Hej skjut mig hårt.
Det är en sån där dag igen.
Typiskt nog så prickade den in fel vecka i månaden.
Sov dåligt med massa mardrömmar, men gick upp kl 9 eftersom jag skulle vara hos läkaren kl 10.45. Jag var ändå vid gott mod för jag tänkte att nu jävlar kanske man kan få ordning på mina odrägliga menssmärtor, och jag har väntat på den här tiden sen i våras.
Kollade på Californication (eftersom jag var liiite grumpy ändå, helt naturligt) för att behålla det goda humöret, drack kaffe, och telefonen ringde.
Det var min läkare i Växjö (han kom på att han hade ett möte kl 13 då vår telefontid var, dvs, han skulle inte ha ätit upp sin lunch när vår telefontid var), som glatt berättade att han hade hittat en ny läkare till mig.
Inte "Ja jag tror den här läkaren blir bättre för dig" eller "Jag har inte tid", utan "Jag har tittat runt och du ska få komma till en annan läkare".
Så, den timmen jag satt där och led och försökte berätta halva min livshistoria och förklara alla mina besvär, den var totalt onödig.
Sen höll han på att lägga på i örat på mig när jag frågade om mina mediciner.
- Ja vad är det med dem?
...
- Ja jag behövde ju förnyade recept, det pratade vi ju om.
- Jaha, vilka var det då?
Sen var jag tvungen att berätta dos och vilken sort, så att han kunde vidarebefordra det till den som ska skriva ut dem... Han tyckte inte heller att jag behövde nytt recept på en medicin jag vanligtvist får ut med tre månaders intervall, den tycker han ska räcka i över ett halvår. Vilket är sinnessjukt. Han har dessutom noll koll på hur stor dos jag tar av den, och hur ofta (han frågade inte) och den FÅR man inte sluta med bara sådär eftersom det kan leda till kramper och andnöd och det faktiskt finns flera dokumenterade dödsfall. Inte för att jag tar den regelbundet, men som sagt, det har ju inte han någon aning om så han borde inte bara sätta stopp bara sådär.
Han avslutade med att säga att det var sisådär tre månaders väntetid till min nya läkare.
Happ.
Började strax innan 10 göra mig i ordning. Kollade på pappret för att dubbelkolla datumet... och ser att tiden är 10.15 istället.
Den ursprungliga tiden var 10.45 förr(?)förra veckan, men eftersom jag var tvungen att avboka den, och barnmorskan sa då att jag skulle få samma tid (då antog ju jag att hon menade 10.45) fast den 25:e. Och jag skyller bara på mig själv, det är jag som borde dubbelkollat tiden också istället för att lita på dem.
Eftersom Erik är en miracleworker kom vi ändå dit i hyffsad tid, meeen inte för att det spelade någon roll för det var ändå tomt på personal fram tills 10.30. Sen fick jag komma in... till barnmorskan. Vilket inte alls var dealen, jag skulle till en läkare.
"Ja du missade ju läkaren precis, hon är bara här en gång i månaden och nu går hon på semester, så du får återkomma i februari nån gång"
I våras skulle jag återkomma på sommaren. På sommaren skulle jag återkomma i höst, vilket jag gjorde och det var det som ledde till den här tiden.
Så nu ger jag upp lite faktiskt. För tillfället iaf. Så jävla löjligt att behöva jaga runt läkare såhär. Jag funderar ännu seriösare på att göra någon på en seriös tidning (om det ens finns sådana kvar) till min kontaktperson eller nåt så denne (som rollen som kontaktperson) får följa med på alla läkarbesök, och begära ut alla mina journaler och låta denne ta del av vissa.
Det är tur att man har erfarenhet så man kan bryta ihop totalt på insidan men ändå behålla utsidan relativt intakt tills man kommer hem.
Typiskt nog så prickade den in fel vecka i månaden.
Sov dåligt med massa mardrömmar, men gick upp kl 9 eftersom jag skulle vara hos läkaren kl 10.45. Jag var ändå vid gott mod för jag tänkte att nu jävlar kanske man kan få ordning på mina odrägliga menssmärtor, och jag har väntat på den här tiden sen i våras.
Kollade på Californication (eftersom jag var liiite grumpy ändå, helt naturligt) för att behålla det goda humöret, drack kaffe, och telefonen ringde.
Det var min läkare i Växjö (han kom på att han hade ett möte kl 13 då vår telefontid var, dvs, han skulle inte ha ätit upp sin lunch när vår telefontid var), som glatt berättade att han hade hittat en ny läkare till mig.
Inte "Ja jag tror den här läkaren blir bättre för dig" eller "Jag har inte tid", utan "Jag har tittat runt och du ska få komma till en annan läkare".
Så, den timmen jag satt där och led och försökte berätta halva min livshistoria och förklara alla mina besvär, den var totalt onödig.
Sen höll han på att lägga på i örat på mig när jag frågade om mina mediciner.
- Ja vad är det med dem?
...
- Ja jag behövde ju förnyade recept, det pratade vi ju om.
- Jaha, vilka var det då?
Sen var jag tvungen att berätta dos och vilken sort, så att han kunde vidarebefordra det till den som ska skriva ut dem... Han tyckte inte heller att jag behövde nytt recept på en medicin jag vanligtvist får ut med tre månaders intervall, den tycker han ska räcka i över ett halvår. Vilket är sinnessjukt. Han har dessutom noll koll på hur stor dos jag tar av den, och hur ofta (han frågade inte) och den FÅR man inte sluta med bara sådär eftersom det kan leda till kramper och andnöd och det faktiskt finns flera dokumenterade dödsfall. Inte för att jag tar den regelbundet, men som sagt, det har ju inte han någon aning om så han borde inte bara sätta stopp bara sådär.
Han avslutade med att säga att det var sisådär tre månaders väntetid till min nya läkare.
Happ.
Började strax innan 10 göra mig i ordning. Kollade på pappret för att dubbelkolla datumet... och ser att tiden är 10.15 istället.
Den ursprungliga tiden var 10.45 förr(?)förra veckan, men eftersom jag var tvungen att avboka den, och barnmorskan sa då att jag skulle få samma tid (då antog ju jag att hon menade 10.45) fast den 25:e. Och jag skyller bara på mig själv, det är jag som borde dubbelkollat tiden också istället för att lita på dem.
Eftersom Erik är en miracleworker kom vi ändå dit i hyffsad tid, meeen inte för att det spelade någon roll för det var ändå tomt på personal fram tills 10.30. Sen fick jag komma in... till barnmorskan. Vilket inte alls var dealen, jag skulle till en läkare.
"Ja du missade ju läkaren precis, hon är bara här en gång i månaden och nu går hon på semester, så du får återkomma i februari nån gång"
I våras skulle jag återkomma på sommaren. På sommaren skulle jag återkomma i höst, vilket jag gjorde och det var det som ledde till den här tiden.
Så nu ger jag upp lite faktiskt. För tillfället iaf. Så jävla löjligt att behöva jaga runt läkare såhär. Jag funderar ännu seriösare på att göra någon på en seriös tidning (om det ens finns sådana kvar) till min kontaktperson eller nåt så denne (som rollen som kontaktperson) får följa med på alla läkarbesök, och begära ut alla mina journaler och låta denne ta del av vissa.
Det är tur att man har erfarenhet så man kan bryta ihop totalt på insidan men ändå behålla utsidan relativt intakt tills man kommer hem.
Kommentarer
Trackback