Jag går ingenstans utan min toapappersrulle.
Nu är jag mest grinig. Och trött.
Vill lägga mig ner och sova, men då kommer jag inte kunna sova inatt.
Där nere hörs skrikande, "Lägg aaaaaaav!!!" blandat med operasång från någon av dem. Jag orkar inte gå ner och se vad de gör. Mina nerver känns redan så jävla pajj. Det i kombination med allergiska reaktioner till höger och vänster i kombination med att den enda personen jag vill vara med just nu befinner sig i andra änden av landet = ingen glad Josefin.
När jag kom hit igår var Anna-Karin här, och det första hon sa "Ska du flytta hem?". Det stör mig, Arboga är inte hemma, och har aldrig varit det. Det är bara att stopp på vägen. Dock vore det trevligt att känna sig hemma nånstans.
Var över till Tinglöws nyss, klappade på hundar och fick ännu värre allergiska reaktoner, dum som man var.
Innan dess var vi och hälsade på mummu, hon kände inte igen mig. Men hon trivs nog där iaf.
Vi har ätit memma.
Och ringt på hundannonser. Just nu lutar det väl åt att det blir både en huskytik och en korsning mellan boxer/bordercollie. Jag hoppas bara att de inte hämtar nån av dem nu i veckan, vette fan hur allergin kommer se ut då...
Imorrn ska jag som sagt prata med ett hyresbolag. Mor min har gett sig fan på att jag ska ha nyckel till en lägenhet innan jag åker härifrån.
Allt blir så lätt om man flyttar hit.
F.ö så fryser jag som ett as, funderar på att spendera mina sista slantar (nästan) på en resa till Småland till helgen, och ALLT JÄVLA FÅGELKVITTER DRIVER MIG TILL VANSINNE.
Jag skulle kunna whina hur mycket som helst just nu.
Mest för att jag blir så jävla labil så fort jag kommer hit, och för att han finns 50 fucking mil bort.
Det som får mig att le just nu är kommentaren "Jävligt färggrant för att vara svart-vitt".