Tog en promenad runt Trummen och det resulterade i ett rätt bra antal bilder på slottet från höger och vänster.
Det är himla fint däromkring.

Tråkigt.
Halvsjuk.
Längtar tills jag kan göra nånting.

Måste bara dela med mig av den här underbara bilden som jag nyss bad min mor rota fram...
Sådär såg jag alltså ut när jag var... ca 10-12 år, uppenbarligen.
Folk har alltid sagt att jag ser likadan ut oavsett hur gammal jag är, bara lite äldre. Typ.
Och sådär såg alltså syster ut när hon var ca 8 :D

när jag bestämt mig för att jag inte ska göra någonting alls idag!
(otvättat hår som är flätat bara för att få undan eländet lite och en sjal för att dölja att det är så otvättat ftw)

Jag kan också vara såhära artsy.

Ibland är det bara skoj att ta de bilderna som inte duger till något och leka med dem tills de faktiskt duger till något. Att ändra hela färgschemat i en tråkig bild kan göra den intressant.

Man är nyvaken, fumlar med kaffebryggaren och det enda man kan tänka på är att få i sig just kaffet och något att äta så man vaknar till lite.
Så ser man nåt. I ett visst ljus. Och bara fastnar. Hjärnan vaknar till liv, likaså fantasin och kreativiteten, och plötsligt tänker man jättefort och jättemycket på vad man kan göra med den där saken i det där ljuset.
30 sekunder efter har man dragit fram lakan som bakgrund och ligger och ålar på golvet för att få till rätt vinkel utan att komma i vägen för solljuset.
Jag älskar de stunderna.
Just när man ligger där och det enda jag tänker på är vilken vinkel som passar bäst, hur blomman ska ligga. Inga krav, jag kan bara ligga där och leka med kameran hur länge jag vill.
Det behöver inte leda till något alls, bilderna kan bli kassa allihop, men det är en underbar känsla att känna att fantasin äntligen flödar och att jag gör något. Den här gången blev det inget av bilderna, men det spelar ingen som helst roll.
Och det är så underbart, så underbart att slippa alla negativa tankar helt. Just nu är jag bara inne i en sämre period, och då är det väldigt ovanligt att hitta något som får en att känna såhär, så när jag väl gör det är det... wow. Lite som att komma tillbaks till livet igen.
Sen har den en tendens till att hänga kvar, kreativiteten, och tankarna bara rullar på.
Just nu skulle jag kunna döda för en modell med ett visst utseende och två speciella miljöer. Men det har jag inte riktigt möjlighet till nu.
Kanske nån dag.
Det hela blir helt enkelt nån sorts adrenalinrush.

För ett tag sen köpte jag antagligen min allra första blomma. Jag är inget större fan av blommor eftersom jag lyckas med konststycket att ta död på dem bara genom att titta på dem typ, men nu fick jag verkligen för mig att jag ville ha en vit orchidé.
Och nu sitter jag och pillar med Photoshop CS5, det verkar rätt bra. Det är lite irriterande smågrejjer som jag måste lära mig att ställa in, men det ska bli kul att testa.
Och ja, jag tycker om både väldigt vita bilder och väldigt kontrastrika.

Ida var nyss över med bilderna :)

Härligt värre.

Brummade på rätt bra ändå.



Jo det var faktiskt 6 meter långt...



Här gick vi iland och åt.



Eller ja, vi åt i båten...



6 pers, två lååååånga metspön, och fler kastspön än vad jag minns nu. Det var lite att hålla reda på.

30% rabatt på hela beställningen + fri frakt = svårt att ens komma upp i minsta ordervärde, men jag överkom den svårigheten.
Igår kom mina lyktor. De var faktiskt i bättre kvalitet än jag trodde, och även om jag var skeptisk till att ha två vita lyktor så funkade det bra ändå. Med granitskivorna som ljusfat på sidan om den vita lampan på bordet såg det inte för vitt ut.
På väggen bakom den hängande ska det antaligen vara en diskret, tunn spaljé med murgröna på, så lyktan kommer inte att vara mot en vit vägg.
Ja jag tycker det blev mysigt iaf, och det blev fina mönster på väggarna.
Jag provar att ha stora thumbnails nu, får se om det funkar.

Sjukt gammal bild på syster, men jag har alltid gillat den.

Jag tror vi är rätt nöjda med badrummet för nu iaf. Vi slängde upp kakeldekoren lite fort innan Eriks familj kom hit, och det gjorde sjukt stor skillnad i hela rummet. Även om det bara var en sådan liten del, så det var skönt.
För ett år sen hade jag inte kunnat tänka mig att mitt badrum skulle se ut såhär, men man anpassar ju stilen efter rummet, och nu har vi så få och klara färger som möjligt för att undvika att rummet ser mindre ut. Rött, vitt, svart och metall, gärna svart metall. Inget speciellt alls, men vi gillar det.
Som bekant är Clintan vår gemensamma "sak" så att han får vara med på duschdraperiet är bara en bonus.
Jag har en kär vän som antagligen läser det här som skulle få spel om hon öppnade dörren och såg duschdraperiet på det sättet, speciellt eftersom motivet är som det är, och oroa dig inte, draperier KOMMER att vara tillbakadraget när du kommer :P

Känns som att ett fisheye skulle vara bra här, men oh well.
Lägg märke till de matchande eltandborstarna.

Just suck it up.

Folk bara dör till höger och vänster nu...

Här kommer en lite suddiga bilder på en del detaljer som jag verkligen gillar med lägenheten.
Jag fastnar som bekant för detaljer, vilket ofta gör att jag har svårt för att se helheten. Men det är faktiskt vanligt för sådana som mig så jag får vara sån! I det här fallet är det dock positivt, för lägenheten är full med små detaljer som jag verkligen gillar.

Nytt duschmunstycke + allt sånt, och en hållare för den! Jag tyckte bara att hållaren var väldigt smidig. Och eftersom allt är nytt så passar allt ihop också, dvs den sitter som gjuten i hållaren på duschstången, vilket jag inte är direkt bortskämd med.

Nedfällbart tvättställ. Nu slipper jag hänga mina handtvättade saker över badkarskanten.

Vårt målade skåp! Det är iofs många detaljer med det som jag inte gillar (som det smala facket till vänster, vafan ska det vara bra för?), men nu är det fint vitt, och ska snart fyllas med grejjer. Jag gillar hyllorna i mitten. På den bilden finns iofs en annan detalj jag älskar med hela lägenheten; handtagen. De är nya och finns på alla skåp och garderober. Jag vet inte om man kan säga att jag är jättekräsen när det gäller sådana, för jag har trots allt stått ut (utan att klaga dessutom) med fula handtag i två lägenheter nu, men om jag skulle köpa sådana själv så skulle jag vara kräsen. Och här råkar det vara sådana som faktiskt uppfyller mina "krav".

Den ser kanske inte så speciell ut, men den lilla kanten gör en stor skillnad för mig. Svårt att förklara, men det blir helt enkelt finare med en sådan kant än med vanliga släta hyllor.

De nya kontakterna. Jag älskar att de sättit in sådana här när de ändå bytt. Det är inte alla som är såhär, och de flesta är iofs dumt placerade just för oss, men ändå.

Jag gick verkligen in för att ta död på den. Eller ja, jag lät medvetet bli att vattna den på över en månad. Nu ska fanskapet blomma och jag får dåligt samvete.
Det här med blommor är inte min grej, försöker jag hålla dem vid liv så dör de, försöker jag döda dem så fortsätter de leva...

Den gamla hederliga Hellacopterströjan passar fortfarande, brillorna passar fortfarande inte, och jag kan fortfarande inte se normal ut på kort.
Men lika glad är jag för det.

Tog en promenad igår, kände att jag var tvungen att komma ut lite.
Slutade med att jag var ute i skogen och gick och höll på att springa ner i en tjärn. Kändes inte så säkert så jag tog mig upp på vägen iaf... Hittade en liten väg in i skogen, och det var sådär... tyst. Så man inte hörde något alls av civilisationen. Och det var alldeles underbart. Att bara sitta och lyssna på ingenting, lite fågelkvitter här och där.
Kom fram till att jag måste byta filter på kameran, bilderna blir alldeles för dåliga med detta.

Kul att skärpan inte hamnar nånstans, men de är fina ändå.



Och jag var tvungen att prova en lila ton.

De är så söta.

Upp på vägen igen, ser en fågel, upp med kameran och märker sen att jag håller på att vingla rakt ut i vägen. Tur att det inte är så mycket trafik där...

Jag gick faktiskt ut på en promenad! Fast den blev inte så lång, upptäckte att det ändå finns en del pollen i luften och jag ville inte att det skulle bli värre, så jag vände efter ca 40 min. Smidigt nog så kunde Erik plocka upp mig på vägen när han var på väg hem för lunch.
Gympadojjorna är väl egentligen sköna, men eftersom det lätt blir så att man ser nåt inne i skogen och bara måste dit, så är nog kängorna bättre eftersom de är vattentäta. Just nu är träskaktigt mest överallt.
Aja, det var skönt att vara ute en stund, antagligen ännu skönare att kunna överkomma "orkar inte"-känslan.

Inleder starkt med en bajsbild.

Som sagt, om man ska in i skogen och springa så är inte gympadojjor idealt... Det är inte så idealt att vara i en björkskog när man är allergisk mot björk heller.



Fortfarande övergivet tror jag.



Ljuset var dumt och skumt så jag försökte göra en hdrliknande bild av det med överdrivna effekter, men det är fortfarande inget jag behärskar.