Hej smarthuvud.

Jag vet, jag sätter mig och läser i tatueringsforat på FB i nån timme, för att lindra min längtan efter fler tatueringer. Bra Josefin, BRA, SMART!
Fanjävlarsejtanskitarsel jag vill ha. Jag vill ha min symbol för oxen i nacken nu, jag har tänkt på den i över tre år och det är något som verkligen är JAG. Jag vill ha mitt lyckotal i svanken i Old English-stil, det har varit mitt lyckotal så länge jag kan minnas. Hahaha, t om Caiza kommer ihåg det, hon frågade mig för ett tag sen, helt apropå ingenting, om det fortfarande var mitt lyckotal. Och det är det ju.
Jag vill ha sleeves. Jag vill verkligen, verkligen ha det, jag har så bra idéer också, men... jag kommer nog aldrig göra just sleeves. Något så stort går inte att ångra.
Det var en tråd som handlade om huruvida man glömmer bort sina tatueringar. Jag har ju bara en mini, men jag tänker inte ens på den när jag ser den i spegeln. När Erik sa något i stil med "Har du en tatuering?!" när han såg den undrade jag först vafan han pratade om, men sen kom jag ju på. Och det är en bra sak, det innebär att det är en del av mig och att den hör hemma där. Sen att jag känner mig tvingad att bygga på den lite för att den är så jävla fjantig är ju en sak, men jag var ung och dum. Fast ärligt talat så är det ändå ett bra val för den är rätt neutral.

Sen är jag väl lite kluven också. Jag vill inte ha stora tatueringar, men jag vill ändå ha så att de täcker ett stort område. Och att få många mindre tatueringar sammanlänkade på det viset utan att det bara ser rörigt och plottrigt ut kan nog bli en utmaning.
Jag har iaf i stort sett bestämt mig för att om jag ska göra något större projekt så kommer det när det kommer. Lär jag känna en bra tatuerare som lär känna mig väldigt bra och vi kan ta fram något tillsammans, så skulle jag köra på. Visst känner jag folk som tatuerar, men ingen av dem känner mig, och jag skulle nog aldrig komma på tanken att lägga fram mina idéer för dem.

Vad jag tänkte på länge är runan dagaz, antagligen på insidan av min handled, i rätt liten storlek.
"Dagaz är gryningens och den nya dagens runa. Den symboliserar nya möjligheter och att frågeställaren själv inte alltid kan styra över sitt liv."
Det är något jag tror på. Det är något jag kan stå för. Jag funderade på många runor, men formen på denna är ju väldigt bra iom att det inte spelar någon roll åt vilket håll man sätter den på, om man ska ha den på handleden.
Vissa tycker kanske att det är för kraftfullt att tatuera in en runa på kroppen, men för mig är det inte det om det bara gäller någon enstaka. Om det skulle vara en runkombination (vafan heter det?) skulle jag nog vara mer försiktig.
Aja, dagaz-idén får vara kvar i mitt huvud ett tag till. Jag har bara varit inställd på den i ett halvår, jag vill gärna vara inställd på det en något längre tid för att minska chanserna att jag ändrar mig.

Men HELVETE vad sugen jag är. Jag ska nog försöka ta bilder och leka med ps för att se hur saker och ting skulle se ut.

Nu är Erik på väg btw. Och han ska vara här en evighet känns det som <3

Imorrn blir nog mitt nummer otillgängligt för ett tag, jag byter till telia och de ska skicka ett nytt sim-kort.
Men asså jag lovar, ibland händer det att jag surfar på teh internet, så jag är nog tillgänglig där.tamoko

Edit: Ja jävlar ja, jag hade ju planer på en ta moko-inspirerad tatuering också.
Det var länge sen jag tänkte på den. Men det är också en sån sak jag inte vill gå till vem som helst och göra. Visst det kommer inte vara en ta moko i traditionell mening, men jag vill ändå att den ska betyda något. Den bilden jag hade i huvudet var en sådan som sträcker sig från höften nästan upp till armhålan, svårt att förklara, inte riktigt rakt upp, lite twisted. En väldigt simpel och stilren sak, med mindre detaljer än bilden. Men det är också en stor grej att göra.
Jag måste sluta tänka på det.

Kommentarer
Postat av: ylva

och jag har i flera år funderat på vattumannens tecken i nacken. :)

2008-07-30 @ 23:11:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0