Läkare är så roliga.
Jag hade pratat med honom i telefon och konstaterat att hans svenska inte var så bra och att han verkade rätt förvirrad, men ändå rätt bra.
Skulle till en hudläkare för att kolla till lite håravfall och födelsemärken.

Gick upp kl 8 istället för 10, och det kändes ju.
Stressade omkring och halvtimmen till bussen skulle gå kändes som fem minuter.
Men jag är ju aldrig sen, så jag kom i tid.
Eller uppenberligen inte, för just den dagen gick bussen UPPENBARLIGEN för tidigt! Och jag som redan skulle ha det tight med tid.
Cykeln har för dåligt med luft i däcken och pumpen är knasig, så jag skickade ett sms till Erik för att höra om han sov.
Det gjorde han antagligen, så jag tog cykeln ändå.
Ni vet när man är medveten om att en läkare ska glo och peta på ens kropp och man definitivt inte vill komma dit alldeles genomsvett?
Ja önsketänkande är ju för jävla roligt...
Eftersom luften i däcken var så dåligt var jag tvungen att trampa t om i nedförsbackarna, MEN, jag kom fram i stort sett i tid.
Och fick vänta en kvart ändå...
Läkaren var likadan som han låtit på telefonen. Lite svår att kommunicera med, men öppen och lyssnade och det värderar jag högre än eh... kommunikation, bara man får fram det man vill säga och han förstår.
Nu kommer tjejprat här, han gick igenom min hårbotten och började prata om hormoner, och frågade om jag hade problem med mens, som smärtor och riklig mens.
Jag fick hålla mig lite så jag inte sa "Eh... JA?".
Så han sa att han trodde att jag var hormonellt störd. Fast det lät ju fel tyckte han, så störda hormoner hade jag. Men inte det heller, det var inte rätt uttryck, men till slut kom han på det: en hormonell störning!
Så jippi-kay-ey, tre hormontester ska tas, några via blodprov och några via gynekologiska undersökningar...
Jag hade ändå en tid för det senarenämnda rätt snart, som jag tänkt avboka eftersom de i stort sett blev påtvingad den, men jag dealade lite med honom och han skulle prata med den läkaren så att han kolla upp allt som behövde kollas och sen skulle jag få remiss till en annan klinik.
Skönt att nånting händer, men jag hade varit glad om det bara varit blodprov...
Han kollade på en del födelsemärken också, inga såg farliga ut men han sa att han kunde ta bort en del ändå, vilket var snällt för de brukar inte ta bort sånt av kosmetiska skäl på många ställen. Så det är väl någa jag ska ta bort som sitter på dumma ställen, som under bhkanten och på benen.

Sen gick jag in på apoteket och medan jag väntade på mitt nummer samlade jag ihop lite grejjer som fyller på husapoteket lite.

Jag har börjat spela Rift, som känns ljusår roligare (och snyggare, och GUUU´, SNYGGARE) än WoW, och jag gillar verkligen spelet, men spelsuget finns bara inte där.
Jag hatar det.
Men det är lockande att vara online ändå, när samma person glömmer kaffet gång på gång på samma sätt efter fem år, och som, precis efter vi kommit ut ur en instans där vi slaktat demoner, ska ta en paus för att han ska plantera om lite blommor.