanliga kurator, yadayada.. Det var mycket jag inte förstod, men var för trött och borta för att fråga.

De har ringt om datorn också, tydligen är grafikkortet pajj. Så jag har köpt ett nytt. Där rök sparpengarna, men jag hade åtminstone RÅD med det.

Nu ska jag försöka äta frukost och se på LA Ink.

Satt på toaletten när jag kom att tänka på att jag hade läkarbesök på Aspergercentrat någon gång den här veckan, och insåg att det antagligen var torsdag idag. Så jag avslutade snabbt mina affärer inne på toan och sprang ut och kollade, och jodå, det var torsdag, och jodå, det var idag jag hade tid. Som tur är var jag min vana trogen och bad om en eftermiddagstid när jag bokade tiden, så det är inte förräns kl 15. Visserligen i Tullinge, men det tar bara 4 min att åka.
Det är nackdelen med WoW, man glömmer bort både tid och rum och har till slut ingen koll alls.
Jag och Rikard körde en BF iaf, var sköj att köra en riktig instance med locken.

Usch, känner mig inte i form alls för att åka nånstans idag, allra helst inte att sitta och prata med både en psykolog och kurator på samma gång. Jag som hade tänkt förbereda mig mentalt innan, men nu finns det inte så mycket tid tills det.
Jag tänker fråga om de har någon chans att hjälpa en med lägenhet, men jag tvivlar på att de har något annat än gruppboenden att erbjuda. Vilket inte alls är något alternativ för mig, och de tycker nog inte de heller.

Och jag älskar CSN ännu mer just nu... Väntar på en blankett från dem som jag kan skicka in som gör att jag slipper betala något i år, men den har inte kommit än. Så jag trodde att jag skulle behöva punga ut med 750:- (vilket är SJUKT mycket pengar för mig) i slutet av januari, men mailade dem och fick nu till svar att de flyttat fram det beloppet till februari så jag hade tid på mig att skicka in blanketten. Trodde inte att de gjorde sånt, men tydligen <3
Nu ska bara blanketten komma också...

Ja, jag sitter i en sådan.. Och det är så himla irriterande!
Jag kan inte skriva om det här heller, vilket nog är lite mer irriterande... Men förhoppningsvist så slipper jag ta något beslut. Eller beslut och beslut... Argh, dra åt helvete konstiga känslor!

F.ö fixade jag min dreadsteed igår.. Det sammanlagda priset för den blev; 150g. Fick tag på en warlock som var supertrevlig och som redan hade alla summoninggrejjer, och vägrade ta emot pengar när jag sade att vi kunde ju splitta på kostnaden ändå. Vanligtvist (om man måste köpa ALLA saker) så går det på ca 400g.
Den är så fiiiin, och så jävla cool. Kommer vara nördig och lägga ut en bild på den här sen, så folk ser hur cool den är.
Det höll på att gå åt helvete dock iom att vår healer från mitt guild dissade, men jag svalde min stolthet och sweettalkade Dilz lite, så han var übersnäll och kom och hjälpte till med sin präst.

Vi har lämnat in datorn på felsökning nu iaf, men till ett annat problem; nu har vi bara en skärm. Den platta lade av helt plötsligt. Visst finns det skärmar att ta av, men de är små och supergamla.. men men, bättre än inget.
Stackars denna dator egentligen, den används nästan dygnet runt. Som idag, när jag gick upp hade Gunnar precis stängt av den och skulle gå och lägga sig, lät den vila i hela fem minuter innan jag satte på den. Den brukar strejka ibland, och då måste den vara avstängd nån timme. Det är fruktansvärt irriterande när man håller på med något viktigt i spelet.

Och nu när man återvände till verkligheten är ju Heath Ledger död också. Trodde jag läste fel när jag läste om det på text-tv (ja, är jag den enda som fortfarande använder det??).
Aftonhoran skrev att det fanns massa piller i lägenheten och att man misstänkte självmord, men lycka till med att ta livet av sig med dem... det skulle vara i ENORMA mängder blandat med sprit så att en andningsdepression uppstår. Det är bara en stor myt att man lätt kan ta livet av sig med benso.
Inte för att det spelar någon roll, han är ju ändå död, men om det visar sig att det inte var han som valde att dö så blir ju allt sorgligare :(
RIP.

Jag blev glad idag, när intyget från FK äntligen kom. Så jag lallade ner till Botkyrkabyggens kontor, och när jag gick därifrån så lallade jag inte direkt. Det visar sig att de aldrig tidigare godkänt någons bostadstillägg, om man är ensamstående utan barn. Via telefon så lät det åtminstone som att jag hade en chans att få det godkänt. Jag FATTAR inte hur de tänker. Sen när blev det en jävla fördel att ha barn när man söker lägenhet? Jag har mailat dem nu och frågat exakt hur de tänker. Damen som tog emot mina papper sa att de iallafall skulle ta upp det på något möte.
Hoppet ligger ungefär i botten just nu. Det känns som att jag inte kan få lägenhet någonstans. Och jag förstår verkligen inte hur de tänker när de flesta bolag har som regel att ens inkomst ska uppgå till tre gånger hyran. Vad fan har folk för levnadsstandarder egentligen? Det är så sjukt, låt säga att man hyr en etta för 2000:-/månaden, då ska man alltså tjäna 6000:- i månaden. Om man istället skulle vilja hyra en tvåa för 4000:-/månaden så ska man alltså tjäna 12 000:- i månaden. Med ettan så har man 4000:- kvar efter att man betalat hyran. Med tvåan har man 8000:- (blev det rätt nu? huvudräkning är inte min starka sida) kvar efter hyran. Vaddå, lever man lyxigare för att man har ett rum mer? Låter det inte mer logiskt att de sätter en standardsumma på hur mycket man ska ha över när hyran är betald? Att ha 4k över när hyran är betald skulle göra mig helt tokig, jag skulle inte veta vad jag skulle göra av pengarna och skulle knarka upp dem eller nåt.
Jävla helvete.
Ska boka en tid hos kuratorn, hon har info om LSS eller vad det nu är, de ska kunna hjälpa till med bostad men vet inte på vilket sätt. Hur som helst så behöver jag prata med henne ändå, måste få ur mig grejjer, måste få henne att ifrågasätta mina tankar för jag står inte ut med dem.

Just nu är jag bara så himla glad för att jag har WoW, så jag har något att verkligen gå in för så man slipper tänka och leva i verkligheten 24/7. Jag känner mig själv, och om jag inte hade något sådant att koncentrera mig på skulle den här oron och stressen sänka mig till botten igen.
Jag är också lite arg för att jag tvingades byta namn när jag bytte server med locken, jag gillade Urd.

Idag har jag druckit kaffe, slängt i mig två mackor medans jag sprang runt i Azhara och dödade satyrer, och nyss bestämde jag mig för att den halva påsen med jordnötsringar fick bli min middag. Det var jävligt gott må jag säga, tack Mattias för idén.

F.ö handlar det om någon som är WoW-beroende på Outsiders ikväll, verkar det som. Eller "rollspelsberoende" som de uttryckte det.

Locken från lvl 48 till 52 (nog för att det går snabbare att levla nu för tiden, men tycker ändå fyra levlar är rätt bra på mindre än ett dygn), jag tänker nu köra en demonologyspecc så jag har en felguard som är hur tuff som helst.
Ryssen joinade guildet igen, vilket innebär att vi bara är en tank kort att köra ZA. Verkar som att väldigt många kommer tillbaks just nu :)
Jag körde AV med huntern, men blev bara förbannad när jag återigen insåg hur ägd jag blir i PvP.

Nu ska jag nog gå och lägga mig och sova. För jag är riktigt trött. Allt är som det ska vara.
Gonatt.

Nu har jag suttit och spelat sedan klockan 11, i ett sträck. Det var skitförvirrande i början, kändes som att jag inte riktigt visste vad jag skulle göra. Fick ett varmt välkomnande i guildchatten iaf, och jag insåg snart exakt varför jag saknat chatten. Flummade runt lite på magen och huntern, sen loggade jag in på locken och spelade upp den två levlar. Hur kul som helst! Men har inte sagt hej till någon på SH än, vet inte riktigt vad jag ska säga. "Hej, jag är tillbaks", liXoM...
Just nu känns det som att jag vill ta över locken till Neptulon också, men javenne... Det är inte aktuellt just nu iaf, för det kostar pengar.
Men tihi.. känns helt underbart att kunna spela igen!

