Fel, fel, feeeeel.
Kvinnliga hormoner begone!
Jag hatar att hormoner kan göra så allt bara känns fel, fel, fel och det finns inget man kan göra åt det och jag vill bara spy ur mig negativa saker och helst skälla på någon men nu, vid 25 års ålder, har jag lärt mig att det är lika bra att bara vara tyst för det mesta när det är såhär. Det blir så lätt fel även om man försöker låta trevlig.
Vi köpte (några år efter alla andra...) Sagan om ringen-boxen, extended, för några dagar sen, och såg den andra filmen igår. Det är illa när man känner att man vill gråta bara man tänker på Arwen och Aragorn. På den nivån ligger jag.
Jag tror inte att jag hade sett just den filmen i extended version och jag fick nog en ny favoritscen.
http://www.youtube.com/watch?v=C1s4Tr7Ag9M
"He was twitching, because he's got my axe embedded in his nervous system!", så underbart!
Erik är snäll och hävdar att han inte ser likheterna mellan mig och Gimli. Inte ens när Gimli tar på sig ringbrynjan, säger att den är lite för stor och släpper ner den helt och den är typ en meter för lång, och säger att den är lite tight över bröstkorgen. Det händer seriöst mig hela tiden när jag provar kläder...
Eller när Gimli flåsandes springer 15 meter bakom alla andra och säger att han inte är en långdistanslöpare. Det har också hänt mig ett antal gånger... Inte just när man sprungit då, men när alla andra har 10 gånger så bättre kondition än mig och jag flåsar en bra bit efter.

Jag ska sitta och försöka göra lättsamma saker nu och försöka glömma PMSen.
Bara ca två veckor till, sen är man tillbaks till sitt gamla vanliga jag.
...
Det känns typ från askan till elden till skärselden.
Jag ska hitta någon att gnälla tillsammans med.