Lägenhetsvisning och sommar.
"Va, flytta till stan?! Vad ska man där att göra..."
Det gick fort, och jag förstod inte så mycket om vad som skulle ske, men jag skötte mig bra tror jag. Sjukt nervöst var det, men det gick bra.
Träffade vaktmästaren lite fort precis när de skulle gå, men fick inte tillfälle att visa bänkskivan.
Aja. Det får bli som det blir. Jag ska försöka träna på att inte oroa mig för det. Måste jag betala för den så måste jag och det finns inget jag kan göra för att ändra på det, så jag ska försöka att inte oroa mig eftersom jag inte kan påverka utgången.
Sitter och lyssnar på Betty Blowtorch, och de är så sommar. Öl och sommar.
Jag tror faktiskt inte att jag lyssnat på dem sen förra sommaren, vet inte varför riktigt.
Just nu känner jag mig mer peppad än nervös-på-ett-dåligt-sätt inför flytten och allt som kommer efter. Men så blir jag över-peppad och frustrerad över att jag inte kan göra nåt just nu. Packa eller så. Nåt. Men det är också något att träna på. Att vara lagom.
Oh the irony.
Touché.
"I lie awake watching your shoulders
Move so softly as you breathe
With every breathe you're growing older
But that is fine if you're with me
I pledge to wake you with a smile
I pledge to hold you when you cry
I pledge to love you till I die
Till I die
The rays of dawn plays on your eyelids
A sleeping beauty dressed in sun
I will wake you with a smile
I will hold you when you cry
I will love you till I die
Till I die
Till I die
I believe this heart of mine when it tells my eyes
That this is beauty
I believe this heart of mine when it tells my mind
That this is reason
I believe this heart of mine when it cries at time
That this is forever
I believe this heart of mine when it tells the skies
That this is the face of God
I lie awake watching your shoulders"
Pain Of Salvation - This heart of mine
Loveen Langennut
Så jävla skön låt.
Jag lyssnar på bara dem just nu, stilen är rätt lugn och skön och jag känner att jag bara måste höra finska. Jag blir tokig annars. Förut hade jag åtminstone nån finsk tv-kanal som jag kunde slå över till och bara lyssna, men nu är det så sällan jag hör språket. Jag fattar att folk tycker att det är det fulaste språket som finns, men för mig känns det tryggt att höra det och jag tycker att det flyter på vackert.
Måste leta mer efter distanskurser för finska nu. Det funkar inte längre att känna sig finsk utan att kunna finska.
Pain Of Salvation
Jag har så svårt för Rope ends i början eftersom jag inte gillade hur låten svängde hit och dit, men nu älskar jag den. Den har tydligen en sort of true story bakom sig också.
"She is still young...
Another day of emptiness
This life is wearing her down
The room around her is a mess
Her children safe with her mom
She is still young but feeling old
Two children with different fathers
She sits on the bathroom floor alone
The shower chain broke
Her neck hurts
Then another night of emptiness to wear her down
Naked to the world she wraps her sadness in a gown
Her children fast asleep she sears the dark with glassy eyes
Choosing carefully among her husband's business ties
"Over!" she cries through rope ends and silk ties
Beautiful life escaping her young blue eyes
But life holds her hand, refusing to let go
Leaving her breathing on the floor
They're still asleep don't hear her cry
And she's still obsessed with rope ends
This time she picks a stronger tie
With Winnie the Pooh and friends
She is still young but feeling old
A child dying to be a mother
Now she hangs from the ceiling all alone
All pressure is falling from her
Seeing guilt has taught her guilt she's raised on disbelief
Merely twenty beautiful but with a taste for grief
She has learnt all that there is to know about hopelessness
Seeing that no effort in this world can stand her test
"Over!" she cries through rope ends and silk ties
Beautiful life escaping her young blue eyes
And Winnie is strong, would never let her fall
Prevents her from breathing till she's not there at all
But life holds her hands, refusing to let go
Leaving her breathing on the floor
[Johan Hallgren]
[Daniel Gildenlow]
Seeing guilt has taught her guilt she's raised on disbelief
Merely twenty beautiful but with a taste for grief
She has learnt all that there is to know about helplessness
Seeing that no caring in this world can ease her stress
Helpless she lies in rope ends and undies
Unseeing eyes fixating Eeyore's smile
"Over!" she cries as she's going unblind
Still in this life
Still in this troubled mind
The ceiling let go, the old house let her fall
Dropping her breathing to the hard cold floor
Hitting her head - a broken china soul
Red stains on porcelain and she's not there at all
Breathing she cries for rope ends and silk ties
Beautiful eyes Piglet stands shy behind
Broken she lies undead and unblind
Beautiful life
Beautiful crying young eyes
Blackened and bruised, learning how to see
Staring at her tooth - crimsoned ivory
Hours they pass this broken china soul
Red stains on porcelain
And she's not there at all..."
Undertow.
Jag har fortsatt att lyssna på Pain Of Salvation (Remedy lane naturligtvist), feels good. Tänk vad lång tid det tog ändå för mig att inse det underbara och fantastiska med dem, med varenda del som gör dem Pain Of Salvation.
