Läkartid idag. Eftersom det var över en månad sen jag var där och hon sa att hon skulle kalla mig så snart hon fick resultaten vilket hon såklart inte gjorde.
Hon öppnade bra med en: "Anneli?"
Jag: Nä. Olivia.
Hon: Är du säker? Det är inte Anneli då?
Lilla vän, det kanske är svårt att tro, men jag vet faktiskt vad jag heter.
De flesta av proverna såg normala ut iallafall, sänkan var förhöjd men inte så mycket. Den är alltid förhöjd, men inte så mycket så att det bör uppmärksammas tydligen. Jag ska skickas vidare till två andra mottagningar som ska göra tester och sånt.
Just nu kunde hon inte göra nåt (rättare sagt; ville nog inte göra nåt...) men tyckte att jag skulle prova 50 mgs diklofenak. Varför hon tycker att en 50 mgs tablett fungerar bättre än 2 st 25 mgare har jag ingen aning om...
Och så envisas hon med att jag ska ta dem tillsammans med Alvedon, även om jag provat det i perioder och det inte fungerar. VARFÖR tycker nån att man ska sitta och fortsätta trycka i sig läkemedel som inte fungerar? För att det vips en dag magiskt ska börja göra någon nytta?
Jag scorade iaf en stor burk gratis omeprazol, vilket är jättebra att ha hemma om man har problem med magen. Det är ju receptfritt men har jag frikort ska jag tamefan ta allt jag kan... Tattigt eller inte, jag skäms inte.
Jag är irriterad bara över att hon inte var villig att hjälpa mig mer, det FINNS ju läkemedel som hjälper bra men hon verkar vara så restriktiv.
Det är bra iaf att det hela undersöks vidare, men det kan ju dröja länge tills remissen kommer.

Min apotekstant stod i kassan också, och uppmärksammade att jag hade fått mitt nya idkort med det nya namnet på.
Hon gör mig så glad.