Jag verkligen fasade inför att åka till kursen idag. Men det var inte alls så personligt den här gången, så det var helt ok.
Vi har halkat in på mental träning nu, och idag var det dags att ta reda på sina positiva egenskaper genom lite övningar som faktiskt var lite roliga.
Kortfattat så skulle man skriva ner sina förebilder eller personer man tyckte om/beundrade, och efter det skriva ner tre egenskaper hos dem som gjorde att man hade valt dem. Sedan berättade hon att de egenskaper vi listat fanns hos oss själva, nånstans. Blabla.
Sen skulle det diskuteras i två grupper om det hela, och vi fick ett färdigt papper med frågor att ta upp.
Som förra gången det skulle pratas i en mindre grupp så gled man snabbt in på andra saker och det slutade med att vi pratade om politik och hur illa ställt det faktiskt är i Colombia. En tjej är därifrån och det var väldigt intressant att höra att det t om är värre än i filmer.
Tiden gick väldigt fort och den andra gruppen hade varit klara ett tag tror jag, när en coach frågade om vi också kanske var klara.
Fast på det stället är det helt ok att halka in på andra grejjer, eftersom det också är träning på sitt vis. Och det gillar jag.
Och det är så sköööönt att sitta och diskutera öga mot öga med folk igen!
Sen var det lite mer tester typ, en del var hade mycket humor inblandat i sig.
Varav ett test fick mig faktiskt att få kramp i magen för att jag skrattade så mycket, när vi satt tre stycken och jämförde svar.
Det var ett sånt test där man fick frågor först och skulle lista saker och SEN fick reda på vad svaren innebar.
Fick dock bita mig i tungan hårt en gång, vi skulle föreställa oss att vi var i djungeln och kom fram till en mur, och sedan skriva ner hur vi tog oss över den.
Det enda jag var intresserad av var egentligen vad i helvete jag gjorde i djungeln och varför det var en stor mur där. Eftersom jag inte hade svaret på de frågorna och kände att det var onödigt att yttra mina tankar högt så hade jag lite svårt med den...
Kaffeschemat kom upp med, jag och hon jag pratat mest med bestämde att vi kunde dela dagar. Och eftersom hon har barn (och därmed mer att göra på mornarna) och min buss ändå kommer fram för tidigt så tog jag på mig morgonpasset, dvs att göra i ordning kaffet och sånt så plockade hon undan och fixade disken efteråt.

Jag känner iaf att jag kan vara mig själv lite mer. Att det kommer lite mer spontana skämt.
Som när vi pratade om egenskaper och jag blev tillfrågad om min pojkvän t ex hade sagt att något på listan stämde in och det bara slank ur mig "Äh han snackar så mycket skit ändå..." och genast tänkte "Doh...". För han snackar inte skit alls, och det var ett skämt som hade att göra med att de flesta av oss hade svårt att komma på positiva saker hos oss själva och svårt att ta emot komplimanger, men lyckligtvist så fattade alla skämtet direkt, även om jag kände mig tvungen att säga att jag skämtade så att ingen ändå skulle tro att det låg nåt allvar i det...
Det är en rolig grupp helt enkelt, och det är verkligen jättekonstigt att de flesta har bra humor.
Det är en lättsam stämning, och en viss trygghet i att man nu förstått att alla har sina problem och att vi på något sätt lägger oss på samma nivå.
Jag gillar't. Men ibland känns det nästan som att jag tar igen all förlorad social stimulans på en gång för det känns fan som att jag inte kan hålla käften ibland... Och DET är verkligen inte något jag haft problem med. Förutom hemma då.

Ibland är det svårt att skriva om det hela, eftersom det råder någon sorts inofficiell tystnadsplikt, vilket jag tycker är bra. Så jag försöker att hålla mig till vad jag tycker och tänker och har gjort. För det hela är en bra upplevelse faktiskt.

Vi slutade precis efter att bussen hade gått, och det är halvtimmestrafik, så jag tänkte att jag lika gärna kunde gå hem.
Naturligtvist så började det spöregna efter två minuter, och just den dagen hade jag varken vantar eller mössa (men en keps), så det blev sjukt kallt.
Men jag kände mig nyttig.