Ja allt känns bara helknas... Massiv ångestattack igår, och det känns som att jag vaknat ett hundratal gånger i natt.
Funderar riktigt, riktigt starkt på att aktivera mitt WoW-konto NU, så att man får något att göra, så man slipper tänka på något. Om Gunnar åker till Christian idag så gör jag nog det, det betyder att jag har hela kvällen och natten på mig att spela. Och på måndag ska jag kolla upp det där med datorsupport så man förhoppningsvist kan fixa den andra datorn. Då kan jag spela hela tiden.
Jag vet att jag sagt att jag inte vill raida hardcore, men nu är det jävligt lockande faktiskt.. Så desperat är jag att fly verkligheten att jag är villig att lägga ner ca 10 timmar per dag på ett jävla datorspel.
Det är helsjukt, men jag har dåligt samvete över hur mycket jag missat nu när jag inte spelar. Menar, hur mycket rep borde jag inte skaffat med huntern, med typ.. alla factions? JAG HAR FÖR FAN INTE ENS VARIT INNE I ZA.  Och jag har halkat så mycket efter gearmässigt, undrar om jag ens kan spela med guilden jag vill spela med.
Jag saknar tiden när WoW först släpptes.. satan vad man spelade. Då bodde Gunnar i Storvreten, Christian hade nog flyttat ut då för vi övertog hans rum och hans skrivbord och fixade båda datorerna där. Man gick upp, satte på kaffe, loggade in, fixade lite smågrejjer i spelet, hämtade kaffet, och satte igång och levlade. Någon gång på kvällen sprang man ut i köket och slängde in en färdigrätt i micron, eller om man var riktigt avancerad gjorde man köttbullar och makaroner. Man satte sig och spelade medans maten blev klar. Om man körde den avancerade stilen så fick man räkna med att köttbullarna blev brända, och makaronerna överkokta, för inte fan hade man tid att stå och passa dem. Sen sprang man och hämtade maten och satt med tallriken i knät och försökte sleva i sig så fort som möjligt medans man spelade. Sen fortsatte man spela som normalt. Någon gång på morgonen, eller förmiddag, eller eftermiddag, gick man och lade sig, med dåligt samvete över den speltid man missade, och orolig över att Ograth skulle levla om en. Man sov några timmar, och upprepade samma procedur när man vaknade igen.
Nu såhär i efterhand låter det rätt sjukt, och jag förväntar mig inte att någon utomstående ska förstå, men.. det är så mycket mer än bara ett spel. Gemenskapen man får, minnena man skapar tillsammans, man åstadkommer något. Fan jag kommer fortfarande ihåg första gången jag komm till Barrens. Zebrorna var lvl 13, OMG. Ibland kunde man logga in på vent och bara sitta och lyssna på när folk pratar, och jag kan inte räkna hur många gånger jag suttit och vridit mig av skratt över vad folk sagt eller gjort.
När man raidade 40-man.. känslan man fick när 40 personer samarbetade med perfektion (de få gångerna det hände...), när varenda en visste vad de skulle göra, för om de inte visste vad de skulle göra så skulle de förstöra allt.
När meningar som "shield the pet!" kan få en hel raid att börja asgarva.
Och vår hunterkanal i FB.. Den var tamefan inte klok någonstans. När Fooley fick veta, efter något halvår, att jag var tjej. "Omg.. I think I've made a fool of myself". Jag gillade den kanalen, de behandlade mig inte annorlunda för att jag var tjej.

Nä. Nu aktiverar jag kontot. Åååååååååååh, LYCKA, FUCKING JÄVLA LYCKA!

Dagens kommentar får bli från en användare på FB, i tråden där det diskuterades huruvida Håkan Hellström gick på tjack eller inte;  "Ja, uppträder man i sjömanskostym så måste man väl tagit något..."

Ja jösses, det var riktigt ansträngande att gå och handla faktiskt.. Det var überlång kö inne på ICA, naturligtvist så var jag så dum så jag ställde mig i den som passerar genom smågodiset OCH DVD-filmerna.. Innan jag gick in i affären stod det två småpojkar och tittade på mig, och jag är nästan säker på att de pratade om mig. Kände igen beteendet från mina kompisar i högstadiet. "Psst psst NEJ, titta inte nu, nu tittar han/hon". Den ena har jag sett förut, kommer ihåg honom för att han är så himla lik Eje för några år sedan. Aja. Antingen så diskuterade de hur het jag var, eller dividerade om hur drogpåverkad jag var, då jag i vanlig ordning kände mig som en sliten tjackhora. Eller så ville de att jag skulle köpa ut åt dem. Det sistnämnda är mindre troligt då jag är hyffsat säker på att ingen skulle satsa en tia på att jag är äldre än 18 ens.
Sen köpte jag öl. Det är bra att ha. Egentligen var jag väldigt sugen på sprit, men iom att jag ändå inte ska dricka ikväll så antog jag att spritsugenheten skulle gå över. Sprit är läskigt.
När jag kom innanför dörren hemma så höll jag på att sjunka ihop. Delvis pga mjölksyran i armarna, och delvis för att det kändes som att jag skulle svimma. Ska nog äta nåt nu. Tänkte köpa pizza idag, men no way att jag går ut igen, det regnar och är skittråkigt väder ute, och det känns som att alla stirrar på mig.

Negativt svar på mailet jag skickade :/ Önskar jag bodde i Finland. Nej det gör jag inte, men.. ja whatever.

Saker jag glömde köpa: Shampoo, balsam, hårinpackning, ansiktscreme och duschcreme. FYI.

Någon som vet nåt bra shampoo för färgat hår, i budgetklass?

Det visar sig att eftersom jag har såpass låg inkomst kan jag få mitt årsbelopp nedsatt till 0 (noll) kronor, och eftersom jag fått mitt årsbelopp nedsatt i tre år nu så kan min återbetalningstid ändras. Me like! Men det är så irriterande att man själv måste söka reda på sådant, de kan tydligen inte föreslå det när ens papper kommer in och de ser att årsbeloppet understiger deras gränser.
Fast jag är inte riktigt säker på om jag kan få återbetalningstiden omräknad helt än, förstod inte riktigt om man var tvungen att haft nedsatt pga synnerliga skäl (dvs pga min aktivitetsersättning) eller inkomstrelaterade skäl, hittills har jag inte trott att jag haft rätt till att få det nedsatt pga synnerliga skäl, så jag har alltid sökt pga inkomstrelaterade skäl.
Aja, jag tyckte det var goda nyheter iallafall, och det behövde jag.
Nu ska jag gå och kolla posten, förhoppningsvist ligger där ett intyg från FK så jag kan gå ner till Botkyrkabyggen och lämna in dem. Då hoppas jag också att de säger "Hm, ja, jag kan titta vad vi har för lägenheter inne just nu, nämen sehär, det finns en tvåa ledig längs med t-banelinjen, den skulle passa dig perfekt, vill du ha den?" Sen hoppas jag att jag hittar en miljon på vägen hem, så jag kan köpa pizza ikväll utan dåligt samvete.

Jag har försökt se på ett flertal olika filmer idag, försökt gå ut och gå, försökt göra NÅNTING, med jag får inte bort den där jävla känslan... Behovet som antagligen aldrig kommer att försvinna. Och det finns.. nog ingenting jag tänker göra åt det nu. Möjligtvist mot bättre vetande ta två Stilnoct och gå och lägga mig. Jag hatar det. Jag sitter och plågar mig själv genom att läsa om det. Titta på bilder. Skicka iväg ett mail... Det driver mig till vansinne, och jag har alltid sagt att jag enbart har mig själv att skylla. Jag har faktiskt sett det på det viset. Men nu tänker jag göra som jag brukar; skylla på någon annan istället. För någon annan startade en grundläggande  vilja att fly verkligheten.

Np: EtoS - The river flows frozen (vars titel nu får mig att småle på ett bittert sätt)

Ja ironiskt nog så ringde min handläggare därifrån. Inte pga intyget jag väntar på, utan hon ville bara fråga en del saker. Det blir nog inga problem med aktivitetsersättningen sade hon. Det var första gången jag pratade med henne längre än två minuter, och hon verkade sympatisk faktiskt vilket var lite förvånande. Hon sade själv att det nog inte var läge för några aktiviteter för mig just nu, och att arbetsträning inte alls skulle passa mig. Det är skönt att höra att de inte pressar en, och hon sade också att jag var mycket välkommen att ringa om det var något jag undrade över, eller om jag var orolig över aktivitetsersättningen den kommande månaden, då den går ut den sista januari. Hon frågade också om jag behövde hjälp med något, med praktiska saker som att tvätta, laga mat och städning. Det med städningen har jag frågat dem om innan, det känns som att jag skulle behöva städa betydligt oftare med tanke på min allergi, men orken finns helt enkelt inte. Samtidigt vill jag ju inte ha någon främling som ränner omkring i min lägenhet. "Ja, men matlagningen och maten går bra då?" Där svarade jag ja, fast det egentligen går åt helvete. Aja.. får se hur det blir när jag flyttar. Att handla själva maten kan jag tänka mig att få hjälp med, att bära ett mjölpaket i vardera hand känns som gränsen för mig, annars gör det för ont i handlederna.
Om jag hade haft huvudet med mig hade jag ju kunnat fråga om det dära intyget samtidigt, men det tänkte jag såklart inte.. Fan jag hatar telefoner, varje gång den ringer så sätter en tankeprocess igång i huvudet. "Ska jag svara eller inte svara?"

Mattias kommer minsann till stan i helgen. Just nu har jag stora problem med att ens ta mig och handla till affären som ligger fyra minuter härifrån, så det känns rätt överkurs att fara in till stan och vara social. Men det är bara torsdag idag, så får se.
Jag är galet sugen på öl, men dricka öl med feber är nog ett big no-no. Kanske.

Sitter med tre tröjor på mig, men fryser ändå som ett svin. Det suger.

Hade hoppats på att papprena från försäkringskassan skulle kommit idag, eller rättare sagt så hade jag förväntat mig att de skulle göra det. Men icke. Jävla idioter.. Jag kan inte göra ett skit utan det intyget, och jag VILL göra ett skit. Jag vill haaaaa en lägenhet. Jag vill ha något att koncentrera mig på, jag vill gå runt i lägenheten och känna att det är min.

Jag upptäckte att Derek Hess har ett eget klädesmärke, OMG vad jag vill ha en av tröjorna där... Funderar på att beställa en poster sen när jag har pengar och ev. någonstans att hänga upp den, men hittar inte något ställe i Sverige där de säljs. Det suger.

Jag vet att jag skulle vänta tills på söndag, men pallar inte ha en natt till med massa ångest och oro. Har haft feber varje kväll i över en vecka också, och det SUGER att ligga under täcket och skaka och försöka få upp värmen.

Dessutom är jag så förbannad över klassningen.

Ska ställa mig i en varm dusch nu, och försöka mjuka upp lederna och få lite värme.

Jag är nog inne i en äggperiod igen, då kokta ägg är det godaste som finns.

Såg precis avsnitt 0503 av One Tree Hill, och väntar på avsnitt 0202 av LA Ink. Funderar på att se på en film så länge, men vet inte vilken. We own the night, American gangster eller Gone baby gone. Eller Secret Window. Gah, beslutsångest.

Jag mår lite smått illa nu, och misstänker de fyra kokta äggen och litern vatten jag drack till...

