Det känns som att vart jag än vänder mig i den här stan så får jag dåliga flashbacks. Inte om händelser, oftast, utan om hur jag kände då. Det är nog mycket det som gör mig anti-Arboga. Och det är inget jag vill påminnas om, ännu mindre återuppleva det.
Funderade ett tag på att leta lägenhet i Köping, men jag vet inte.
Det finns tre kriterier för vart jag vill bo; Nära Erik, nära Emma, inte i Arboga
Sen finns det en (ett?) kriterie till, men det spelar ingen större roll... bara en person jag inte ska bo nära.

Höll fan på att avlida idag också, vaknade av att mor skickade SMS och frågade om jag ville med och handla, och naturligtvist ville jag det för hade ändå tänkt göra det. Gick bort till henne, allt verkade lugnt. Sen kom en jävla pollenchock. Det var värre än på många år, fattar inte varför egentligen. Nös som en galning, ögonen rann så att det såg ut som att jag storgrät och kliade som satan, jag blev rödflammig i hela ansiktet och fick svårt att andas.
Var inne på Apoteket och skulle hämta ut andra saker, farmaceuten tittade medlidande på mig och sa "Nej men usch, vad jobbigt det måste vara.. om det bara kunde regna lite! Så pollenet binds till marken och inte yr omkring!". Mor tog reda på vad nässprayen hon pratat om hette och köpte den, den farmaceuten såg också medlidande på mig och sade nåt i stil med "Pollen? Ja det är ju jättejobbigt". Ja tack jag VET. Snällt av dem att ha medlidande, men jag behöver inte höra det från varannan främmande person. Det känns som att de säger det utav pliktkänsla, det är det jag hatar med att ha så synliga besvär.
Tvivlar på att jag fick med mig allt som behövs inför helgen, sprang mest runt och ville få det avklarat så fort som möjligt. Men fick nog med det mesta iaf.
Blir till att börja knarka allergitabletter och nässpray på riktigt nu. Sen har jag nysit så mycket så jag har dundrande huvudvärk, jag vet inte om man ska ta Alvedon för det eller vad.
Fryser som ett as gör jag också, fortfarande. Det är 27 grader i solen, och vindstilla, men jag fryser ändå så jag har gåshud. Jag fattar inte. Det kan ju inte vara inbillning heller om jag har gåshud, om man inte kan framkalla det själv på något sätt.

Ah whatever...
Jag vill gå och lägga mig och sova. Slippa nysandet, och sova tills Erik kommer. Jag skulle kunna försöka förklara hur underbart det kommer kännas, men det går nog inte. Det behövs verkligen just nu. Jag hoppas jag lyckas med blåbärspajen sen bara.. kom på att jag inte har en passande pajform.. GO ME! Det hade jag ju kunnat komma fram till förut egentligen, för jag vet ju vilka pajformer jag har. Jag måste lära mig att tänka. Seriöst. Fattar inte varför de slösade bort IQ på mig när jag ändå inte kan använda det.