Californication

Alltså... jag finner inte ord nog för att lovprisa den här serien. Så jävla underbar. UNDERBAR.
Sådan blandning av humor (UNDERBAR humor, svart humor), drama, kärlek, och bara... vanliga real life-grejjer.
Jag såg nåt avsnitt på TVn en gång, och Erik tyckte att det bara var tuttar, nakna män och sex. Och ja, det är väldigt mycket sånt, jag reagerade själv på det i början, men efter ett tag känns det som att när sådant är med så är det inte med för att fokusera på en naken man eller kvinna, utan för att det är helt naturligt att en naken man OCH en naken kvinna finns med i scen där de har sex. Många serier är så pryda och vill inte ens visa tuttar, men tuttar är inte en sån stor grej längre, herregud, alla har väl sett ett par... Poängen är att de inte gör det till en sådan stor grej. Att man får se Hanks rumpa när han stiger upp ur sängen är inget man reagerar på, DET känns mer naturligt än om de skulle göra som de flesta andra, dvs filma överkroppen några sekunder och sedan totalt byta scen så att man verkligen ser hur mycket de ansträngt sig för att inte visa för mycket och riskera att uppröra folk.
Jag blir alltid på så bra humör när jag tittar på den (inte rumpan, serien...), det är så lättsamt och sån inbakad humor som inte gör att man direkt skrattar, men de har lagt upp konversationerna på ett sådant sätt att man knappt hinner reagera på att en mening var rolig förräns nästa komiska mening kommer, eller förrän hela scenen är slut och man kan skratta åt sammanghanget, och det kanske krävs en speciell sorts humor för att uppskatta det, vad vet jag. Jag är inte så mycket för komediserier egentligen, visst skrattar jag åt My name is Earl och 2 ½ men, men jag gillar det bättre när det inte är så uppenbart att det ska vara roligt, att det är upp till tittaren själv. Inga punchlines.
Jag fastnar ju väldigt ofta för serier även om jag inte tycker att de är speciellt bra (O.C, True Blood, One Tree Hill) men de är ju spännande och man vill veta vad som händer i nästa avsnitt.
Californication är väl också spännande, men det finns nog ingen grundläggande storyline utan de fokuserar mer på karaktärerna än vad de flesta andra serierna gör. Karaktärerna gör handlingen. Det är faktiskt sällan så att man bara döööör för att man vill se nästa avsnitt (Karen är däremot så oerhört vacker och har så skön stil så man nästan dör), det händer ibland, men det gör också att jag gillar den ännu mer för man kan titta på ett skitbra avsnitt och bara vara nöjd tills nästa vecka. Nu såg jag iofs tre på raken och skulle mer än gärna ägna dagen åt ett Californicationmaraton, men det är mest för att mina leder håller på att döda mig så jag vill ligga i soffan och tycka synd om mig själv och se på upplyftande serier.

Jag ska ranka alla serier jag nånsin följt nån gång, och den här är en mycket, mycket trolig kandidat för förstaplatsen.

Trailer för säsong tre:



"You men are the biggest bunch of pussies ever existed"


Jeremiah

Av en händelse (ok, jag googlade på vad skådisarna från Bevery Hills gjorde nu för tiden, SÅ tråkigt har jag om dagarna...) så upptäckte jag en TV-serie häromdagen; Jeremiah. Den utspelar sig efter en pandemi som tagit död på alla över puberteten, och fokuserar på livet efteråt. Rädslan för att viruset ska komma tillbaks, upptäckter från "den gamla världen", hur folk har lärt sig att improvisera för att överleva.
Jag behöver nog inte nämna att jag studsade av glädje när jag hittade två säsonger av den.
Den är lite småfånig ibland, lite överdriven, och jag gillar inte ens huvudpersonen, men miljöerna, oh... Halvt förfallna städer och sånt där <3
Sen är den faktiskt rätt spännande, sökandet och forskandet efter Valhalla Sector (som sägs varit "the safe place" när viruset bröt ut) är som en bistory.


