För nån månad sen eller nåt försökte jag ju sitta ute på balkongen och ta det lugnt, men det började flyga massa flygplan väldigt lågt så jag stod inte ut med oväsendet.
Idag flög de igen, och de måste fan flugit lägre. Metallräcket på balkongen skakade (så att det hördes), och det kan fan inte varit en tillåten bullernivå. De höll på lika länge (ja det var ju inte så länge, skulle tippa på att det var bara några plan, men ljudet dröjer sig ju kvar ett tag) som förra gången, men det där ljudet alltså... Jag blir rädd. Egentligen borde jag veta att det inte finns något att vara rädd för, men hur fan ska jag veta det? Typ. Jag vet väl inte vad Sverige håller på med som kan uppröra andra länder, och mänskligheten nu för tiden är ju inte direkt riktigt klok.
Nä det är inte troligt alls (men eftersom jag förlorat så mycket hopp om världen så anser jag väl det vara sannolikt innerst inne) att de ökat beredskapen i hemlighet och sådana grejjer, att de lägger in extra övningar pga ökat hot eller nåt, men det är bara nåt i mig som reagerar väldigt starkt på sådana där ljud. Samma sak när de testar krislarmet (bara för det kommer jag inte på vad det heter...) i Arboga, en sån där ljudsignal som hörs över hela stan. De testar den en gång per år och alltid när jag hörde den så frös jag till, innan jag snabbt tittade på klockan och såg att den var 15, och jag visste ju att det var då de testade det. Men under de sekundrarna så är mina tankar halvvägs till närmsta skyddrum typ.
Och apropå det så har jag ingen aning om vart närmsta skyddrum finns här, så jag mailade kommunen nyss och frågade, haha... Men man måste ju veta. Nu läste jag också att det är invånarna som ska underhålla skyddsrummen, och att de ska kunna i ordningställas på två dygn. Två dygn?!
"Grabbar kan ni vänta med att bomba oss, vi har fortfarande 1 ½ dygn kvar på oss att fixa skyddsrummet"
*mummel*
Jag ska flytta ut i skogen långt ifrån närmsta intresse för militära mål... Oh wait.

Nämen... det hela är inget jag oroar mig för. Men det går ju inte att ta bort från ens instinkter. När jag var liten så lärde min mor mig att vid krig så är ström och rinnande vatten antagligen det första som ryker, men jag orkar inte vara förberedd för sånt... Och dessutom, till skillnad mot henne så har jag inte vattendunkar redo, jag har petflaskor...
Nämen igen, jag ÄR paranoid och orolig av naturen, men så länge det inte påverkar någon på ett negativt sätt så ser jag inget fel med det. Ja det är väl Erik som får ta smällen när jag har mina konstiga funderingar och scenarion i huvudet men om jag vill prata krigsscenarion så ringer jag mamma. För Erik ifrågasatte sannolikheten för att vi skulle drabbas med argumentet att det var så otroligt länge sedan det var sådan aktivitet i inlandet (vikingatiden?), men mitt motargument var att vi knappast blivit mer civiliserade på det området. Stackarn möts av sådana funderingar när han kommer hem på sin korta lunch... Fast alla skulle behöva en Erik. Han är lugn och stabil.