Fick ett brev från försäkringskassan idag, de har tydligen höjt min ersättning med sisådär 300:- av någon anledning, vilket är sjukt mycket för mig. Så det känns som att jag kanske inte behöver ansöka om nedsättning från CSN ändå.
Jag får pengar på fredag, men jag vill ha dem nuuu... Jag vill handla mat, och bidra med någonting, just nu känns det som att det var alltför länge sedan jag gjorde det. Dessutom vill jag köpa trosor, det känns rätt tattigt att bara ha sex st som man använder och dessutom blir det mycket tvättande. Men åas, så är jag inne i en sån där period när jag känner mig så jävla ofräsch hela tiden, så om jag hade fler trosor skulle jag antagligen byta fyra gånger om dagen. Deodorant-addict har jag också blivit, använder den ca fem gånger om dagen även om jag inte gör något ansträngande som kan framkalla svett.

Jag skippade allt vad sömntabletter heter igår. Stilnocten måste jag få ner toleransen på, Imovanen fungerar knappt ens om jag fyrdubblar dosen, och Propavanen fungerar ännu mindre än Imovanen. Med andra ord, så låg jag och vred mig av ångest fram tills fyra-femtiden på natten. Mindre roligt. Ikväll vet jag inte vad jag gör.
Jag drömde iallafall om Anders och Sven inatt. Jag var inne i stan och hade 10 minuter på mig att ta mig till Tumba, och dessutom fick de inte se mig av någon anledning. De var överallt, så det blev svårt.

Nu blev jag lite glad igen också när jag tänkte på den extra summan av pengar. Av någon dum anledning så tar ALLT slut den här månaden, alltså allt som i duschcreme, ansiktscreme, shampoo, balsam, inpacknig och sådana saker, då kan jag köpa allt det där utan att känna ett stort hål i plånboken. Oh, vad fåfäng jag kände mig nu när jag rabblade upp en massa sådana saker.

http://www.imdb.com/title/tt0942903/



Nä.. jag pallade inte se mer än några minuter. Det tog bara emot. Kanske ser den om den sänds på TV någon gång. Teal'cs ögonbryn såg iaf bättre ut.

Nu ska jag gå och köpa godis.

Igår låg jag och begrundade det faktum att jag faktiskt inte får sådana där cravings efter lösgodis numera, och var riktigt nöjd över det. Men nu är jag så godissugen så jag kan dö. Mest sugen på döskallar, saltlakrids.. åh kvark... Men jag är också trött som ett as (skulle nog kunna sova om jag gick och lade mig nu) och mår illa, så jag vet inte om jag pallar att gå och handla. Sen kanske jag orkar göra det, men kommer hem och upptäcker att jag mår för illa för att äta godis, och då har jag liXoM gått ut helt i onödan. Livet är inte lätt inte.

Ska dividera lite med CSN nu är det tänkt. Vet inte om jag skrivit det tidigare, men när man får nedsättning av årsbeloppet så ändras inte återbetalningstiden, vilket suger. Jag kommer antagligen inte ha bättre inkomst nästa år, eller året därefter, men om jag väljer att få nedsättning det här året så kommer jag få betala ännu större summor åren som kommer. Men å andra sidan så stod det någonstans på deras hemsida att man betalar tills man är 68 år (eller något liknande) eller tills hela ens skuld är återbetald. Så jag mailade dem och frågade hur det låg till egentligen. Jag är lite orolig över det där, för om det är så att jag inte kan få min betalningstid omräknad så kommer jag ha några hundralappar över per månad när allt är betalt. Och då har jag ändå inte räknat med läkarbesök och mediciner.

Intyget från försäkringskassan hade inte kommit idag heller, så hoppas att det kommer imorgon. Jag vill söka massa lägenheter.
Jag har också börjat överge idén på ett röd-vitt kök, och mer kommit in på svart-vitt. Ärligt talat, så förstår jag inte hur jag tänkte när jag var totalt inne på rött.

http://www.imdb.com/title/tt0381849/
Nu har ju jag en förkärlek för westernfilmer, så jag hade inte så höga förväntningar på den här iom att den är såpass ny. Men den var faktiskt bra. Jag tror jag har sett originalfilmen nån gång, men den var för gammal för min smak.
Dessutom, Russell Crowe och Christian Bale i huvudrollerna liXoM...

I natt drömde jag en dröm som jag drömt i flera olika varianter hur många gånger som helst.
Det här gången var jag med i någon slags löptävling. När man började se målet så vaknade jag. Insåg att klockan var mitt i natten, så jag försökte somna om så snabbt som möjligt. Så jag slumrade till lite, och återgick till löptävlingen. I drömmen började jag bli väldigt trött, och framförallt irriterad då det var en sådan kort sträcka till mål.
Vaknade lite halvt upp igen, somnade om.
Nu var jag väldigt orolig för att jag inte skulle hinna i mål inom utsatt tid, så jag kämpade allt vad jag kunde.
Vaknade upp halvt, började känna pressen över att inte kunna sova. Halvslumrade igen.
Jag kom ingenstans när jag sprang, och efter vad som kändes en evighet insåg jag att jag inte skulle komma i mål, med andra ord skulle jag inte kunna somna om på riktigt.
Jag hatar sådana drömmar...

MEN, idag ringde de från försäkringskassan angående intyget. Jag var inte riktigt vaken, hade legat och dragit mig i någon timme, och det kändes inte riktigt som att damen som ringde förstod jag var ute efter förräns i slutet av samtalet. Jag hoppas verkligen att hon förstod iaf.. Det borde komma imorgon eller i övermorgon, då ska jag knata ner till BB (hum, ligger det fortfarande i centrum? Jag dör om jag måste åka nån annanstans..), och lämna in allt de vill ha. Sen kanske jag lägger huvudet på sned, får en tår i ögat, och förklarar för dem hur svårt det är med separationer och sådant, och att jag veeeerkligen behöver en lägenhet nuuuu. Nej så skulle jag nog inte kunna göra..

Nej tabletterna hjälpte naturligtvist inte igår... 50mg Stilnoct, 30mg Imovane och 20 mg Stesolid åt helvete. Så det blir till att ta en veckas uppehåll igen.
Vaknade kl 3 av att ytterdörren öppnades, hatar att jag är så himla lättväckt. Gunnar och Kristoffer kom hem, och jag gick upp och åt en skål flingor. Satt och såg på TV tills kl fem någon gång, och försökte somna om. Vilket lyckades efter några timmar. Nu sov jag för länge istället, sov till kl tolv.

Kristoffer vaknade för 2 minuter sen och mumlade "godmorgon". Nu verkar han sova som en stock igen. Jag vill också kunna somna så lätt :/

Jag hade feber och poppade en Ipren och ställde mig i en varm dusch, sedan lade jag mig i sängen och försökte få upp värmen, förgäves. Jag var trött som ett as iom att jag antagligen inte ens somnade riktigt inatt, så jag slumrade till för en halvtimme. Yey, tänkte jag, SÖMN! Stängde av TVn och vände mig om för att fortsätta sova, och.. ingenting. Jag började tänka, och det blev på en gång omöjligt att sova. Jag är grinig pga den extrema sömnbristen den senaste veckan, och det faktum att jag korkat nog inte ätit på över ett dygn spelar nog in rätt mycket.
Men jag tänker bara på att försäkringskassan är sååå sega med att skicka ut det där förbannade intyget som jag behöver för att söka lägenhet, och jag vill ha en lägenhet nu nu nu... Jag kan inte göra något för att skynda på det, och det tar knäcken på mig. I need a home.

Nu ska jag gå och skita, sedan proppa kroppen full med sömntabletter, för den jävla toleransen lär väl inte gått ner för fem öre.
Jag hatar att ha feber.

http://www.imdb.com/title/tt0765443/
Den var riktigt bra faktiskt, hade ingen aning om vad den handlade om när jag började kolla på den. Typ ryska maffian och trafficking.
Viggo Mortensen slåss naken också, för den som skulle tycka om det.

Det var trevligt, som vanligt. Men alla var trötta som as. Jag lyckades sitta och dra på en öl hela kvällen, hehe. Vi pratade om allt från vad som är mest plågsamt att drunkna i; sprit eller bearnaissås (senare diskuterades även diarré), barnamord och kukar.
Ja typ som vanligt då. Träffade t om Boman, som jag inte sett sen.. ja SRF tror jag.

Kändes skumt att åka tåg hem och inte nattbuss. Låg och glodde på TV tills 3-tiden, låg sen och halvslumrade tills kl 6, och nu är jag uppe. Eje och Kristoffer ligger i sofforna bredvid mig, de gick nyss och lade sig. Visste inte riktigt vad jag skulle göra, den ena TVn är inne i sovrummet där Gunnar håller på att försöka somna, den andra TVn och datorn är här där de här två sover. Men det är inte så att jag kan åka in till stan och spatsera.
Dock ska jag gå ner och ta ut pengar och hämta mediciner så fort apoteket öppnar.

Under en längre tid har jag gått och varit lite orolig för att CSN ska komma med en gigantisk räkning i början av året, såsom de gjort de två senaste åren.
Men icke! Fick papprena idag, så himla skönt att se. Däremot tycker de att jag ska betala 750:- i månaden. Hah, jofan... Det skulle ge mig nästan 100 spänn att leva på när allt annat är betalt. Nej inte riktigt, men det senaste året har jag betalat 250:-/månad, och bara det har känts. Nedsättning ftw.
Summan för hela mitt lån var iallafall lägre än väntat, det var skönt att se. Men jag har Gunnar att betala av till också, han var en sweetheart och betalade återkravet till dem, så att jag istället betalar till honom och slipper räntan.

Np: The Who - Baba O'Riley

http://nt.se/soderkoping/artikel.aspx?articleid=3020437

Jag skrattar på mig.
För det första.. tralala-piller?!? Hahahahaaa, DET är fan årets ord.. Har aldrig hört det användas, vart fan får de uppgifterna ifrån?
I samma stycke som de skriver att tramadol verkar vara lika vanligt som alkohol betonar de också att många 14-15-åringar stoppar i sig piller som de inte vet innehållet i. Jaha? Bara för att ungdomar är okunniga och dumma i huvudet så skyller vi på tramadol? Herregud då borde man förbjuda rengöringsliknande medel i livsmedelsbutiker också, det finns ju ungar som dricker vad som helst i hopp om att bli fulla. Och alkohol är minsann fullt lagligt. Tramadol gör (de flesta) euforiska och lugna, alkohol (i de flesta fallen) lättar på ens gränser och gör att man i värsta fall tappar kontrollen över sig själv. Jag skulle LÄTT välja en krog där alla tagit tramadol istället för alkohol, ingen frågan om det. Men istället väljer de att skriva om tramadol som om det vore dödsknark.
Och de skriver att man får hallucinationer. Wtf? Har aldrig hört talas om någon som fått det enbart på tramadol.
Vad varje vettig människa gör innan man stoppar i sig något är att ta reda på innehållet, effekten, maxdosen, rekommenderad dos och hur länge det sitter i. Och vad man inte ska kombinera det med.
Det är lite märkligt dock, enligt artikeln har tramadol blivit narkotikaklassat, men inte Tradolan? Tramadol finns ju i Tradolan?
Vad som också är märkligt är att läkare kan skriva ut tramadol till patienter, utan att upplysa dem om kramprisken. man kan alltså få ett grand mal-anfall av en läkarrekommenderad dos.
Enligt Läkemedelsverket har INGA dödsfall som rört enbart tramadol bevisats, däremot har 17 st dödsfall där man kunnat se blandningar bevisats, och då i höga doser. Jag vet inte hur många dödsfall som sker varje år orsakat av alkohol, men kan slå vad om att det är fler. Om man dessutom ser till dödsfall där alkoholpåverkan är inblandat så lär den siffran bli rätt hög.
Aja, hur som helst så verkar det ligga till som så att tramadolpulver som ännu inte använts som läkemedel inte är narkotikaklassat. Nu hoppas jag bara på att snorungar låter bli att förstöra ryktet för saker och ting.

http://www.imdb.com/title/tt0095489/
Vet inte varför jag fick för mig att ladda ner den, men såg den nyss. De är så söööta, vilka minnen man har till den filmen. Jag letade efter den svenska versionen, men fick nöja mig med den engelska och det gick lika bra det. Namnen var i stort sett rakt översatta. Vasstand blev Sharp tooth, Lillefot blev Little foot, osv. Det enda jag riktigt saknade på svenska är när Lillefot i slutet säger "...Den stora dalen!".
Musiken är så gullig också <3
Jag antar att alla sett den, om inte så är det nåt som saknas hos er.. måste ses.

"Don't lose your way
With each passing day
You've come so far
Don't throw it away
Live believing
Dreams are for weaving
Wonders are waiting to start
Live your story
Faith, hope & glory
Hold to the truth in your heart


If we hold on together
I know our dreams will never die
Dreams see us through to forever
Where clouds roll by
For you and I


Souls in the wind
Must learn how to bend
Seek out a star
Hold on to the end
Valley, mountain
There is a fountain
Washes our tears all away
Words are swaying
Someone is praying
Please let us come home to stay


If we hold on together
I know our dreams will never die
Dreams see us through to forever
Where clouds roll by
For you and I


When we are out there in the dark
We'll dream about the sun
In the dark we'll feel the light
Warm our hearts, everyone


If we hold on together
I know our dreams will never die
Dreams see us through to forever
As high as souls can fly
The clouds roll by
For you and I"

Eller nå.. Var trött tidigt igår, så vid 19-tiden tog jag mina sömntabletter. De var totalt verkningslösa, och jag blev arg, så jag slängde på med stora regementet. Då somnade jag.
Vaknade kl 02 och kunde inte somna om. Hörde att Gunnar satt vid datorn så kunde lika gärna ligga och dra mig.
Nu är jag hungrig som ett as, kom på att jag glömde äta igår. Åt två varma mackor. Yey för mig... Inte undra på att man har humörssvängningar.

Nu sitter jag som på nålar och laddar ner Greys anatomy iaf. Borde vara färdift inom några minuter, så ska äta frukost nu.

Trodde inte att promenaden var så lång, men en timme blev det ju faktiskt. Och som sagt så gjorde den mig gott. Solen hade naturligtvist försvunnit när jag kom ut, men det spelade ingen roll. Man kan känna sig bra även om yttre omständigheter inte spelar med den.
Hade "Falling slowly" på repeat hela tiden, och jag antar att jag såg rätt fånig ut för emellanåt gick jag bara och log för mig själv.

Jag tänkte på en hel del saker. In fact, så gick min hjärna på högvarv hela promenaden. Det här ska nog bli bra. Det som pekar mest på det är att jag häromdagen tvingades tänka på mig och Gunnar, och vad jag faktiskt kände. Och jag kom fram till.. att det blir nog bra. Ibland är det svårt att avgöra på vilket sätt man älskar någon, men ibland så behöver man nog inte göra det. Avgöra på vilket sätt alltså. Huvudsaken är att vi båda är nöjda med beslutet, och att båda mår bra av det. Och så kommer det nog att bli. Visst saknar jag redan den närhet vi hade, men mycket av det jag saknar är nog att jag hade hittat någon som jag ville röra, och ville bli berörd av, både mentalt och fysiskt. Eller snarare, jag upptäckte att jag är kapabel till att känna så. Han är en underbar och omtänksam person även om jag inte skulle älska honom som en livspartner. Han fick mig att må bra och känna mig trygg bara genom att stryka mig över håret, men med honom har jag växt i mig själv, och kan nog känna så på egen hand. Nu tror jag mest att saker och ting blir bättre ju fortfare jag får en lägenhet, så vi kan börja på resten av våra liv.

Jag tänkte också på hur jag mår nu. Jag mår bra. Depressionen är efter nästan 10 år borta (ta i trä...), och jag känner livsglädje igen. Det går inte med några ord beskriva hur det känns. Det är.. fantastiskt. Det närmsta jag kan komma är att jag känner mig nyfrälst. Att det känns som att jag legat döende i cancer och helt plötsligt vaknat upp en dag och insett att jag är frisk. Så stort är det, för så påverkan hade det på mitt liv.
Men, det finns fortfarande saker kvar att jobba med. Ångest och posttraumatisk stress, yadayada.. Men huvudsaken är att jag VILL göra något åt det. Jag vill och jag orkar. Det är en jätteunderlig känsla, men jag kan nog vänja mig vid den.

Jag och Leon (för många många år sedan...) brukade prata om en stuga, ute i skogen, vid en bäck, som vi skulle åka till när världen blev för mycket. Naturligtvist gjorde vi aldrig det, men den tanken finns fortfarande kvar, och jag tar till den ibland när allt blir lite för mycket. Det är min mentala tillflyktsort.
Jag måste försöka tänka att ingen människa liv är problemfritt, alla känner ångest, jag måste bara kunna avgöra vad som är normalt och inte. Hur man nu gör det...

Jag kommer aldrig att kunna vilja vara så social som jag vill, pga min Aspergers. Men det gör inget, för nu vet jag varför. Istället kan mina vänner som jag vill umgås med känna sig jävligt speciella. Jag hoppas verkligen att de gör det, och att de inte slutar känna sig speciella bara för att jag är så jävla dålig på att höra av mig...
Att leva själv kommer också att underlätta mycket, det är många egenheter som kan ställa till det i ett samboliv när man har Aspergers. Jag har försökt att inte visa det, men istället har det varit jag som exploderat inombords när något varit "fel". Vi lyckades nog aldrig hitta någon gyllene medelväg, men det är mycket för att jag älskade honom på det sättet att jag inte ville besvära honom med det. Istället mådde jag sämre vilket gjorde allt värre i slutänden iallafall... Men det misstaget har jag nog lärt mig av. Som sagt så behöver jag ju inte oroa mig för det nu när jag ska bo själv.

Imorgon är det dvärgmöte på Snövit, och återigen påminns jag om hur mycket bättre jag mår. Jag ser så mycket fram emot det, att bara få träffa folk. Visst kanske jag är som vanligt och sitter tyst mest, men jag är sån. Jag tycker om situationen ändå. Om jag inte tycker om den så går jag därifrån.
Johanna är f.ö den enda jag delat den här "nyfrälsta" känslan med. Det kändes rätt. Den människan får mig att må bra, hon får mig att ifrågasätta saker jag borde ifrågasätta, vi kan ha totalt motsatta åsikter, men ändå prata om det utan att få den andra känna att den har "fel". Dessutom är jag jävligt imponerad över hur hon lever, hon är lite som en inspirationskälla.

Så.. detta blev ett jävligt personligt och utlämnande inlägg, men jag kände för att skriva det. Och därför gjorde jag det.
Mitt MSN-nick nu, och har varit den senaste tiden, är "Skallebank - I can't swim but I can float"'
Taget ur en Hole-låt, och menar på att även om jag inte gör några framsteg just nu så klarar jag mig. Jag finns ändå.

I think I've made the decision to be happy.

I flera dagar har jag gnällt över att jag velat ut och gå men att det varit så dåligt väder, nu är det strålande väder, men inte faen kan jag förmå mig att gå ut och gå ändå... Jag borde, men är så lat.