The Road

Idag skulle The road släppts (eller ja, idag var ett av datumen som diskuterats...) men 25/11 verkar vara det nya datumet. Bara ett år försenat, men wth.
Inte för att jag klagar så mycket iofs, det gav mig den briljanta idén att läsa boken innan...
Jag tror nog att det blir tre filmer på bio i november, det är nog mer än vad jag sett under hela året hittills. Om The road nu går upp på bio.


The life before her eyes

Åh, måste tipsa om en film... The life before her eyes.
Jag trodde att den skulle handla om själva skolskjutningen i första hand, men det är bara som en bi-story. Handlingen var lite förvirrande ibland men allt föll på plats i slutet. Världens finaste intro också.



http://www.imdb.com/title/tt0815178/


Ty inatt sov jag.

Jag kämpade lite med att hålla mig vaken igår, men med hjälp av kaffe, sex, duschar och massa godis så höll jag mig vaken till 20-tiden iaf. Och jag somnade inom 20 minuter, så otroligt underbart!
Haha, det fick mig att tänka på Caiza när vi var mindre, nån morgon när vi satt och åt frukost och hon muttrade att det minsann tog henne en halvtimme att somna kvällen innan. Hon somnar så fort hon lägger ner huvudet på kudden typ...
Iallafall, jävlar vad jag sov. Jag, som annars vaknar av att porten där nere slår igen, märkte inte av att Erik gick och lade sig, att hans klocka ringde, eller att han gick upp. Jag sov som en stock. Min klocka ringde vid 9, men det var bara att fumla efter telefonen och sätta den på 10 istället, det hade varit stört omöjligt att ta mig upp då. Kroppen tog väl igen all sömn då.
Kl 10 ställde jag klockan på 10.30, 10.30 verkligen tvingade jag mig själv upp... Inte sådär "Åh, det vore mysigt att ligga kvar i sängen en stund till", utan mer... svänga benen över sängkanten, leta efter kläderna utan att ens orka öppna ögonen, kisa lite och känna sig fram till badrummet för att skvätta kallt vatten i ansiktet. Då kunde jag iaf hålla ögonen öppna, så jag drog ner säsongsavslutningen av True Blood och fixade frukost.
Fan jag vet ju redan vad som händer i böckerna, undrar om det kommer bli så i serien med. Jag funderade på att köpa böckerna men uppenbarligen så är de väldigt dåligt skrivna och typ... för mycket tantsnusk (fast det är la vampyrsnusk) så jag avstår nog.
Anyway, så är det säsongspremiär för Gossip Girl och One Tree Hill idag! Och Fringe på torsdag. Heroes om en vecka. Greys Anatomy om 10 dagar. Och CALIFORNICATION och DEXTER och Desperate Housewives om 13 dagar.
+ att 90210 och LA Ink redan håller på.
I will not be bored.
Jag längtar mest efter Californication, så hysteriskt rolig serie. Hybridserier går sällan hem på något sätt hos mig, men jag bara älskar den. Dexter är otroligt spännande och intressant, och blir också rolig på sitt sätt.
Fringe är det nya Arkiv X känns det som. Lite sämre, men det funkar ändå, och Dr Bishops roliga, liberala kommentarer om droger är hysteriskt roliga.

Peter: Walter, what are you doing?
Walter: I'm dosing a caterpillar.
Peter: Dosing? As in LSD?
Walter: It's a special blend.
Peter: I see. Hey, guess what just happened? Finding out that my father gives drugs to bugs, somehow just became a typical moment in my life.
Walter: Wonderful, isn't it?

Resten vet jag inte riktigt om jag kan försvara... Det är spännande, drama helt enkelt. Eller ja, Heroes är ju inte dåligt direkt, men jag skulle inte dö om serien lades ner.

Jag funderar på vad jag ska göra nu. Jag började se på Aparecidos, men tappade bort mig typ. Den verkar ok dock. Jag gillar filmer där de pratar spanska, jag gillar spanska öht. Jag kan sakna att sitta med Priscilla hos hennes släktingar och höra alla prata spanska runtomkring mig...

