Kände mig onaturligt trött igår och orkade tydligen inte se på film trots att det var Dead Man med Michael Wincott och Johnny Depp och den är ball (fast konstig. men ball.), så gick och lade mig vid 21.
Och har drömt så jobbiga drömmar inatt... såna där som gjort att jag har vaknat upp mitt i natten och trott att jag behövt oroa mig för en stor presentation jag ska göra dagen efter, det har känts så verkligt. Eller att jag vaknat upp och vetat att jag inte haft några rena kläder alls och att jag ska iväg på gruppen.
Varenda jävla gång jag vaknat upp har det varit med sjuk ångest, som visserligen lagt sig rätt fort när jag hunnit analysera situationen och insett att det inte är någon fara, men ändå. Det är inget roligt att vakna upp till.
När jag vaknade till framåt morgonkvisten låg jag och kallsvettades, men orkade inte gå upp eller öppna ögonen ens. Och när jag väl orkade gå upp var det kaaaallt... Och jag var ju tvungen att ta en dusch, och det finns en anledning till varför jag aldrig duscjar på morgonen om det inte är absolut nödvändigt; jag är så fruktansvärt, fruktansvärt frusen och min kropp har ju en rätt uppfuckad termostat så det blir bara hemskt.
Så upp ur den varma sängen, sätta ner fötterna på ett kallt golv, gå helt kallsvettig de få metrarna till badrummet, in i duschen där jag natuligtvist inte kunde hitta rätt temperatur. Helst ville jag ha JÄTTEVARMT för jag frös ju som satan, men det bara kändes som att det brände på huden och när jag slutat duscha så märkte jag att jag hade haft ett snäpp över det kallaste ungefär... Varmare än så kunde jag inte ha det, det funkade inte på min hud. Torka sig fort och sen ner under täcket och ligga där och frysa en halvtimme innan jag försökte gå upp igen, och nu hade jag lite bättre förutsättningar.

Idag ska jag ner på en hälsoprofilsbedömning. Vi träffade honom igår, han verkar rätt bra, men jag viiiill inte...
Han hade en miniföreläsning om vad som krävdes för att må bra, och för mig var det rätt uppenbara saker som att ändra saker man inte mår bra av och inte bara tänka på det. Börja med de små sakerna för även de för skillnad. Se positiva saker i varje nederlag.
Jag har ju lärt mig att tänka så, det känns som att jag MÅSTE tänka så för annars kommer man ju ingenvart.
Så jag hoppas vi inte ska prata så mycket om det utan mest om kost och motion.
HAHAA, den meningen lät ju inte riktig nånstans...
Jag kommer fan skämmas när jag sitter och pratar om mina vanor...
Vi har nu tre dagar i veckan på den dära gruppaktiviteten, så vi har en dag ledigt emellan, men när jag gör nåt sånt här så känns det inte som en ledig dag. Och det är tråkigt.

Just nu har jag Eriks munkjacka på mig. Den såg inte så stor ut när den låg där på soffan, men den känns som ett tält. Det känns lite dumt att ha på sig en munkjacka med ett Siebenbürgentryck eftersom jag inte har så bra koll på dem (fast jag gillar dem), men det får gå an den här gången.