Det var f.ö världens polispådrag här igår. Fyra polisbilar åkte i illfart genom Tumba centrum, när jag kom tillbaks från affären stod det grupper med poliser lite här och där i gångtunneln vid pendeln. Till min vana trogen försökte jag gå så långsamt som möjligt för att höra vad de sade, men allt jag hörde var något stil med "Det kanske är där borta" och så pekade en polis mot busshållplatetserna. Har kollat på lite nyhetssajter, men inte hittat något än. Blir ju nyfniken ju...

http://www.imdb.com/title/tt0907657/
Once var en alldeles underbar film, den handlade egentligen bara om två människor som möts. Musiken var alldeles, alldeles underbar, har Falling slowly i hjärnan hela tiden. Det kände lite som att man stod precis bredvid dem när allt utspelades sig, det var inte riktigt upplagt som en traditionell film. Jag gillar taglinen; "How often do you find the right person?"

http://www.imdb.com/title/tt0479125/
The plague var bara dålig. Det kändes som att någon suttit med Handbook for making horror movies for dummies i handen när de gjorde den. Det var handlingen och Cliver Barkers namn som gjorde att jag såg den. James van der Beek kommer alltid att vara Dawson, lika mycket som Richard Dean Anderson alltid kommer att vara McGywer, och det kändes heltokigt med Dawson i en sån här film. Och musiken var hemsk.

sitter hur bra som helst. Den hade kunnat vara liiiite längre, men det är mest för att mina byxor har en tendens att hänga lite ("smal" midja i förhållande till höfter), men det får funka. Det är verkligen inget speciellt med den, men det är ändå en sådan jacka jag tänkt på den senaste tiden. Alldeles lagom. Kommer kännas jättekonstigt att ha en jacka man faktiskt kan stänga igen, haha... knapparna på både skinnjackan och kappan är trasiga. Och det är hög krage på den = man slipper ha halsduk!
Ska bara försöka undvika att prova den fler gånger nu, har redan gjort det fyra gånger, och ja, den sitter fortfarande lika bra. Och den ser inte heller använd ut för fem öre, me like.

Hade lite problem på Apoteket, för att min läkare är ett fårarsel. När damen fick receptet kikade hon på det noga, så jag sade direkt att "Ja, det står Stesolid...". Seriöst, t om jag som visste att det stod det hade svårt att tyda texten. Hon skrattade lite nervöst och sade att "Ja, hehe, hans handstil vänjer man sig nog aldrig vid". Dessutom hade han från början skrivit ut fel dos, när jag kom tillbaks och påpekade det strök han helt sonika över de gamla siffrorna och skrev dit nya. Det såg ju jättedumt ut, jag hade förväntat mig att de skulle bli misstänksamma och tro att det var jag själv som hade gjort det. Men hon undrade bara om han hade skrivit fel först, uppenbarligen så är det vanligt att han gör så.
Jag blev förvånad över priset också, 50 Stesolid för 25 (tjugofem) spänn! Om man hade köpt det svart (vilket jag inte gör, men koll har man ju) hade det nog gått på 500:- minst.

Hittade LA Ink-avsnittet nu, men uppenbarligen var det dubbelavsnitt, och detta ser ut som ett bara. Aja, det märks väl. Hon är det snyggaste som går på TV (eller ja, på min dator..) nu när Dexter är slut.

Nu tycker jag att Gunnar ska komma hem så vi kan äta tortillas.. är sjuuuukt sugen på det nu.

Tehee, såg de två första avsnitten av säsong 5 nu. Men jag tyckte mest de var fåniga, inte lika bra som innan.
Upptäckte också att det fanns ett nytt avsnitt av Gossip girl ute,  trodde det skulle dröja tills imorrn.
OCH, det står på next-episode.net att ett nytt avsnitt av LA Ink ska vara ute också, den har ju ffs inte sänts sedan oktober. Men jag hittar det inte än, får leta lite mer. Nu är jag mest helt lyrisk över att det finns så mycket nytt att se på.

Ska gå ner och handla lite, hämta ut medicin och min jacka. Jag tror den kommer vara för kort. Bara en känsla jag har.

Som satan. Toleransen hade verkligen gått ner, efter 30 min sov jag som en stock, och det var alldeles.. alldeles.. underbart. Vaknade dock vid tolv iom att jag gick och lade mig så tidigt. Låg och drog mig tills klockan två då jag gjorde varma mackor och såg på Simpsons och nåt annat, sen somnade jag om igen och vaknade nyss.
Skönt I say.
Och ja, jag tänker annorlunda nu. Det var nog hormonerna som krigade med mig igår. Gu' vad jag grinade. Det räckte med att jag tänkte på en sorglig film så grät jag. Jag grät när jag pratade med folk på MSN, jag grät när jag städade undan i köket, fan jag grät t om när jag satt och pissade. Men antar att det var för att jag inte gråtit på länge, det behövde bara komma ut.
Nu ska jag dricka kaffe, läsa bloggar, och hoppas på att min jacka kommer med posten. För hur som helst så måste jag nog gå ner och handla.

Jag ska nog försöka göra det nu. Och fan ta hela världen om toleransen inte gått ner, jag behöver verkligen sömn nu, har sovit så jävla dåligt den senaste veckan.
Det finns dock en negativ sak med sömntabletterna.
Jag har tänkt väldigt mycket och ofrivilligt idag, och kommit fram till saker jag inte ville komma fram till. Tabletterna gör så att tankeverksamheten ökar, och det är det minsta jag behöver just nu.
Jag hoppas dock att jag bara har en dålig dag alt. att hormoner spökar eller nåt, så att jag tänker annorlunda imorgon.


Gonatt.

Nu är jag lite mer vaken, men fortfarande på lika pissigt humör.
Iallafall, mor min ringde ju. Nu har min mormor äntligen flyttats till ett äldreboende. Hon verkar ha det bra där, hon har bekanta som bor i närheten, bekanta som pratar finska, så hon slipper sitta så isolerad. Hon klarade verkligen inte av att bo själv längre, så just nu känns det bara skönt att slippa oroa sig för henne.
Men flytten var inte smärtfri, uppenbarligen sade min moster upp bekantskapen med sina två systrar. Hon har också tagit tillbaks sin karl som verkligen inte är frisk i huvudet. Jag är väl inte den som brukar roa mig med att ställa diagnoser på folk, men han har helt klart sociopatiska drag. Han hade gått halvt bärsärkargång i mummus lägenhet tydligen, och slagit sönder en massa möbler. De ville slänga det mesta, men min mor och moster Anne räddade en del saker. Bland annat en massa saker som var min morfars. Min mor tyckte det var lustigt, hon såg i hans pass att han bara var 160 cm lång, hon mindes honom som mycket längre. Det har också alltid varit min uppfattning, att han varit lång och välbyggd, men tydligen var han kort och spinkig. Det säger rätt mycket om honom som person, att alla uppfattat honom som stor, när han egentligen inte varit det rent kroppsligt. Mamma hittade också någon sorts dagbok som han skrev precis när han kom till Sverige, när mummu fortfarande bodde kvar i Finland. Jag ser verkligen fram emot högläsning från den.
Önskar bara att jag hade varit där. Delvis för att jag hade velat vara med och titta igenom alla saker, men främst för att jag hade velat höra min mor kalla mosters man för "Fula feta finnjävel", haha... Det var det som gjorde att moster Pirjo sade upp bekantskapen. Hon är inte sig själv sedan hon träffade honom, vilket är så oerhört sorgligt för jag älskade min moster en gång i tiden. Hon brydde sig om mig.
Tydligen så ringde moster Anne (som nästan aldrig visar ilska och mest är from som ett lamm) upp Pirjo och kallade henne för en tyrann som styrde sin familj med järnhand, och DET hade jag verkligen kunnat betala mycket för att få höra, hahaa..
Vi har alltid skämtat om att jag borde filma vår släkt och sälja som såpa till TV3, för det är alltid en massa drama som pågår. Idag kom jag och mor fram till att mord är väl det enda som inte hänt, men med mosters karl återigen i familjen är det väl rätt troligt att det också kommer.

Jag är mest grinig nu, hade jättesvårt att somna igår och det kändes som att jag bara halvsov genom hela natten, och blev sedan väckt klockan sex. Somnade om ett tag efter det iallafall, sedan ringde min mor och väckte mig. Då hon ringde brukar jag iofs gå upp, men iom att jag sovit så dåligt så hade jag tänkt ta sovmorgon.
Jag är arg också. Känns lite som att jag återigen är en grå klump som man inte behöver ta hänsyn till, en grå klump man kan göra lite som man känner för med.


Jag vill gå och lägga mig igen... orkar inte vara vaken.

Ja jävlar vad trög jag är.. Insåg precis att jag måste godkänna alla kommentarer innan de visas, jag som bara trott att jag inte fått några än. Så jag har inte bara ignorerat folk som kommenterat, jag har bara varit för trög för att fatta :P
Tur att man ska gå och lägga sig tidigt idag iallafall...

Gick igenom mina mail, och hittade en del gamla som jag inte borde läst. Mail där vi skrev att vi älskade varandra. Undrar om vi verkligen gjorde det vid den tidpunkten, eller om vi fortfarande bara höll fast vid något som redan var över? Jag tror nog seriöst att han är den första människa jag någonsin sagt det till. Och jag hoppas faktiskt att jag aldrig mer vill säga det till någon. Att älska någon är farligt, jag vill inte ha så mycket att förlora.

OMG OMG OMG OMG... Är det verkligen sant? Ladda fortare ditt jävla helvete så jag får se om det är ett nytt avsnitt! Iiiihihi... Fan att det inte dök upp på next-episode.net förrän idag, då hade man ju kunnat vara lite förberedd.
Kollade precis på det sista avsnittet av Lost också. Alltså.. det borde finnas en spoilerfunktion här, så man kan skriva en massa om avsnittet och sedan "gömma" det så att folk som inte vill läsa slipper göra det. Men fyfan vad det slutade alltså. Det var ett rätt förvirrande avsnitt (mer förvirrande än vanligt alltså), man hade svårt att avgöra vad som hände när. Aja, 24 dagar kvar tills säsong 4 börjar iallafall.
Veckan ser sjuuukt bra ut rent seriemässigt. Desperate housewives idag (om det verkligen stämmer då), säsongsstart för One tree hill på onsdag (dubbelavsnitt, yey!), Gossip girl på torsdag och Grey's anatomy på fredag.
Ja hej jag är en nörd och beroende av såpor...
Oooh, det laddar på bra, om fem minuter borde det vara klart. Om det är en fake så blir jag mer än förbannad.