True Blood spårar ur.

Lite. Tycker jag. Men, jag har en mycket stark känsla av att Evan Rachel Wood kommer vara med i nästa avsnitt :D
Jag fick också tummen ur arslet och letade reda på låten som dyker upp då och då, eller melodin dyker upp då och då, själva låten spelades under en mycket sorglig del som var så simpelt men bra filmat.
Låten är såååå mysig.


Vart är LA Ink?

Det har inte släppts några nya episoder på två veckor nu, jag får ju ffs abstinens! Seriöst, någon som vet varför det inte släpps några torrents?

Doomsday

doomsdayhttp://www.imdb.com/title/tt0483607/plotsummary

Great Britain, 2007. A deadly plague, known as the "Reaper Virus," has broken out, killing hundreds of thousands in its wake. In desperation, the British Government evacuates as many survivors as it can out of the infected area, and then builds a wall, preventing the remainder from escaping. Thirty years later, with the wall still up and the victims all but forgotten, the virus breaks out again. The Government decides to send a crack team of operatives, led by Major Eden Sinclair, into the hot zone to investigate the possibility of a cure.

Jag körde en av mina vanliga post-apokalypssökningar på IMDB och snubblade över denna. Det gick ju inte motstå att ladda ner men den var faktiskt bra. Den fokuserar inte bara på action och infektioner och sånt, utan även hur mänskligheten väljer att gå olika vägar när de får göra som de vill.
Rhona Mitra är antagligen det enda brittiska fruntimret som kan få brittisk accent att låta bra också... Att hon har en kropp to die for gör inte saken sämre.

Incendiary

http://www.imdb.com/title/tt0984200/

An adulterous woman's life is torn apart when her husband and infant son are killed in a suicide bombing at a soccer match.

Den var lite underlig ibland, men väldigt gripande och spännande.
Ja, så mycket hade jag att säga om den...

HBO och True Blood

Jag är glad att många förutom jag ser det otroliga i True Blood-introt, jag har hört det från två andra håll förutom bloggen. Dessutom har Erik börjat se på det nu.
Efter att ha sett hela första säsongen så tittar jag fortfarande på introt, normalt sett när jag sträckkollar på en serie brukar jag spola förbi det efter ett par avsnitt. Men jag är trollbunden.
Jag är också förvånad över jag att fastnat så totalt för serien. Vampyrer har aldrig varit särskilt fascinerande för mig men den här serien är... nåt annat. Det känns som en långfilm uppdelat i många olika delar, och jag älskar't. Det är mycket subtil, svart humor i det också, och DET är något som uppskattat.
"Compared to Fangtasia this BLOWS!", sagt av en nybliven vampyr. Ja alltså, istället för suck, som då är något positivt för vampyrer... You get it.
Faktiskt, så började jag tänka och gjorde lite efterforskningar, och kom fram till att HBO överlag har många bra intron och många bra serier. Som Oz, Deadwood (minns dock inte introt till den), Tales from the crypt och The wire. Me like.
Tror det var S01E05 som nästan fick mig att gråta också, när de under den korta sekvensen fångade vad han kände och man förstod.
Att Alexander Skarsgård pratar svenska är ju bara en bonus också, då det svenska språket brukar låta som att Olga från Tyskland försöker säga nåt på svenska...

Nu ska jag fortsätta se på första avsnittet av andra säsongen.

True Blood

Jag hade inget bättre för mig (och jag gillar Anna Paquin) så jag började titta på serien, och tappade hakan vid introt... Det är nog det ballaste introt jag nånsin sett, älskar det! Sången, effekterna, filmningen, allt.
Serien däremot var inte lika fascinerande, men den funkar.


