Kl 14, lägenhetsvisning, stopp i hjärnan... Tur att Caiza är med så hon kan vara mitt förnuft. Det kommer bli skitbra.
Just nu är jag mest rädd för att de säger att "Vill du flytta in om en vecka så är den din", men sånt kan man inte vara rädd för ju.
En dag känns som en vecka nu.
Alltså är det typ fyra veckor sen i söndags. Det är bara fucking ONSDAG idag. Det driver mig till vansinne. I helgen är ingen bra helg för någon av oss, sen jobbar han lördagen efter, sen, SEN... Men tror det känns mer iom att man knappt kan prata med varann på MSN, mina systrar ninjar datorn hela tiden. Och telefoner är läskigt...
Fortfarande lite irriterad, det skulle ju bli skitbra att vara singel och kunna bete sig hur man ville (inte för att jag vet hur man skulle bete sig), och så kommer han och bara är sådär underbar och har sig.

Efter att vi kollat på lägenheten ska vi titta på lite möbler, och sen åka till Köping en sväng.
Jag är ensam med ungarna tills imorrn iaf. Jag har lagat mat och lyckats bränna makaroner, jag är inte van vid den där spisen...

Bah, ska ta och förbereda mig lite mentalt nu.. måste verka vuxen och förståndig, och tänka på att det finns fler alternativ till just den lägenheten, detta är inte Sthlm där man faller på knä av tacksamhet för att man får ett boende.