Idag åkte vi med Eriks föräldrar till Teleborgs slott i Växjö och tog en fika. Det var otroligt kul att få se det i verkligheten, jag har bara sett det på bild innan och tyckt att det sett så sött ut. Och det var lika sött som jag trodde. Och fint.

Men på vägen dit stannade vi vid något vattentorn, som tydligen är känt för att det är felkonstruerat på något sätt så det är ett jättekonstigt och högt eko om man står under det.
När vi parkerade vi såg vi att det stod en motorcykel där, men oh well, det var ändå inte mycket folk där.
Så vi gick upp mot tornet, som såg ut såhär:

Döm av vår förvåning när snubben med motorcykeln, som var i 40-50-årsåldern och bröt kraftigt på tyska, sitter under mitten av vattentornet, iklädd skinnstället, spelandes på en didgeridoo?! Han sitter seriöst under ett vattentorn och spelar didgeridoo. Vad som var ännu underligare var att han uppenbarligen hade åkt 7 mil för att kunna göra det. Med sin motorcykel och didgeridoo.
Jag skämdes inte ens när jag tog bilden, det var årets mest otippade händelse och var tvungen att förevigas.

Eriks föräldrar och han tyckte hela situationen var väldigt komisk också.

Aja, slottet var som sagt otroligt fint. Men otroligt SNETT nu när jag ser på bilderna. Och det är verkligen inte jag som hållt kameran konstigt, jag har vridit och vänt på det i mitt huvud men det är verkligen slottet som är snett.





När vi fikade kom det en söt ekorre springandes mot oss. Det hade kunnat blivit en jättebra bild men det blev det inte. Fast den var söt ändå.