The O.C

"Welcome to O.C, BITCH!"
Åh snyft, nu har jag kollat igenom alla säsonger igen. OC var den första sån där serie som jag följde på riktigt, och nu när jag ser den i efterhand så tycker jag t om att den är riktigt bra.
Nu när jag såg den i efterhand såg jag många saker som är med i andra serier också. Som huset som The Newport Group håller till i, det är samma som CSI Miamis hq. Och ett hus finns med i Californication.
Det roligaste av allt är när Dr Roberts flyttar till Seattle, för att börja arbeta på Seattle Grace. När Seth åker dit så pratar de om något, och Seth säger "Seriously?" varpå Dr Roberts svarar "Seriously", hahaa, började fan skratta högt när jag såg det... När jag såg det första gången hade jag inte sett Greys Anatomy (Emma fick mig att se på det ett tag efteråt) så då hade det inte någon connection till någon annan serie för mig.

Aja, i slutet av augusti/början på september börjar tre serier tror jag. Dexter är en av dem, och ooooh vad jag längtar! Jag tittar/har tittat på många bra serier men det är en av de få som jag tycker är helt fantastisk. Många serier ser jag på i brist på saker att göra, men Dexter är... genial.

En serie som jag annars gillar men som jag inte sett på år är Fotbollsfruar, och jag vet bara en till förutom mig som gillar den, och det är lyckligtvist Emma. Så, nästa gång vi träffas, tänkte jag föreslå några avsnitt från den (Emma har den på dvd, jag har aldrig hittat någon torrent...) och massa lakrids!

Underworld: Rise of the lycans

Ja eftersom den uppenbarligen inte ska gå upp på bio alls (VAIHELVETE TÄNKER NI MED?!) så såg vi den hemma. Och oh well, den gjorde mig inte besviken, men jag hade åas inte så höga förhoppningar heller. Fast den var bra. Ändå. Rhona Mitra och Kate Beckinsale ÄR lika och det var intressant att få reda på bakgrunden till allt. Balla miljöer n stuff.

Uppenbarligen pratas det om en fjärde film. Som då blir en sequel på tvåan. Den ser jag fram emot isåfall.

Underworld

Både jag och Erik har gått och väntat på den nya Underworldfilmen, men jag förstår inte riktigt när den kan tänkas ha biopremiär här. Den har ju redan kommit ut på dvd i USA, och GEEZ vad det är svårt att ha filmen hemma men att inte se på den... Det är antagligen årets filmhändelse för mig. Men jag vill se den på bio, så ska maila SF och fråga när den går upp... uppenbarligen så var det så med Underworld: Evolution också, att den hann ges ut på dvd i staterna innan den gick upp på bio här. Ja hej, konstigt att vi laddar ner filmer...
Erik blev lite ledsen för att Selene inte skulle vara med, och jag förklarade vad kapselbildning på silikontuttar var, men det ska nog bli bra ändå.
Det är svårt att förklara vad jag gillar med de filmerna faktiskt. Allt är mörkt och regnigt, och de verkar inte rädda för att vara klichéaktiga på ett bra sätt. Jag brukar inte gilla prequels, men haha... de två senaste filmerna jag sett fram emot som fan, och denna, är prequels, så... det får funka.

F.ö så fick jag hem en del filmer i veckan, från hederliga gamla Ginza. Young Guns 1 och 2 (jag kan cirka varenda replik ifrån tvåan... när jag var liten satt jag och Caiza och såg på den om och om igen och spelade t om in en del repliker genom att ställa en kassettspelare bredvid TVn, haha...), Edward Scissorhands (Tim Burton + Danny Elfman + Johnny Depp = oslagbar kombo, och soundtracket står i min cd-hylla), Recycle och Fievel - Resan till Amerika. Det slog mig nu när jag skrev det vilken bred filmsmak jag ändå har.
Det är iaf "must haves" i min dvdhylla, så jag tänkte passa på medans de bara kostade 49:-/styck.

Nu ska jag se klart på End of the line. Rätt dålig film, faktiskt, men jag vaknade för sent idag och är för pigg för att sova.
"Jesus loves you!" skriker den gamla kvinnan när hon knivhugger mannen....


Twilight och Änglar & Demoner

Nu har vi sett dem iaf. Twilight är inte min typ av film, men jag gav den en chans ändå. Jag tyckte det var lite lama effekter vid ställen där det inte hade behövt vara effekter alls, och allt gick för fort fram. Men den dög. Haha, samma dag hade jag sett klippet där skådespelaren som spelar Bella tappar sin statyett när hon framför sitt tacktal på nån gala, så jag satt och småfnissade lite åt det då och då...
Jag kommer se tvåan iaf.

Änglar och demoner var väldigt bra. Jag har läst boken men det var tillräckligt länge sedan för att jag inte skulle komma ihåg allt, men ändå inte inte såpass länge sen att jag hade glömt bort allt, jag såg fram emot att se vissa saker i filmen. Jag vet inte om nån kunde låta bli att jämföra den med ettan, men ettan var då tamefan bättre gjord... Där gick de in mer på hur Robert Langdon tänkte, allt gick inte lika hastigt fram på nå vis. Men den här var ändå över 2 timmar lång så jag förstår att de var tvungna att klippa och ha sig. Även om det inte riktigt var lika fina miljöer som i ettan så var de ändå fina, massa kyrkor och sånt. Och jag visste inte ens vilka skådespelade som skulle vara med så jag blev glatt överaskad när jag såg Stellan Skarsgård och Evan McGregor.
Jag mindes också att när jag läste boken (tidigare hade jag bara hört vad ett ambigram faktiskt är och inte sett det på bild, vilket man fick göra i boken) så började klura på ett ambigram själv, med avsikt att ha det som tatuering, men de tankarna försvann. Kanske dags att börja igen. Jag har aldrig velat ha ord intatuerade, men ett ambigram är ju mer än ett ord. Typ.
Jag har för mig att det inte var direkt något med Dan Browns författarstil som gjorde mig imponerad, men han skriver om sjukt intressanta saker så det funkar.
Aja, jag tänker se om biblioteket har böckerna, tänker också hålla ögonen öppna efter den tredje boken.

Jag vill vara som en blandning av Robert Langdon och Olivia Dunham.

Fringe och sovmorgon.

Jag tog, eh, sovmorgon idag. Trött som satan igårkväll, men ville ändå inte chansa så jag tog Propavan. Läkaren sade att biverkningarna kunde gå över om man åt dem regelbundet, och eftersom det är ett såpass svagt sömnmedel så vill jag ge det en chans till. Det blir typ tionde gången jag ger det en chans, men kroppen förändras ju ständigt så denna gången kanske det funkar bättre.
Jag vet faktiskt inte om de funkade, sov oroligt och vaknade upp många gånger, men det var iallafall inte värre än vanligt. Däremot, hangovern... det där med att man är helt död på morgonen... Jag försökte gå upp klockan nio, men insåg att det var omöjligt. Jag försökte gå upp 9.30, också det omöjligt... Strax innan 11 lyckades jag, men det av ren jävla viljekraft för kroppen hängde verkligen inte med. Aja, får se om det ändras.

annatorvJag tittade på Fringe igen (det är ju den enda serien jag har kvar), och den fortsätter att växa i mina ögon. Det är så mycket humor i den, dold, svart humor :D Jag gillar Olivia Dunham också, jag önskar jag var lite mer som henne. Fast jag kan inte sätta fingret på det. Jag försökte hitta en vettig bild på henne, för hon är faktiskt väldigt vacker, men jag kan nu konstatera att hon inte är direkt fotogenisk... Bild från www.tvguidemagazine.com iaf.

Ska nog börja se på The wire igen, jag gillade ju faktiskt den serien och jag har flera säsonger att se på.

