Nyss (nåja...) hemkommen från påskmiddag hos familjen Nilsson. Maaassa god mat, massa skratt, och massa... mys. Åsså ja, påskägget då. Haha, jag kan inte för i mitt liv minnas när jag fick ett påskägg sist (undrar om vi brukade få det hos familjen Lindström?) så jag blev väldigt glad.
Jag introducerade även memma för dem. De var faktiskt lite nyfikna, vilket var skoj, och Eriks far fastnade t om nog för det. Martin var den enda som inte ville smaka men jag kan knappast klandra honom.
Vi spelade nåt fånigt sällskpel vid namn Retro, det som vi gick igenom frågorna till förra gången. Jag och Erik vann naturligtvist, och även om det var fånigt så var det kul. Jag gillar egentligen inte sällskapsspel öht, men det var faktiskt kul. Underligt nog så brukar jag mest tycka att sällskapsfel är fåniga när jag förlorar...
Vi fick med oss mat hem också (JANSSONS!) så tänkte äta det imorrn när Erik är iväg på släktmiddag. Det kändes lite för mycket för mig att följa med på det (efter mycket om och men, hade tänkt följa med först), dels så har jag ju faktiskt svårt med nytt folk och sen har jag bara känt hans familj (exkl. Martin då, fast jag inte direkt känt honom innan, bara spelat tillsammans i några år)  i 2-3 månader också.
Jag känner mig allmänt bortskämd just nu. Jag har blivit så väl emottagen och jag känner mig bara... trygg.