Jag är ju alltid den som rusar omkring en vecka i förväg och ordnar grejjer, men den här gången tog jag det faktiskt skitlugnt och packade liiite kvällen innan och resten dagen vi skulle åka.
Duttiga jag.
Annars var det rätt mycket som blev förvirrat och gick lite knas.
Erik trodde att hans bror skulle ta bussen och att han skulle hämta honom, men han fick skjuts direkt hit.
När vi hade hämtat upp D började det SPÖREGNA.
Efter lite om och men var vi på väg mot Ljungby för att hämta upp den sista, J.
(och här knäcktes den första ölen)
Himla kul att han ville med, även om (i stort sett alla) Eriks kompisar är skitroliga och trevliga så är jag och J väldigt lika.
Honom är det ordning och reda på iaf, han stod i köksfönstret och kikade ut när vi kom.
Det gick faktiskt oväntat smärtfritt ända fram till vandrarhemmet.
Vi hade en parkeringsplats som väntade på oss, men vart visste vi inte, men det åkte in en bil i parkeringshuset bredvid vandrarhemmet så vi följde ju efter den, och porten stängdes bakom oss.
Sen var vi fast.
Uppenbarligen var det fel hus, och man behövde en nyckel för att komma ut därifrån...
Vandrarhemmet kunde inte hjälpa till utan sade bara att vi var tvungna att vänta på att nån som bodde där kom dit.
Det var ju hysteriskt roligt, man såg ju lite framför sig hur hela förfesten tillbringades i bilen i ett parkeringshus. Vi hade ju iaf att gäng öl och en 3 liters bibvodka.
Efter en halvtimme fixade det sig iaf och vi var incheckade och parkerade på rätt ställe, och hade lugnt konstaterat att vi kunde smyga in D på rummet. Han hade inget eget rum eftersom han inte var med när vi bokade.
Och som han sa, det kändes lite som att sitta i en hytt på en färja där, litet rum, massa svett, öl och ingen musik, och man sitter bara och väntar på att få dra iväg.
Fina rum var det iaf, hela stället var riktigt fräscht.
Jezz kom dit och fick biben, eftersom det egentligen var hennes och Ylvas som de beställt för nåt år sen. Skitkul att träffa henne, men synd att det blev så kort.
Två av karlarna hade flashiga telefoner så de letade reda på nåt matställe i närheten genom dem.
Väldigt god mat, snubben som ägde det hade tydligen haft en pizzeria i Markaryd.
Sen blev det taxi till Trägårn.
Nån dag innan hade jag fått reda på att Evocation skulle vara förband, och eftersom jag gillar dem var det ju en riktig bonus och vi kom rätt lagom till dem.
När vi kom dit så skulle jag ju naturligtvist inte in i smeten och fram och trängas under Amon Amarth, headbanga skulle jag inte heller för jag vet ju att jag är för gammal för det.
Efter några öl på stället och när stämningen började kännas jäääävligt pepp så lämnade jag in jackan och armbågade mig längst fram...
Men det var värt det.
Fyfan vad underbart det var.
Trägårn är ju rätt litet så man kom rätt nära scenen, precis min smak.
Efter ca halva var jag nöjd iaf och ville stå med Erik resten av konserten, och av ett mirakel så hittade jag faktiskt först både de andra och sedan Erik långt fram. Jag trodde de stod längst bak men ville ändå hemskt gärna stå med Erik, och det slutade faktiskt med att vi stod längst fram också.
Efter det var det meningen att vi skulle möta upp Tomas (som ju faktiskt är en av de vänner som jag känt längst och träffar mest sällan, så jag såg väldigt mycket fram emot det) men han fick reda på att han inte kunde, så vi gav oss ut lite i blindo.
Nånstans där fick jag reda på att Finland vann VM också. Det var en win-win för mig, jag hatar när Sverige och Finland spelar mot varandra för jag vet aldrig vilka jag ska heja på.
Vi pratade med några kanadicker (jag och J konstaterade att vi båda hade Kanada som ett litet specialintresse), och gick mot vad vi trodde var Sticky Fingers.
Som tydligen var stängt, men det var ju ändå en söndagkväll. Vi frågade oss fram och blev runtskickade till olika ställen. Nån ville bråka med D (varför missade jag lite, tror att det var för att D råkade titta på honom), som ville ge honom en kram, vilket den andra snubben verkade ta väldigt illa upp av. Rätt kul att se en liten arab stå och vara skitförbannad redo att slåss och långa D står och sträcker ut armarna för att kramas.
Efter några nitlotter hamnade vi på ett väldigt schysst ställe iaf, men där hade min ledvärk och huvudvärk sättit in, så jag blev inte så långvarig där. Så det slutade med att jag och Erik tog en taxi till vandrarhemmet och var där redan vid 2 eller nåt.

Vi var uppe rätt tidigt dagen efter så vi hann med frukostbuffén. Haha, beslutsångest deluxe, jag hatar bufféer, jag vill ha ALLT!
De andra vaknade så småningom också, och vi kom iväg rätt tidigt.
Pga lite förvirring blev det fel på hemvägen, så vi fick se lite av havet iaf.
Sjukt skönt att komma hem iaf och få ta en dusch och sätta på sig rena kläder.
Nu i efterhand ångrar jag väldigt mycket att jag inte bet ihop och tog en till öl på kvällen och stannade kvar, men inte så mycket att göra åt.
Jag hade iaf oerhört skoj.
Och har såklart väldigt ont i nacken.