En gång när Skallebank var riktigt liten så drogs hon mellan punkmusik och metal, mestadels black metal. Då upptäckte hon gothic metal, samtidigt upptäckte hon också att hennes landsmän, finnarna, gjorde utsökt sådan. En period när Skallebank var riktigt liten lyssnade hon således bara på finsk metal, men gick efter ett tag över till enbart black metal då hon tyckte att de band som drogs mot gothic metal ofta var lite småtöntiga och överdrivet dramatiska.
Nu har Skallebank återupptäckt tjusningen med finsk metal, och sitter i nuläget och småheadbangar till Eternal Tears Of Sorrow i sin ensamhet.
Med andra ord... <3 Namnet må vara skittöntigt, men det har ändå en charm över sig. Fan vad bra de är egentligen, och jag hade noll koll på att de typ återförenades 2006 och släppte en skiva. Och alltså, skivomslaget! Ju mer jag kollar på det, desto mer förälskad blir jag. Jag vill ha det som tavla, så jävla snyggt.

Np: EtoS - Bride of the crimson sea