De har varit så underliga den sista tiden. Ibland har jag inget minne av dem alls när jag vaknar, men det kommer tillbaks under dagen, lite då och då. Det brukar ju vara tvärtom.
Som på väg hem idag, så slog det mig plötsligt att det fanns en skylt i byn som pekade ut ICA och Köplunden bland annat. Någon sådan finns det givetvist inte, men jag kunde tamefan nästan svurit på det... Och så sådana drömmar när jag drömmer att jag haft en viss konversation med någon, och sen går omkring och tror att vi faktiskt haft det och personen ifråga undrar om jag är full när jag börjar prata om det vi pratade om i drömmen...
Det hela med att minnen från drömmar kommer tillbaks under dagen ger mig en underlig känsla av att jag glömt något, tills jag får en sån där flashback. Skitirriterande.

Imorrn börjar Erik jobba. Han visste det inte förräns idag. Så det vände uppåner på min värld ett litet tag (hej Aspergers, du som måste veta allt minst ett år i förväg...), men nu när jag hunnit smälta det så är jag naturligtvist jätteglad. Delvis. För det betyder att jag inte får ha honom här hemma hela dagarna, men oh well. Vi strävar ju båda efter fasta jobb så, självklart är detta positivt. Jag ska sympativända på dygnet tillsammans med honom också, eller försöka iaf.
Det som är störande är att jag varken har körkort eller bil. Och tveksam till om jag faktiskt klarar av att åka buss nu. Och tro't eller ej, men allt finns faktiskt inte här i byn. Som t ex läkaren jag skulle till imorrn, eller läkarna i Växjö. Men jag kanske kan få en telefontid imorrn iaf (för jag vill inte genomlida en mensperiod till utan rediga smärtstillande, och jag måste dessutom prata med henne om andra grejjer), och tja, Växjö... det borde funka med buss. Benso innan och mp3-spelaren på under färden, så borde det gå. Dessutom får jag åka gratis om jag visar upp lappen från läkaren. Det är faktiskt bra.
Visst var jag inställd på att när han väl får jobb så blir jag mer isolerad, men nu hände det på ca 10 sekunder. Nu har jag som sagt smält det, och kan se allt det positiva i det.

Sen tänker jag iallafall leka hemmafru och laga mat till Erik om han åker hem på lunchen.