Den låten är bra.

Tråkat idag, frusit som satan, fått snabbt svar som meddelade att de inte lade ut direktlägenheter på bestämda tidpunkter, vilket innebär att jag... får sitta och kolla sidan varje kvart... faktiskt. För jag vill aldrig mer känna såhär mycket ilska över att ha missat en lägenhet sådär. Bläeh.
Fått svar från CSN, som var relativt positivt, ska prata vidare med dem.
Att en skuld på 17k försvinner skulle vara rätt trevligt. Jag vet att de flesta andra har myyycket högre skulder och faktiskt betalar av på dem, men de flesta andra har antagligen fått ut något av sina studier. Jag pluggade för att jag inte ville gå på socbidrag. Dumt kan tyckas, men jag ångrar det faktiskt inte. Jag tog chansen att försöka lära mig något som kunde leda till ett jobb istället för att enbart få pengar av samhället. Dessväre sket det sig, men jag försökte iaf.
Dingat 69 med prästen, spelat lite med Sune, gruppquesten som kommer nu kommer antagligen göras av en shadow priest, boomkin och fire mage. Mao; misery + boomkin aura + fire mage med hög crit = BOOMFUCKINGBOOM. Haha, fan nästan så det pirrar i magen när jag tänker på det. En tank hade väl varit bra, men finns inte en chans att den hade kunnat hålla aggro. Ingen av oss är väl den typen som kan hålla tillbaks på dps:en heller när man ser höga siffror... tihi.

Det är Oprah på TV nu, om den där mannen som varit kvinna och som nu fått barn. Jag upptäckte att jag verkligen inte har en aning om allt det där med kvinnlig och manlig identitet. Han säger att han bara kände sig som en man, även om han klädde sig som en man ville han ta hormoner och operera sig, för han kände sig som en man. Jag antar att det har med min Asperger att göra, men jag kan inte i mitt liv förstå det. Om han sa att han ville operera sig för att kunna ha sex som en man, för att bara få bort tuttarna hade jag förstått, men om han känner sig som en man borde det väl inte spela någon roll hur hans kropp ser ut.
Jag vet att jag är en kvinna för jag har kvinnliga kroppsdelar som män inte har, men that's it. Jag förstår inte hur det är att känna sig som en kvinna, för jag kan inte definiera det. Jag vet att det finns mycket fler biologiska saker som skiljer män och kvinnor åt men det är fan så mycket mer konstiga saker som samhällssyn som spelar in. Manliga och kvinnliga intressen är bara ett hittepå, men det tror jag faktiskt att de flesta kommit underfund med vid det här laget.
Det är samma princip som med självförtroende. Jag har egentligen ingen aning om vad det är. Jag kan inte definiera det. Jag kan inte tänka på det. Och det gör mig verkligen ingenting. En del säger att jag har jättebra, en del säger att jag har jättedåligt. Vad spelar det för roll? Ska jag må bra för att jag har bra självförtroende, eller dåligt för att jag har dåligt, när jag inte ens vet vad det är? Om man inte tänker på det eller tar det på allvar så finns det inte. Då kan man inte ha varken bra eller dåligt, utan bara vara sig själv och göra det man mår bra av.
Jag har en kompis som säger sig ha jättedåligt självförtroende, men alla runtomkring honom tror att han har bra, för han är jätteöppen och jättesocial. Har han verkligen dåligt självförtroende, när han ÄR öppen och social, och vet att han är bra på saker han gör? Är det han som bestämmer det? Kan man bestämma att man har bra självförtroende?
Jag virrar nu, men det där TV-programmet fick igång så många funderingar.
Folk är dumma i huvudet.
Folk tänker konstigt.
Alla borde ha Aspergers.

Egentligen borde jag åkt till Köping och kollat på datamaskiner med Tomas (trodde i några timmar att han pratade om diskmaskiner, sen klarnade det), men det regnar som fan ute.

Som kommentar på MSN har jag "jävla månsport". Hahaha, jag har ingen jävla aning om varför, vart i helvete har jag fått det ifrån?!

"And to die by your side is such a heavenly way to die"