Jag vill fotografera. Vad som helst.
Tog fram Johannas systemkamera för att visa Erik, det satt ingen rulle i så jag satt och knäppte några låtsaskort. Känslan av tyngen av kameran, objektivet som vilar mot handen medans man ställer in fokus, ljudet av avtryckaren... gawd. Jag måste verkligen flytta upp köpa-kamera på min prioriteringslista. Jag nöjer mig helt klart med en Canon EOS 400D, trots att den vid det här laget anses som gammal. Men det spelar ingen roll hur gammal den är, allt är relativt, den är bättre (SJUKT mycket bättre) än min nuvarande, min nuvarande är ju ffs bara en simpel digitalkamera utan objektiv.
Just nu känns det som att det är så mycket annat att prioritera, spara pengar till möbler och vitvaror, men det kommer alltid finnas andra saker som förnuftet tycker att man behöver mer än en kamera. Pratade med Erik om det för ett tag sedan och han sa att jag alltid kommer säger att jag kan vänta ett tag, att kameran kommer vara billigare sen, osv. Och ja, det är väl så.
För det är så ofta jag fastnar på en viss sak i ett visst ljus och bara sitter och förbannar mig själv för att jag inte har en kamera med mig. Vad som är riktigt kul är när folk är med vid fototillfället och inte fattar varför jag tar kort på just den där saken, men när de sedan ser själva kortet och utbrister "AHA, det var så du menade", då ger det en speciell känsla. Sen att jag kan vara lite småjobbig när jag ser att speciellt ljust och bara måste använda det är väl en annan sak...
Men ja. Kamera åker upp på prioriteringslistan. Det ska tas hand om efter flytten. Jag behöver göra något jag känner mig nöjd med, jag behöver känna att jag kan något mer än veckans tv-tablå. För just nu känner jag mig bara värdelös och sjukt tråkig. Att veta vad som händer i dagens Cops-avsnitt kan knappast vara värt att ha med på sitt kommande CV liXoM.

Randombilder vars ljus jag fastnade för vid fototillfället: