Galen Granne.
Här trodde man att man hade relativt normala grannar.
Men icke.
Precis när posten hade varit här plingade det väldigt intensivt på dörren, och såklart tittade jag först i titthålet vem det var, men kände inte igen människan. Men eftersom han hade plingat så intensivt tänkte jag att något kanske hade hänt, så jag öppnade.
- Jaaa.... eeeeeh.... öööööööh.
- ... hej?
- Hej! Eeeeeeeh...... öööööööööh... jo det är så här va.... eeeeeeh.... ööööööh... min syster va.... eeeeeeh....
Så höll han på ett tag. Jag visste inte riktigt om jag skulle stänga igen dörren, eller bli rädd, så jag sa att jag inte hängde med riktigt.
- Nä det gör inte jag heller. Eeeeeeh...
Vad jag fick fram ifrån honom var iallafall att hans syster uppenbarligen hade ett stort kontrollbehov och ville veta vilka som bodde runtomkring honom, och han sa att om hon plingade på och jag såg att han stod bredvid så skulle jag veta vad det handlade om.
Han luktade inte alkohol, men han var uppenbarligen inte vid sina sinnens fulla bruk, så jag spelade med och sa att nu kan han ju åtminstone säga till henne att han träffat mig, och att det är Erik och Olivia som bor här, och det tyckte han ju var en strålande idé.
- Jaaa, jag känner mig så dum och så fånig... men förra lägenheten.... där jag bodde förut vettu.... då ringde hon polisen.... eeeeh... och de bara kom rakt in.... pang på!
Och så höll han på ett tag.
Jag tackade för att han hade kommit upp och förvarnat mig, och han verkade ta hinten om att det var dags att gå väldigt bra för han sa att jag var strålande och att han var så tacksam för att jag hade lyssnat på honom och han bad också om ursäkt för att han hade stört.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av detta.
Psykiskt instabila människor på det viset skrämmer mig för man vet aldrig vad de kan göra. Men åas vet jag ju inte hur det ligger till, han kanske bara var full trots att det inte luktade nåt...
Jag ringde iaf hyresvärden nu, jag kände mig lite dum men när jag hade förklarat läget så förstod hon varför jag var orolig och de hade inga registrerade klagomål eller liknande och han har bott här i ett halvår. Men hon rådde mig också att ringa polisen om jag kände mig hotad.
Så typiskt bara, vår förra granne (den extremt sällskapssjuka damen) hade inte heller alla hästar i stallet.
Men icke.
Precis när posten hade varit här plingade det väldigt intensivt på dörren, och såklart tittade jag först i titthålet vem det var, men kände inte igen människan. Men eftersom han hade plingat så intensivt tänkte jag att något kanske hade hänt, så jag öppnade.
- Jaaa.... eeeeeh.... öööööööh.
- ... hej?
- Hej! Eeeeeeeh...... öööööööööh... jo det är så här va.... eeeeeeh.... ööööööh... min syster va.... eeeeeeh....
Så höll han på ett tag. Jag visste inte riktigt om jag skulle stänga igen dörren, eller bli rädd, så jag sa att jag inte hängde med riktigt.
- Nä det gör inte jag heller. Eeeeeeh...
Vad jag fick fram ifrån honom var iallafall att hans syster uppenbarligen hade ett stort kontrollbehov och ville veta vilka som bodde runtomkring honom, och han sa att om hon plingade på och jag såg att han stod bredvid så skulle jag veta vad det handlade om.
Han luktade inte alkohol, men han var uppenbarligen inte vid sina sinnens fulla bruk, så jag spelade med och sa att nu kan han ju åtminstone säga till henne att han träffat mig, och att det är Erik och Olivia som bor här, och det tyckte han ju var en strålande idé.
- Jaaa, jag känner mig så dum och så fånig... men förra lägenheten.... där jag bodde förut vettu.... då ringde hon polisen.... eeeeh... och de bara kom rakt in.... pang på!
Och så höll han på ett tag.
Jag tackade för att han hade kommit upp och förvarnat mig, och han verkade ta hinten om att det var dags att gå väldigt bra för han sa att jag var strålande och att han var så tacksam för att jag hade lyssnat på honom och han bad också om ursäkt för att han hade stört.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av detta.
Psykiskt instabila människor på det viset skrämmer mig för man vet aldrig vad de kan göra. Men åas vet jag ju inte hur det ligger till, han kanske bara var full trots att det inte luktade nåt...
Jag ringde iaf hyresvärden nu, jag kände mig lite dum men när jag hade förklarat läget så förstod hon varför jag var orolig och de hade inga registrerade klagomål eller liknande och han har bott här i ett halvår. Men hon rådde mig också att ringa polisen om jag kände mig hotad.
Så typiskt bara, vår förra granne (den extremt sällskapssjuka damen) hade inte heller alla hästar i stallet.
Kommentarer
Postat av: Emma
Herregud. Men vad duktig du var som tog det lugnt och spelade med. Förstår att det var obehagligt. Hoppas han inte stör dig igen.
Postat av: Skallebank
Ja man tvekade ju lite snabbt ett tag, men tänkte att skulle jag stänga igen dörren i ansiktet på honom skulle risken vara större att han kom hit igen.
Jag tänker inte öppna igen om jag är själv hemma, men om Erik är hemma tänker jag se vad han vill, fortsätter han så ringer jag polisen för jag vill inte gå runt och vara orolig över min psykiskt sjuka granne...
Postat av: Vixina
Hmm, det myllrar av sådana överallt nu! Samma här med de f.d. knarkarna under och pyromanen med OCD bredvid. Jag säger dig, sumthin's up.
Trackback