Man skulle kunna tro att jag varit upptagen med att packa och fixa saker och varit nervös och glad de senaste dagarna, men jag har mer varit upptagen med att inte orka bry mig om så mycket alls. Känns som att all sorts energi tog slut och att jag går på sparlåga. Inte ens nödvändiga saker som disk och sånt blir gjorda.
Första lilla flyttlasset går på måndag, så jag ska börja packa de sakerna nån gång snart. Jag ÄR glad över att få se lägenheten (fast nervös efter min dröm i natt...), och jag känner att jag vill planera lite för badrummet, men det känns som att resten får komma i efterhand när vi är installerade och klara och allt praktiskt är ordnat. Dvs i slutet av maj, bara en månad kvar!
Det är lustigt att det är just badrummet som jag känner lite glädje inför, eftersom det är mindre än hälften så stort som det nuvarande och inget fönster.
Jag försökte få tag på vaktmästaren flera dagar i rad, eftersom han uppenbarligen var den enda på jorden som hade vissa uppgifter som vi behövde, but he was nowhere to be found. Igår blev jag nästan arg på kundservice och sa att de måste väl ha en vikarie för honom eller någon som har tillgång till uppgifterna vi behövde, så någon därifrån ringde tillbaks senare. Visade sig att vaktmästaren inte bara verkat förvirrad, han hade inte heller skrivit något om tapeter eller beställt själva arbetet... Inte så rolig information eftersom jag dagen innan pratat med hyresvärden och fått reda på att företaget som ska fixa det är rätt upptagna och att det var över en månads väntetid.
"Men det är nog ingen fara, sa han att han skulle beställa arbetet så behöver ni nog inte vänta länge alls"
Jo tjohej.
Jag skojar inte när jag säger att när jag gjort de senaste fem samtalen till vemsomhelst så har det slutat med att jag antagligen varit på väg att kasta telefonen i väggen eller bara sätta mig ner och grina.
Jag är så trött på att folk inte gör sitt jobb.
Som mitt försäkringsbolag t ex, som ska skicka papper om Rätt försäkrad-garanti och ett uppdaterat papper om hemförsäkringen. Hemförsäkringen är ju ändå rätt viktig, är det fel uppgifter på det pappret och något händer så är det.. inte bra. De skulle skicka det i början av april. Nästan två veckor senare ringde jag, och fick svaret att det kunde ta upp till två veckor. Igår pratade jag med dem igen, och oooh oj vad konstigt det var att jag inte hade fått något så nu skulle de skicka det igen.
Jag klarar bara inte av att det är så mycket som jag inte har kontroll eller koll på nu. Jag har faktiskt lyckats kompromissa med mig själv sjukt mycket och låtit mycket "bli som det blir", men till slut blev det för mycket. Och det ska bli så skönt att prata med kuratorn på måndag som faktiskt förstår på vilken nivå det ligger på, jag hoppas på att kunna få lite hjälp med att få rätt på tankarna då. Nu får istället en väl vald person ta emot massa mail där jag vräker ur mig allt, och det hjälper att bara få skriva av sig. Jag vet att det inte finns några bra svar på de mailen, men det betyder mycket att få höra att jag inte är helt dum i huvudet.
Jag som vill äta likadan frukost varje dag för att jag inte gillar förändringar och som går och planerar hela dagen vilka kläder jag ska byta till när jag duschat, ska göra många gigantiska förändringar och kan uppenbarligen inte planera ordentligt inför hälften av dem. Det blir bara kaos.

Men som sagt. Jag ÄR glad över flytten. Jag är glad över att få bo i Växjö, och jag vet att jag är glad över att få fixa i lägenheten sen, jag har bara lite svårt att ta fram glädjen.