Då börjar det hända saker igen. Det är inte så många som jobbar på helger, vilket innebär att ingenting blir gjort ang. mitt ärende hos försäkringsbolaget, inga nya lägenheter annonseras, ingen på försäkringskassan kan besvara mina frågor eller skicka intyg till mig, min kurator kan inte besvara på mina frågor.
Men nu är det måndag, nu jobbar alla dessa personer, och nu kan det hända saker.
Så fort intyget från FK ang. bostadstillägget kommer ska jag gå och lämna in det hos Botkyrkabyggen, för jag kommer inte att erbjudas visning förräns de har alla papper. Och jag upptäckte igår att de faktiskt inte tillämpar kö, utan en intressebank. Vilket är bra för mig, antar jag. Måste bara ta reda på om det är "Först till kvarn" som gäller, men det verkar inte vara så förutom på "Just nu"-lägenheterna. Iom att jag bott i kommunen ett bra tag nu så har jag liiite förtur iallafall.
Sen går ju posten på vardagar också, vilket innebär att min jacka kan levereras... Usch, tittade på mitt saldo idag. jag har sjukt dåligt samvete för att jag gjort av med så mycket pengar den här månaden. Men jag måste påminna mig om att jag faktiskt inte HAR gjort av med mycket, iom att jag inte hade så mycket från början. Sen kan det ju tyckas vara onödigt att jag går och köper en jacka, men wtf, 50:-... senast jag köpte en jacka var för ca två år sedan, och den var också second hand och den är dessutom för liten nu, av någon ehrm konstig anledning... De senaste fem åren har jag köpt tre jackor, och det är faen inte mycket.
Sådeså.

Avsnitt 0321. Jag brukar försöka hålla mig till att se ett avsnitt per dag när jag äter frukost, men just med Lost brukar det skita sig totalt för det är så jävla spännande.. Som det här avsnittet, det GÅR inte att hålla sig från att se nästa.
Sen ska jag se sista delen av The triangle, som jag missade förut.

Vaknade f.ö precis innan kl 9 idag, helt lagom tid. Eller vaknade och vaknade, jag halvsov hela natten.

Jag och Tomas sitter och pratar på MSN just nu, på road trips. Just nu är jag totalt jävla inställd på att följa med vart det än bär hän. Just nu vill jag verkligen uppleva saker, ta igen allt man missat under de här åren man mest varit som en zombie. Vara ute på äventyr, bo i en bil, äta nudlar varje dag, inget av det verkar särskilt jobbigt.
Jag är så jävla exalterad just nu, vilket motiverar mig att spara ännu mer av mina pengar. Jag skulle verkligen behöva en road trip, att komma bort från min vardag, att få uppleva osäkerhet och att lära mig handskas med det. Det faktum att jag inte ens oroar mig över hur vi ska få mat bekymrar mig inte det minsta. Och Tomas är alldeles rätt person att göra sådana saker med. Iiiihihi.. vi pratade lite om USA, och jag nämnde att Chelsea bor i Kalifornien. Nu har ju inte jag sån jättebra kontakt med henne, men det är inte helt omöjligt att man skulle kunna övernatta hos henne någon natt om resan nu bär av dit. När vi ändå pratade om Amerika så påpekade jag att vi ju måste till LV, för att dra en Fear and loathing in Las Vegas-light.
Men jag tar inte ut något i förskott, först ska alla ha pengar (först och främst jag...), och så ska det passa tidsmässigt. Men det är också därför jag kommer leva mer eller mindre som en kyrkråtta och inte unna mig mycket alls.

Bilden på James Black är nostalgi, förut tyckte jag att han var en av de hetaste männen på jorden. Just nu sitter jag och sjunger för full hals till Finger Eleven, och jag skiter fullständigt i vad grannarna tycker.

Eller det lät iaf så när jag duschade, det gnisslade och vinglade. Det är en av mina större fasor, så jag försökte duscha genom att stå precis stilla vilket inte gick så bra. Jag gav upp efter ett tag och försökte få ur det mesta av balsamet medans jag så smidigt jag kunde försökte ta mig ur badkaret ner på det stabila golvet. Hela grejjen kan ha något att göra med att jag tappade en sak under badkaret igår, så jag var tvungen att ta loss framsidan för att få fram saken. Nu kan jag inte riktigt sätta dit den (det behövs nog två st för det), så jag får vänta tills imorrn och be Gunnar om hjälp. Jag har faktiskt försökt två gånger, men framsidan ska liXoM hänga på något sätt, så, ja.. Fan, vem ska fixa alla saker jag inte kan fixa själv sen när jag flyttar? Jag skulle kunna vara negativ och skriva att jag kommer bli handikappad, men istället så försöker jag se det som så att jag får chansen att lära mig nya saker och får använda hjärnan till att klura ut saker. Med mitt tålamod kan det bara gå på ett sätt...
Men jag känner mig redan handikappad, jag har fått ovanan att spendera någon timme sammanlagt i duschen varje dag, så jag måste se till att fixa det imorrn.

http://www.imdb.com/title/tt0431197/
Helt klart värd att se, även om jag alltid stört mig väldigt mycket på Jamie Foxx och det var inget undantag i den här filmen... Men mycket pang pang och explosioner iallafall.
Av någon anledning så hade jag svårt att se färdigt hela i en omgång, så det tog mig fyra omgångar att se klart den, förstår inte riktigt varför.
Min mor har alltid sagt att araber inte är riktigt kloka, jag hade den frasen i huvudet under hela filmen. Nej jag vet att man inte kan dra alla araber över en kam, det tycker nog inte hon heller, men hennes teori är att araber är undantaget.

Och ja, jag vet att jag skrev att jag inte hade lust att se på fler filmer, men jag hade sååå tråkigt. Jag passade också på att äta lunch, som bestod av en halv påse lättsaltade chips. Medans jag åt dem funderade jag återigen på om det ska vara lättsaltade eller lätt saltade. Jag säger lättsaltade iallafall...

Jag kom på en sak som fick mig att tänka på något annat ett tag; Finger Eleven.
Ja jävlar vad underbara de är, hittade The greyest of blue skies när jag rensade ur mina skivor, så jag laddade ner resterande av skivorna. Älskar det här skivomslaget, något av det finaste jag sett. Hela albumet är iofs underbart, jag lyssnade sönder det totalt under gymnasiet och lyssnade inte på dem på flera år efteråt, men nu känns det som att man inte längre är lika trött på dem.
Gaw, hans röst är underbar...
Jag försökte komma fram till vilken låt av dem som är min favorit, men det går inte. Jag har iofs inte någon koll alls på det senaste albumet (med den coola titeln Them vs You vs Me), men jag älskar varenda en av låtarna på det här albumet iallafall.
Jag skulle nästan kunna skära av mig en arm för att få se dem live, men det lär väl inte hända :(
Även om jag inte direkt kan komma på en favorit så har Bones + joints en speciell plats i mitt hjärta, antagligen för att den kunde få mig att koppla av.

"Cloud my eyes and tell me what to see
I'm falling
Every way I turn the same disease
But I like it
Brace myself and hit the wall with ease
Colliding
I'm not minding the pain


I've been down here before
All my bones and joints are sore
Find my way out of the wreck again
I've been down here before
Lost myself and so much more
Find my way out of the game again


Open up my head and take it in
Just like always
Think about the bar and take a swing
Loaded trapeze
What you need the most from me is yours
I'll continue to deceive you my friend


I've been down here before
All my bones and joints are sore
Find my way out of the wreck again
I've been down here before
Lost myself and so much more
Find my way out of the game again


You lost what made you you
Or maybe I never knew
I can't stay here anymore
Give it all or you're on your own
I will leave you
I will leave you
I will leave you


I've been down here before
All my bones and joints are sore
Find my way out of the wreck again
I've been down here before
Lost myself and so much more
Find my way out of the game again"

Riktigt jättetråkigt. Känns som att jag kollat igenom hela FB, Aftonhoran och Expressen, och pallar inte riktigt att se på några fler filmer eller serier.
Får man gå och lägga sig nu? >_<
Jag hatar när jag har såhär tråkigt, då börjar jag alltid tänka för mycket. Just nu känner jag mig mest tom, på ett dåligt sätt. Så jag måste fylla mig själv med happy thoughts. Rosa my little ponys och sockervadd. Eller nåt.
Jag känner mig så jävla ofräsch trots att jag duschade igårkväll. Funderar på att gå och duscha nu, men jag har planerat (planeringen är viktig serru...) att duscha ikväll och sedan ta på mig min nytvättade pyjamas och lägga mig i sängen, så jag kan inte riktigt duscha nu.
Dessutom är jag orolig för hur jag ska somna ikväll. Vilket är vansinne, man kan inte oroa sig för sånt, man SKA inte. Men ändå.. det börjar påverka mig. Fryser mer, är tröttare, och allt sånt där. Hatar det..
Vad jag mer är orolig för att det allmänna välmåendet jag känt de senaste veckorna ska försvinna. Och det ska jag inte heller oroa mig för, för då är det säker jag själv som omedvetet gör så att jag mår sämre. Men jag vet inte heller riktigt hur jag ska hålla fast vid det. Jag vet att sömnbristen påverkar humöret, men bara för att jag vet det så blir det ju inte bättre, liXoM. Pallar inte heller att köpa flunitrazepam svart, det är så jävla omständigt med höga priser och nojja över att åka fast.

Om man ändå hade ett WoW-konto aktiverat så man kunde döda lite gnomer i väntan på bättre tider.

Gunnar hämtade sin nya mobiltelefon idag, åsså skulle vi få igång den. Man skulle börja med att ta bort bakdelen och sätta i simkortet och batteriet. Vilket var lättare sagt än gjort, då bakdelen verkade vara fastskruvad. Vi satt där och kämpade i ca 15 min, tittade t om på en instruktionsfilm (http://europe.nokia.com/A4579122?pId=inserting_simcard), till slut gav Gunnar upp och ringde Rikard för att höra om han hade några tips. Jag fick som vanligt skrattattacker när jag gång på gång insåg hur fånigt läget var, MEN, till slut lyckades jag få upp den iallafall! Hoppas bara att han inte behöver öppna den nå mer... Mobilen såg tuff ut f.ö, och så liiiiten och tunn. Väntar på en liten recension från honom sen så jag vet om den är något att överväga.

