På två veckor har jag tagit sömntabletter två nätter, varav de fungerade som de skulle en av nätterna.
Det känns. Jag vill sova. Under dagen vill jag veta att jag kommer kunna somna på kvällen.
De senaste nätterna har jag legat och kramat på Erik och försökt lyssna på hans lugnande andetag och jag har verkligen gett det en chans, men det slutar alltid med att jag går upp efter ett par timmar och sitter uppe fram tills fyra-tiden. Normalt så går jag upp mellan 9-9.30 ändå, för jag vet att det inte för saken bättre att vända på dygnet, men idag sov jag tills klockan var nästan 12. Det var otroligt skönt, men jag har dåligt samvete.

Jag har spelat alldeles för mycket de senaste dagarna också... Det känns i kroppen. Lederna började säga ifrån för nån dag sedan och jag borde lyssnat. Nu gör det bara skitont och hela min rygg känns helt pajj. Det känns som att något mellan skulderbladen är helt trasigt och jag kan inte sitta normalt. Jag får på något sätt halka ner på datorstolen för att hitta ett läge som rätar ut ryggen. Men jag har verkligen bara mig själv att skylla, det är inte nyttigt att sitta så mycket så lång tid i sträck, och även om jag försöker ha en bra hållning så händer det ju väldigt ofta att man märker att man sitter som en jävla potatissäck.
Men, roguen har gått från 43 till, eh... 64? på nån vecka iaf. Huntern har gått några levlar under de sömnlösa nätterna också. Jag väntar på att vi kommer till lvl 70 så jag kan övergå till min präst, jag är verkligen inte gjord för melee. Jag gillar att stå på avstånd.
Alla barnen gick ut på romantiska promenader, förutom Erik och Josefin, de levlade datorspelsgubbar tillsammans istället.
Haha, nämen jag gillar det verkligen, vi gör något tillsammans, något som vi båda tycker om, och det är ju inte så att vi väljer det framför något annat, vi har bara inget annat för oss. Fast vi ska till bilkyrkogården någon dag, jag kan inte fatta att den ligger så nära mig! Väntar bara på vettigt väder, och jag ska planera lite. Jag vill dit strax innan skymning så jag måste hålla koll på när solen går ner. Jag vill antagligen dit i höst också. Jag har sett bilder på den, och jag funderar för fullt på hur jag ska komponera mina.

Min aptit har gått upp och ner den senaste tiden också, mestadels ner. Jag mår illa bara jag tänker på mat för det mesta. Och jag är hyffsat säker på att det är magkatarren som kommit tillbaks. Jag känner mig vrålhungrig, men kan bara inte förmå mig att äta något.
Maträtter som jag tidigare älskat känns som att de "funkar", det innehåller näring typ.

Det känns bara inte riktigt som att jag är mig själv just nu, jag mår bra, men saker inom mig känns fucked upp och det beror troligen på sömnen och maten. Så jag har det i åtanke i försöker bättra mig. Jag arbetar på att tänka långsiktigt.

Nästa gång vi handlar ska jag se till att köpa ett skissblock. Det kommer antagligen gå åt helvete i början och jag kommer tröttna, men jag vet att jag kan och jag tänker verkligen försöka att få till en vis sak som antagligen ska pryda en kroppsdel.

Ska se på LA Ink nu. Två avsnitt uppe, ÄNTLIGEN!

F.ö, så får jag fan AT på Ritalinet. Det tog ett tag att inse, men jag får faktiskt det. Humöret sjunker till botten och det känns som att allt som fick min hjärna att fungera normalt under tiden medicinen verkade är totalt borta och hjärnan känns totalt dysfunktionell. Jag blir förvirrad och känner mig instängd i mig själv.
Men well... Jag tror att fördelarna väger upp det negativa ändå, Nu när jag vet vad det negativa beror på så är det på något sätt lättare att härda ut. Det är skitjobbigt, men jag vet att det går över.