Jag skojar inte, min har ringt nio (9) gånger idag. Nio fucking gånger. Jag hatar alla ringsignaler som finns, jag ryser i hela kroppen när en telefon ringer.
Men de flesta har varit bra samtal.
Pratat med hon som har hand om boendestödet, det verkar faktiskt som att allt är upp till mig, och hon tar med sig papper om tandvårdkort. Så jag kanske kan fixa min förbannade visdomstand och förhindra att övriga tänder lossnar, yay! Jag tog också upp lite andra grejjer med henne som hon antagligen inte hade hand om, men hon lyssnade, och gav förslag, och bara det hjälpte.
Det hjälper öht att folk från kommunen förstår hur jävla fucked up vården är. När det är kommunen som behöver intyg och liknande och de inte kan få det för att systemet inte fungerar som det ska så känns det som att de inte kan undgå att se det.
En tant från habiliteringen ringde också. Hon pratar så konstigt i telefonen, jag blir tokig på henne... Jag vet med mig att jag är jättedålig på att prata i telefon rent allmänt, men hon gör det helvetiskt. Man vet aldrig när hon är klar med det hon ska säga, eller om hon har frågat något eller bara konstaterat något, eller ens om samtalet har brutits för att hon är så tyst långa stunder. Hon har en total monoton röst också.
Men istället för att jag ska åka dit så kommer hon hit, det var en himla skön överraskning. Jag kan tänka mig att det lät lite roligt när jag nästan gråtfyllt utbrast "Kan du verkligen göra det?!", hehe...
Pratat med en läkare också som håller fast vid att de ska dra ner en viktig medicin enormt mycket (fast hon från kommunen tyckte att det lät absurt och att jag gott kunde gå till vårdcentralen också och få det utskrivet därifrån, haha...), och som skrivit ut fel mängd av en annan, sen frågade han mig när jag hade nästa tid.
- Jag har ingen aning. Det beror på om ni vill ge mig en ny tid, eller en ny läkare.
- Jaha, jag måste titta här... Vad har du för läkare nu?
- Jag har ingen läkare nu, den förra sade att han hade hittat en annan åt mig men sen har det varit knäpptyst från er.
- Det lät ju inte bra...
Nä Mr Överläkare, det ÄR inte bra.
Men jag är nöjd med dagen iaf. Jag tror jag har rätt mycket inplanerat nu, får se vad som händer med det.

Pratade med Helen via msn häromdagen också. Det finns antagligen tre personer som kan få ett ärligt och utförligt svar på "Hur mår du?", och Helen förstår att ju fler synonymer av ordet "skit" man använder desto allvarligare är det. Så vi satt och svor en stund.
Det värmde.
Haha, "Det är synd att jag tycker om dig för då kan jag inte döda dig", eller nåt... Som kommer från när vi var på Das Boot, "Det är det som är vänskap, att man inte vill döda varandra".
Folk kanske förstår varför Helen är en av de få som helt ut kan förstå mig. Folk kan bry sig, folk kan försöka förstå, och det är lika gott det, men man behöver inte säga så mycket för att någon ska förstå om man är likadana.