Vi satt och pratade om WoW ett bra tag också. Saaaaatan vad jag har lust att börja spela igen, jag döööööör! Har varit på väg att aktivera kontot flera gånger den senaste veckan, men alltid tyckt att jag inte haft råd. Saknar min mage, och vill levla upp roguen och locken, kunna ägna 12 timmar i rad åt att grinda efter fåniga saker. Få spela med HemBrant igen, gnnnn... Men nu när vi pratade så kom jag fram till att när jag flyttar så kanske jag inte har internet på ett bra tag, och DET skulle verkligen ta kål på mig. Att ha kontot aktiverat men inte kunna spela. Det är fan något av det värsta som finns. Pratade lite om datorn som dött också, har oroat mig en hel del för den iom att det var meningen att jag skulle ta den ett tag efter att jag flyttat (jag har egentligen ingen dator, båda är hans), men bara att ta den till en support lär gå på ca 700:-. Det visade sig iaf att han tänkt betala det, snäll som han är, även om jag nog lär gå in med åtminstone halva summan om jag har möjlighet.
Men om jag börjar spela så är jag inte helt säker på att det blir med HB, är lite sugen på att se vad mitt förra guild på SH har för sig, har pratat lite med några därifrån. Locken är ju fortfarande kvar där, så tänker nog dra upp henne till 70 och sen avgöra om det blir med den, magen eller huntern jag fortsätter med. Vad jag däremot inte tänker göra är att raida hardcore, jag pallar inte pressen att raida 5-6 dagar i veckan + all tid man måste lägga ner på förberedelser. Eller när man är mitt uppe i det går det bra, men när man väl skippat en raid för att man är trött så känns det inte lika hett längre.
Det slog mig nu hur länge sedan det var jag pratade om WoW i en blogg eller dagbok. Sorgligt :(

Säger som Suvvey sade vid Curatorn; "It's on. It's fucking on".



Update: Lol, hade tråkigt så jag kollade på SH-forumet.. vad ser jag inte om en gammal tråd om mitt gamla guild, + några screenshots? :D  http://img231.imageshack.us/img231/9010/wowscrnshot070406221635er7.jpg , när vi tog vår första boss i Naxx, jag är Kruxx där uppe till vänster. Åh nostalgi...

Hahaa, det är Willow på TV nu.. den filmen är så söööt! Och ärligt talat så visste jag inte att Gerge Lucas gjorde den, men jag är väl lite efter.

Satt och läste igenom FB, och fick av någon konstig anledning funderingar på att faktiskt göra något ikväll. Vara social, liXoM. Men det dumma är att jag anser mig vara pank. (anser = jag måste köpa massa saker inom en snar framtid, alltså borde jag inte lägga pengar på något alls förutom mat och räkningar) Så det känns inte riktigt som att jag kan unna mig att gå ut eller något liknande. Gaah, längtar tills i sommar när man bara kan sitta på en gräsmatta och dricka saft och prata...
Dessutom har jag ca 2:- på min mobil.

Jag har kollat upp några sådana där hobbydetox-program, det verkar ju inte så svårt. Men det ska köpas så himla mycket, det är därför jag tänker vänta tills jag flyttat och fått bättre ekonomi.

Och fan, jag tror jag har feber... Det kanske är därför jag fick sådan lust att hitta på något. Det är så jag funkar, jag får lust att göra något, bara för att få förhinder när jag väl fått lusten...

Ja wth, drar ner hela säsongen nu.. Första avsnittet var ok, jag gillade musiken. Det finns ingen chans att jag skulle se på det på TV, men att sitta och slökolla på datorn när man inte har något annat för sig går ju.
Han som spelar Connor har f.ö varit med i nåt Stargate SG-1-avsnitt.

Av någon anledning så fryser jag som ett as, förstår inte riktigt varför. Det kanske är så simpelt som att det är kallt här inne.

Ja det kan man säga att jag fick, känner mig riktigt utvilad nu. Men jag sov nog lite för länge.

Ikväll orkar jag nog inte göra något, funderar på att köpa chips och dipp och glo på nån film. Haha, Rocky 1 och 2 går ikväll.. tur att man redan har boxen dårå ^^

Nu ska jag dricka kaffe, äta frukost och se på Lost.
Och vänta på att de två första avsnitten av Painkiller Jane blir färdiga, sen ska jag nog se om det är något att ha.
På onsdag börjar One Tree Hill igen.. tiHifNizZ. Nä ärligt talat kan jag knappt bärga mig, det sägs att de ska ha spolat fram tiden flera år, men det låter ju knasigt.

Kollade på Dr Phil, vände mig om och slumrade till, vaknade när Stargate Atlantis precis var slut, hade tydligen zappat i halvsömnen. Zappade lite mer, hamnade på MTV där Rihannas "Unfaithful" precis började. Och jag började storböla. Jag har alltid gillat den låten, men nu påminde texten mig om helt andra saker, vilket gjorde att jag, ja.. fick ett lite känsloutbrott.

En sak har stört mig sen jag kollade på Ever since the world ended, så kollade upp den på IMDB. Och visst fan är det Adam från Mythbusters som är med :D Antagligen som en cameo, för han heter likadant och är, tja.. likadan.

Nu är det Painkiller Jane på TV. En serie med ett sådant tufft namn krävs att kolla upp, men jag pallar nog inte att se den på TV. Dessutom kan jag komma på ett antal skådespelare som skulle passa bättre i den rollen än Kristanna (stavning?) Loken. den verkar inte bra iallafall.. men tydligen är den baserad på en serietidning, vilket förklarar saken.

Iom att jag slumrade i två timmar ungefär så är det nog omöjligt för mig att somna på naturligt sätt nu, det suger.
Men guuuuuud vad skönt det var att somna när man inte längre kan hålla ögonen öppna... Det är något av det bästa jag vet.

And I Don't Want To Be A Murderer

Illamående.. är så mätt så jag knappt kan röra på mig.

Jag har ett missat samtal från okänt nummer, och är totalparanoid. Tänk om det var någon som skulle erbjuda mig en lägenhet?

http://www.imdb.com/title/tt0283337/
Den var inte alls upplagd som jag trodde, men åas så hade jag knappt läst något om den innan. Jag gillade den, men den hade gärna fått gå in på karaktärerna lite mer.

Nu är jag trött som ett as och vill bara gå och lägga mig, men ska iallafall vänta tills kl 18 eller nå.

När jag kom dit och sade att jag hade en tid hos honom kl 9 tittade sekreteraren i sina papper, och sade "Nää.. jag kan inte hitta dig nånstans". Då hade jag sån lust att börja stampa och skrika och ha mig... Men det visade sig att han bara inte bemödat sig att skriva upp min tid. Och som vanligt fick jag komma in 25 minuter för sent (vid 30 min går ju gränsen då man får pengarna tillbaks), och som vanligt skyllde han på tidsbrist efter 15 min så jag hann inte ta upp allt jag ville. Han har sättit det där i system nu, och det tänker jag ta upp när jag anmäler honom till patientnämnden.
Samtalet gick mest ut på att han satt och stirrade på mig och sa "Jaha, nä, nähä det låter ju inte bra", och att han föreslog en massa mediciner som jag antingen redan har, eller som jag haft den senaste tiden. Jag frågade om det fanns någon sömnmedicin jag kunde ta när jag fått upp toleransen på Stilnoct.
- "Ja, det finns en som heter Propavan faktiskt, den kan du prova!"
- "Det var den första jag fick prova, den hjälpte inte då, och inte de tre omgångarna jag provat efter det, och du har faktiskt själv skrivit ut den till mig några gånger.."
- "Ja så finns det ju en som heter Sonata"
- "Det var den andra jag provade, den fungerade inte heller"
(vem fan går från Stilnoct+Imovane till Propavan eller Sonata??)
-"Ja då har du provat alla som finns"
Bullshit. Jag har inte provat flunitrazepam, vilket jag tror skulle hjälpa. Men det ville jag inte ta upp då, iom att om man som patient är påläst så verkar det som att man bara fiskar mediciner. Men ska föreslå det nästa gång jag har kontakt med honom, får säga att jag gjort lite efterforskningar.
Han har verkligen noll koll på vilka mediciner jag gått på, och föreslog en massa som han själv skrivit ut.
Han skulle också ha papper från min kurator, en del papper med information som jag verkligen behöver, men icke.. det + ett recept var enda anledningen till att jag var där.
F.ö var det alldeles för kallt ute, och jag tänker inte gå ut igen på några dagar.

Nu ska jag äta frukost och se på Gossip girl.

Kunde inte hålla mig vaken igår, så missade The triangle. Ändå är jag trött som ett jävla as nu, och frusen, och det suger. För om en halvtimme ska jag gå iväg till läkaren.
Hoppas att kaffet påverkar både fysiskt och psykiskt innan dess..

Ångest igen. Jag har kommit fram till att varje gång jag tänker för mycket så får jag ångest. Alltså borde jag inte tänka lika mycket. Låg och tänkte på en massa saker nyss, och blir så jävla arg på mig själv för att jag förväntat mig saker, för att jag tyckt att jag har rätt att kräva saker av folk. Innerst inne så VET jag ju att jag inte kan göra så, så varför i helvete gör jag det? Varför frångår jag mina principer hela tiden? Är inte det poängen med principer, att man ska hålla sig till dem? Jag är fan inte klok i huvudet. Duh.

