Tiden går så långsamt nu.

Känns som att det var en vecka sedan jag kom hem.
Vill att allt ska hända nununu.

Jag har iaf skrivit in saker i min almanacka nu, så att man slipper gå och oroa sig över tider man ska passa osv. En läkartid varje vecka under tre veckor, heh. Vet att den ena läkaren kommer vilja veta hur "sömntabletterna" funkar, men jag tänker fan inte hämta ut dem ens.. Verkar vara överväldigande negativ respons på dem, och det är inte värt det. Men det är väl inte så mycket han kan göra om jag säger att jag inte vill ta dem. Det mest irriterande är att jag måste dras med honom tills jag flyttar, och jag har ingen aning om när det blir...
Fixat papper som ska kopieras och skickas imorrn med. Hatar att kopiera nere på ICA, känner mig paranoid när en främling tar emot ett privat papper och ska kopiera, för självklart så tittar denne på pappret. Jag gillar det inte, men skitsamma. Ska väl kanske köpa mig ett par lurar till mp3-spelaren imorrn med.

Guildfest på fredag. Det verkar vara rätt många som kommer ändå, för någon vecka sedan kändes det som att det bara var ett fåtal personer som var säkra.
Det ska bli fett me skoj, men ska nog bara vara där en dag. Känns som att Gunnar kan få den andra dagen för sig själv med dem. Svårt att förklara..
Vi ska åka och handla lite på torsdag iaf.

Det är så skumt, känns som att jag den ena dagen bara vill banka huvudet i väggen för att jag inte får en lägenhet, medans jag nästa dag sitter och funderar på om det skulle bli överdrivet med knallröda köksluckor.
Idag är det det förstnämnda. Egentligen borde jag inte tänka på det, för det blir inte bättre av det. Det enda jag kan göra är att söka, söka, söka. Hålla öron och ögon öppna.

Sen i vanlig ordning så är det massa annat som vägrar lämna mina tankar, när fan ska man lära sig att bara låta bli att tänka på saker?

Trodde jag varit helförvirrad idag också, och gjort massa saker igår som jag inte kommit ihåg. Blev lite orolig där ett tag, men kom för ett tag sedan fram till att Gunnar varit hemma medans jag sov. Eller ja, det måste han varit, tror knappast att jag gått ut med soporna i sömnen >_<
Och ja, helförvirrad är jag väl ändå, men inte riktigt så förvirrad att jag inte kommer ihåg vad jag gjort.
Men jävlar vad tungt jag måste sovit om jag inte ens märkte när han kom hem, brukar normalt sett vakna bara av att någon annan i trappuppgången öppnar en dörr. Och ändå är det inte lyhört här.

Np: Jorn - When angel wings were white

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0