Givetvist...
Jag fick framkalla massa bilder gratis förut, så jag framkallade en på Annas kanin Emo. Igår skickade jag den till henne, för jag ville göra henne glad.
Idag ringde hon, och sa att han hade dött inatt.
Givetvist. Hålls det kvällskurser i timing tro?
Inte för att jag hade någon chans att veta det, men det är bara så TYPISKT.
Igår var iallafall första dagen då jag inte kände av en massa fruktansvärda insättningsbesvär. Det var så himla lättande, det hade inte funkat att gå och fasa hela dagen inför att ta en halv jävla tablett.
Det känns allmänt bättre nu. Jag märker att jag tänker annorlunda och mer logiskt. Och... långsammare. Eller mindre förvirrande.
Och det känns så skönt att bara kunna vara igen.
Men det finns en gigantisk sak som bekymrar mig, för att det dära rättsväsendet inte är riktigt klokt. De kommer seriöst med rena rama HITTEPÅ.
På fredag ska jag ringa fru åklagare igen.
Jag försöker att undvika att tänka på det för jag blir så fruktansvärt less och jag vill inte vara det nu.