Mina drömmar de senaste nätterna... Fyfan. De har inte varit obehagliga knappt, men sååå intensiva och långa och när jag vaknar till den sista gången på morgonen vaknar jag precis från en dröm och i nån kvart känns det fortfarande som att jag är kvar i drömmen.
Häromnatten drömde jag att jag och min mormor var i Siam. Finns det ens ett land som heter så? Jag har fått pinsamt dålig koll på sånt, rättare sagt jag har glömt sånt, knappast som att nya länder poppar upp varje månad...
Iaf så fick man inte se kejsarinnan i ögonen, vilket vi lyckades med att inte göra, men jag vinkade, för jag ville ju ändå på nåt sätt säga "Hej, ni har det jättefint här, kul att se dig!", varpå vi fick dödsstraff. Och jag hade sån ågren när jag vaknade till efteråt, och tänkte "Hur jävla dum får man vara, VINKA åt kejsarinnan av Siam?! Klart som fan att vi får dödsstraff".
Det var också den natten jag antagligen drömde att jag var tvungen att drömma tre drömmar innan jag vaknade. Annars fick jag inte vakna. Jag drömde säkert fler än så, har ingen koll på hur många man brukar drömma, men det kändes lite stressande.
Inatt drömde jag att jag gick på Ullvi igen. Lite av en mardröm med andra ord. Som jag faktiskt gjort i verkligheten stod jag på Köpings station och velade fram och tillbaks om jag skulle åka hem igen, eller faktiskt gå till skolan. Jag gick dit, skyndade förbi E (Inte Emma, inte Erik, inte nån dum förkortning pga anynomitet, utan... E), såg Josse och Moa en bit framför mig (haha), och nån annan. Det var bara det att för att kunna komma dit var vi tvungna att ta oss igenom något rivningsprojekt, ett gammalt fallfärdigt hus som precis skulle rivas, skabbigt som fan. Mitt i allt upptäckte vi att det var lite möblerat, och det kunde ju bara betyda en sak; knarkare hade ockuperat huset! Så vi var jättenojjiga över att kliva på kanyler.
Haha, alltså det symboliserar min ångest över att åka till den skolan faktiskt. Jämföra det med att vara livrädd för att kliva på en kanyl och behöva ta sig igenom ett hus som kan rasa när som helst... Känns som att det faktiskt var lika svårt att ta sig dit en del gånger, känslomässigt.
Inatt drömde jag även att jag bodde i en etta här. Hahaha, när jag bodde i Sthlm brukade jag drömma det, och det var fruktansvärt obehagligt tyckte jag, men nu bor jag ju i här igen... Fast inte i en etta. Jag drömmer ofta att jag bor i en etta, och det är fortfarande obehagligt. För jag måste i stort sett ha två rum, så jag kan ha ett riktigt sovrum. Jag har t om läkarintyg på det minsann!

Jag tycker det är mysigt att komma ihåg vad man drömt, sådär lite halvt, så man kan ligga och småanalysera drömmen nån kvart innan man stiger upp, men ibland blir det bara för mycket. Speciellt när man vaknar direkt från en dröm, allt blir så förvirrat.