Jag älskar den här texten, den beskriver så himla väl hur jag känner:
"I would be crying tears of laughter
If I could see me smile again


I still reach for the stars, but all I touch is my horizon
I still believe my eyes, but all I see is my blindness
I still reach for the stars, but all I touch is my horizon
I still believe my ears, but all I hear is lasting silence


Like a disciple of a witness
I judge upon my sacred eye
Still found the origin
In what's left of me inside


Can I call this my burden
Or is this just my dream to fly?


Weaker, weaker every day
I forgot my urge to fly away


And is my life as bare as it is?
Cold and lonely enough?
Have you achieved what you were longing for?
Sad enough this cannot be undone


I drop my eyes and shiver as I see
The reflection in the mirror of me


Have you given up, my friend?
Forgiveness be mine"

Bra låt är det också. "Tears of laughter" med Diary Of Dreams.

Funderar på att skippa den sista delen av The triangle på TV ikväll, och sova istället. Det låter lockande.
Jag borde äta också, men jag har ingen aptit alls.

Jag vet att jag skulle kolla på lägenheter, men jag hamnade samtidigt på Tradera, där jag budade på en jacka för 1:- och.. vann. Frakten lär inte gå på mer än 50:-, och 50:- för en jacka i nyskick är helt ok. För jag behöver verkligen en lite kortare jacka med en riktig dragkedja.
Nu måste jag logga ut därifrån, Tradera är farligt...

Sitter och kollar runt på sådana nu, men det är nästan lönlöst.. de lägger ju på hutlösa hyror förutom originalhyran, vilket innebär att de antagligen inte ens har tillstånd från sin hyresvärd att hyra ut. 15% får man lägga till på hyran om lägenheten är möblerad. Och om de inte har tillstånd från sin hyresvärd blir ju allt genast så mycket osäkrare, och jag klarar nog inte av den stressen att veta att man kan bli utkastad när som helst. Just nu behöver jag något som är MITT, även om det är en hyreslägenhet så vill jag ha ett kontrakt som är MITT. Jag är drömgrannen som är väldigt hänsynsfull och inte påträngande, och jag har aldrig varit sen med en räkning i hela mitt liv.
Ska ner till Botkyrkabyggens kontor så fort jag får papper från Försäkringskassan. Det är rent slarv av mig att jag måste vänta på papper från dem, borde gjort fler kopior på de förra papprena men jag tänkte inte så långt... Eller ska nog leta igenom pärmen en gång till för säkerhets skull.
Nu verkar det iofs inte vara så bråttom, har fått köplats 16 som bäst, men har en känsla av att BB måste ha vissa intyg innan jag kan bli aktuell som boende, iom att min inkomst är såpass låg.
Sen finns det ju de som söker inneboende, men NO WAY. Den förra jag bodde inneboende hos skaffade två katter trots att hon visste att jag var allergisk, och beskyllde mig konstant för att låna hennes handdukar (för att de luktade illa.. tack liXoM) och att använda hennes shampoo. Hon var också sådär übersocial, och jag pallar inte med att prata med folk på det viset...

Blargh, wish me luck.

Ffs, kan inte sluta se på det.. såå spännande. Avsnitt 0318 nu.

Är trött som ett as, tror jag sov dåligt inatt.

Det var inte den bästa filmen jag sett nej...
http://www.imdb.com/title/tt0427392/ 
Bara en mycket sämre version av Body snatchers. Ljudet var kasst, men om jag inte hörde totalt fel gav hon sin son klonazepam (som de f.ö verkade göra reklam för i filmen) för hans mardrömmar? Hoppas verkligen att jag hörde fel, och jag hoppas för guds skull att det inte händer på riktigt i Amerika. Sen gömde de sig i ett apotek, hoho, skulle lätt kunna hitta på ett tiotal sätt att fördriva tiden där..
De som var "smittade" visade inga känslor, det testades bland annat genom att folk fick betrakta självmord. Då är det ju vanligt att folk reagerar, och så sållade de ut de som ännu inte var smittade. Jag skulle lätt kunna fejka smitta med andra ord, folk säger alltid att jag ser så neutral ut, och att jag lyckas hålla masken när andra inte kan det. Ja sen skulle jag nog inte heller reagera på om någon jag inte hade en relation till tog livet av sig heller, det kanske skulle underlätta...
Jag gillar filmer om pandemier by default, men den här var för löjlig. Vad som också är löjligt är att folk inte verkar veta skillnaden på epidemi och pandemi, i nästan alla recensioner står det att det handlade om en epidemi men jag uppfattade som att hela världen var smittad. Men jag kanske fattade fel. Iofs skulle det inte vara första gången folk inte vet skillnad mellan de två orden, vilket är lite sorgligt.

Jag åt en hamburgertallrik (igen) när jag såg på filmen, så nu har min mage protesterat en hel del. Den gör ont :(

Iiihihi, imorrn sänds Gossip girl igen.. Sen brakar det nog bara på med alla serier, ska bli så himla skönt.

Såg precis den filmen, och jävlar vad fin och känslosam den var.
http://www.imdb.com/title/tt0491747/
Sådär hade jag föreställt mig att jag och Gunnar skulle vara när vi blir gamla, bortsett från Alzheimers-biten då. Gunnar kommer nog se ut som Gandalfkaraktären i Sagan om ringen-filmerna när han blir gammal, har jag kommit fram till.
Den blev lite extra känslosam, hade lite svårt att se på den bitvis men jag är glad att jag såg klart den.
Det känns lustigt att tänka på ålderdom nu. För nu har jag verkligen ingen aning om hur det kommer bli när jag själv blir gammal. Förut kunde man hålla fast vid tanken om hur det skulle kunna bli, och hoppas på det, men nu kan det bli hur som helst. Inte för att jag tänker spendera livet med att oroa mig för hur det blir när jag blir gammal, men undra kan man ju. Visserligen har jag alltid tänkt att jag säkert inte kommer bli så gammal på ett sätt (live hard, die young...), men man har ju fantiserat.
Jag vill hur som helst läsa boken, undrar om den är lätt att få tag på.

"Sometimes you just have to make the decision to be happy"

Men somnade vid 2 någon gång. Det är väldigt sent numera för att vara mig, men det var hela tiden saker på TV jag ville se.
Sov som en stock iallafall, vaknade upp 9.30 trött som ett as. Det var så mörkt ute så jag trodde klockan var mycket mindre.
Gief sommar.

Och har kommit fram till att det i stort sett måste vara så att hela vår vänskap baserade sig på att hon slapp göra något. För så fort jag behövde något så blev det tyst.
Det känns ju jävligt bra såhär i efterhand.
Men int så mycket att göra åt.

Jag har världens nysanfall, och det driver mig till vaaaansinne.

Nu ska jag lägga mig i sägen och se på 2 ½ men, Cops och någon dokumentär om ett mentalsjukhus eller liknande, sen ska jag sussa gott.
Skulle se på Polisskolan tidigare idag, det tog ca 10 min så sov jag som en stock.. vaknade upp en timme senare och det kändes som att jag bara slumrat till.

Idag har jag nog slagit mitt eget rekord i flest postade inlägg per dag. Märks det att jag haft en tråkig dag?

DET ska bli skönt när jag flyttar.
Inga pälsdjur, inga parfymer, inga blommor.
Av någon anledning så har jag bara varit med om vissa perioder utan dessa när jag bodde i Märsta, men inte ens där var det helt allergifritt.
Kommer bli så jävla skönt, att ingen slipper ta hänsyn till mig förutom jag själv.

Jag fick förresten ett julkort från min mor och mina småsyskon.
Det andas verkligen kaos :P Vilket beskriver familjen och jularna rätt bra.

Ja jag färgade ju f.ö håret i lördags, helt själv! Trodde det skulle vara mycket svårare, men det gick finemang. Om man bortser från att mitt hår är dum i huvudet och vägrar ta åt sig färg på vissa ställen. Detta var iofs en toning, men ändå.
Tänkte bjuda på en bild där jag är svarthårig, men såg nu att det mest ser ut som brunt på bilden. Där sket det sig. Dessutom, osminkad med otvättat hår = skabbig crackhora. Men aja. Bidrar även med en bild som visar att man kan vara true även i pyjamas. Ser ffs helt förvriden ut.
                                                        

Jag har börjat se på Lost igen, är inne på mitten av tredje säsongen nu.
Gu' vad jag stör mig på Locke numera. Har han alltid varit en sådan besserwisser? Älskar när Sayid trycker åt honom, han kan mycket mer men har inte så mycket intresse av att visa det, sådant gillar jag.
Sawyer är lite väl överdriven nu, jag fattar att serien vill ha en bad boy som kvinnorna kan dregla över, men han är jävligt irriterande i längden. Och överdriven. Det känns lite som att serien vill bevisa att kvinnor visst dras mot bad boys, men när de försöker bevisa det i tre säsonger blir det bara.. för mycket.
Kates minspel är himla irriterande, hon är en sådan drama queen.
Jag hatar sättet Jack pratar på, när han säger något slänger han liXoM alltid bort med huvudet för en sekund, vilket måste göra det otroligt irriterande att försöka prata med honom.
Claire gnäller bara och är ett riktigt fruntimmer. "Vad hände, ska du inte gå och se vad som hände?" Gör det själv kvinna.
Charlie är också en drama queen, och en toffel.
De enda jag riktigt gillar är Sun och Hugo.

Sådär. Slår vad om att världen bara satt och väntade på mina åsikter om alla Lost-karaktärer...

Fick sådan ledvärk igår, så jag lade mig i ett långt, varmt bad istället. Det hjälpte lite, men Stesolid och Tramadol satte prickarna över.. ä:et? Aja.. Nu kan jag röra på mig normalt, vilket jag är glad för.
När raketerna satte igång och smälla på riktigt var jag också lagom slö och sederad, vilket jag är otroligt glad över.

Det är också en förändring jag ska göra, börja vara gladare för små saker. Eller rättare sagt lägga märke till de små sakerna.

F.ö, fördröjda nyårs-SMS som levereras kl 5 på morgonen är ingen höjdare om man ligger och sussar sött då, efter att ha försökt sova några timmar....