Min mage dödar mig.
Funderar på att tillbringa dagen i soffan framför Geeks and freaks och hoppas att Daniel slutar vara så lam, att Kim slutar vara så elak, att Lindsay slutar vara så töntig, osv.
Funderar på att duscha så att jag slipper gå runt och lukta äckel.
Vad jag däremot inte funderar på är att gå ut.
Finns fortfarande inga ord för vad jag känner för den sången.
Men jag har faktiskt lyssnat på annat än Remedy lane, jag gillar låten Cribcaged väldigt mycket också, den är mysig.
You're just people...
Dismantle Me
Började lyssna på Distillers igen för någon vecka sen, jag har saknat dem <3
Favorit i repris.
Det var länge sen jag lyssnade på dem, jag har missat så himla mycket eftersom jag var totalt insnöad på Mother earth.
It Cant Rain All The Time
Gräslig video som jag faktiskt inte sett innan, men låten kommer för alltid att vara underbar.
Det är skönt att se på The crow, på samma sätt som jag alltid somnar till samma skiva om jag nu ska ha musik på. Jag kan allt i minsta lilla detalj, och det gör att jag kan slappna av på ett annat sätt.
APC.
"Metaphor for a missing moment
Pull me into your perfect circle
One womb
One shape
One resolve
Liberate this will
To release us all
Gotta cut away, clear away
Snip away and sever this
Umbilical residue that's
Keeping me from killing you
And from pulling you down with me in here
I can almost hear you scream
Give me
One more medicated peaceful moment
One more medicated peaceful moment
And I don't wanna feel this overwhelming
Hostility
Because I don't wanna feel this overwhelming
Hostility
Gotta cut away Clear away
Snip away and sever this
Umbilical residue
Gotta cut away Clear away
Snip away and sever this
Umbilical residue that's
Keeping me from killing you
Keeping me from killing you"
Jag lyssnade så mycket på A Perfect Cirlce när jag var yngre, jag älskar deras texter.
Minns att jag och Tomas för många, många år sedan hade en diskussion vad Maynard egentligen menade med
"But I threw you the obvious just to
See if there's more behind the
Eyes of a fallen angel
Eyes of a tragedy"
(f.ö ett av mina favoritstycken) och jag trooor t om att just det stycket gav inspiration till en sång.
Jag har besämt mig för att försöka få motivation till att gå över till privat vård när vi flyttat till Växjö. För att ha någon chans öht. För som det är nu drar det bara en jävla massa energi trots att det knappt händer något. Jag har snart bott här i ett år, och jag vet fortfarande inte vart jag ska vända mig för att förnya recept eftersom de byter läkare hela tiden.
Det enda bra är väl att hela grejjen med ADD togs upp. Men en utredning behövdes tydligen inte, så det är fortfarande mycket som behöver göras där.. Som jag antagligen behöver tjata mig till.. Ett av kriterierna för ADD? Mycket låg energi och att komma igång med saker... Fucking perfect. Jag har halvt gett upp ändå, 6 år och jag har villigt gått med på allt (aja, nästan alltid, inte vissa mediciner) som läkarna försökt med, även fått vissa symptom (på EGEN hand) att försvinna, men det känns så jävla lönnlöst. Tänk om det går ytterligare fem år och läget är detsamma? Det skulle kännas som att sådant slösere.
Jag antar att jag kommer vara tvungen att börja arbeta 2011, med alla nya regler och allt, så jag har ett år på mig att komma så nära arbetsför som möjligt. Eller iallafall lära mig lite trix och knipps för att det ska gå så lätt som möjligt.
F.ö så tänker jag spendera eftermiddagen med sorgliga filmer så jag får gråta. Gråtfest 2009.
Dessutom tänekr jag gråta av trötthet eftersom det inte riktigt verkar finnas några privit mottagningar för just mig i rätt stad...
"Thew you the obvious,
And you flew with it on your back,
A name in your recollection
Down among a million same
Difficult not to feel a little bit
Disappointed and passed over
When I look right through
To see you naked but oblivious
And you don't see me
But I threw you the obvious just to
See if there's more behind the
Eyes of a fallen angel
Eyes of a tragedy
Here I am expecting just a little bit
Too much from the wounded
But I see, seeing through it all
Seeing through, see you
'Cause I threw you the obvious to
See what occurs behind the
Eyes of a fallen angel
Eyes of a tragedy, oh well
Oh well
Apparently nothing
Apparently nothing at all
You don't, you don't, you don't see me
You don't, you don't, you don't see me
You don't, you don't, you don't see me
You don't, you don't, you don't see me
You don't see me
You don't
You don't
You don't see me at all"
Garbage
Jag älskar "You look so fine" och Shirley Mansons röst är bara så underbar.
Älskar texten!
Älskar titeln!
"When I grow up, I'll be stable"
Undertow
Undertow är en av mina absoluta favoritlåtar och kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Vehemence
Speciellt delen efter 2.45 in i den här låten.
