För övrigt börjar jag bli otroligt trött på mina drömmar, öht, men speciellt en återkommande.
Varje natt sedan lite över två veckor tillbaks har jag drömt en dröm med samma handling, men den har utspelat sig lite annorlunda.
Den går i stort sett ut på att jag vrider och vänder på mig och är orolig för att jag ska försova mig och tittar på klockan hela tiden, och sen helt plötsligt så inser jag att jag försovit mig. Inte till något speciellt, bara försovit mig.
Jag går upp, och persiennerna är nerdragna i vardagsrummet. Halva långsidan är fönster där så det kommer in rätt mycket ljus i vanliga fall, men i drömmarna när jag gått upp har det varit mörkt och nästan läskigt.
Sen kommer Erik hem, kl 11.15, och jag frågar varför han är hemma. Och det enda han säger är att det är ju såhär det kommer att vara nu, som om det vore det naturligaste i världen.
Sen vaknar jag på riktigt. Och ser att Erik ligger bredvid mig, pustar ut, tittar på klockan som oftast är 4-5, kramar så hårt jag törs på Erik och somnar förhoppningsvist om.
Sen händer det väldigt ofta att samma dröm börjar om igen...
Förstå hur förvirrad jag är när jag väl ska vakna på riktigt.
Hur mycket är klockan, har jag försovit mig, till vad isf, vad var det för viktigt jag skulle göra idag eftersom jag har försovit mig, kommer Erik vara hemma när jag går upp, varför har han dragit ner persiennerna när det är så himla tråkigt att gå upp om det ser ut så, osv.
Det är ju ingen läskig dröm per se men ack så påfrestande.

Förutom den har jag drömt sådana där vardagliga drömmar som gör att jag dagen efter inte riktigt vet om jag drömt något eller om det hänt på riktigt.
Jag vaknade t ex en morgon och svor över att den där Traderaauktionen bara var en dröm, för 20 spänn för den munkjackan hade ju varit ett kap.
Det var ju bara det att det verkligen var på riktigt.
Och nån dag vaknade jag och var verkligen helt inne på att jag skulle köpa en skateboard (ja, HA-HA) för jag hade ju minsann tänkt på det så länge. Men DET var ju bara en dröm.
De flesta som umgåtts med min familj vet att vi håller oss så långt borta från skateboards vi bara kan, sen jag och Caiza var små och av någon anledning hade en skateboard som vi skulle lära oss åka på. Sen kom moder och också skulle prova. Vurpan hon gjorde var som tagen ur en serietidning, men efteråt så var det Caiza som grät. För det visade sig att hon mitt i vurpan hade råkat slå till Caiza i ansiktet så att hennes glasögon farit all världens väg.
Det kanske låter hemskt, men det var hysteriskt roligt!

Ja iallafall, så har den där återkommande drömmen gjort att jag nästan väntar på den drömmen varje natt. Och jag tänker att jag ska försöka få ut nåt mer av den, men den är så kort så det funkar inte riktigt.

Nu ska jag se färdigt på Mar adentro. Mycket fin film och jag älskar att den är på spanska.
Sen ska jag cykla ner och hämta ut paket. En hårinpackning till mig, den dära L'Oreal absolut repair. Det var ju 50% rabatt... Men just nu säger termometern att det är 34 grader i solen (och jag tror faktiskt det stämmer) och det är vindstilla, så jag tror jag... väntar lite...