The midnight meat train

meatOmg, har ju glömt skriva om denna.
The midnight meat train
Titeln bådade inte bra, men jag var i extrem brist på filmer att se på, så jag såg denna. Och blev så jävla positivt överraskad. Jag gillar inte slafsiga filmer med massa blod, och visst, denna innehöll sådant, men det var ändå så snyggt gjort och fokuset låg inte alls på det, så det var inte alls störande. Och det var det mest oväntade slutet jag nånsin sett. Inte ens Erik skulle kunna föreställa sig det. För det går inte. Man får inga som helst ledtrådar, så det bara går inte.
Men de hade faktiskt kunnat valt en bättre titel.

Filmer

Jag har tittat på massa filmer utan att skriva ner dem, bu för mig.
Så nu klumpar jag ihop dem och det blir inte alls nån utförlig info om filmerna, jag skriver det mest för att hålla koll på vad jag har sett.

avikingsagaA viking saga - Son of Thor

Den var bara så lol. Antagligen den sämsta filmen jag sett, hade de fem spänn i budget eller? Allt var dåligt. Vart i helvete fick de skådespelarna ifrån? Skrev en femåring manuset?
Visst var miljön nice, men nej...





arnArn - Tempelriddaren

Ja nu lagom till uppföljaren släpps på dvd så såg vi den. Jag gillade den faktiskt, och ser fram emot nästa. Det känns som att de faktiskt fick till att relativt historiskt korrekt.
Jag fick sådan lust att spela Assasins Creed när jag såg alla tempelriddare och hörde allt prat om... allt.




australia
Australia

Det var för mycket komedi i den för att jag skulle gilla den, jag störde mig också för mycket på den lilla ungen. Det tog mig tre försök att se färdigt på den, och tja... den duger väl i krig.




changeling
Changeling

Den var faktiskt riktigt bra, jag hade totalt missat att det var Clintan som regisserat den. Jag gillar namnet på den.





powderbluePowder Blue

Jag fattade den inte. Eller jag fattade, men det var så mycket som inte fyllde något syfte. Den var fylld med massa småkändisar, Billy Wirth (han spelade David, vem fan var David? Varför såg jag inte att det var Billy Wirth?) och Patrick Swayzes bror.
Det visade sig att Erik inte hört talas om Sjunde himlen, där ju Jessica Biel blev känd, så jag måste visa nåt avsnitt för honom nån gång. Antagligen den mest irriterande serien nånsin men oh yes, jag följde den.


solstice
Solstice
En amerikansk remake på den svenskdanska Midsommar. Handlingen är ju helt ok men det var jobbiga skådespelare och en massa onödigt drama.






thecovenantThe covenant

Jag såg den tillsammans med Erik, men kom på att jag hade sett den förut. Den duger också i krig, men lite väl fjantigt för min smak.






surveillanceSurveillance

Denna gillade jag faktiskt. Erik tyckte det var uppenbart hela tiden hur det låg till, men jag blev lite överraskad. Det var trots allt en film av David Lynch och hans dotter så det hade kunnat hända vad som helst. Jag gillade faktiskt det mesta med filmen.

earthThe day the earth stood still

Surprise, surprise, men denna gick hem hos mig. Menar, världen riskerar att gå under... Halva var redan inne där. Jennifer Connelly och Keanu Reeves i huvudrollerna med.






blacksnakeBlack snake moan

Det var en rätt underlig film faktiskt, och jag vet inte än om jag gillar den. Jag tror det. Fast det tog ett tag innan jag fattade vad den skulle handla om faktiskt, jag väntade på nåt Aha-ögonblick som inte kom.





alteredAltered

Ja, utomjordingar som genomfört experiment på folk, yadayada... Jag har ju en tendens att fastna för sådana taglines men den här var dålig och jag såg bara klart på den för att jag hade dödstråkigt. B-film.

Säsongsavslutningar.

Under den senaste veckan har det varit inte mindre än fem säsongsavslutningar; Grey's Anatomy, Gossip Girl, One Tree Hill, Desperate Housewives och 90210.
(nä, jag har aldrig påstått att jag har bra smak när det gäller serier)
Det känns tomt nu. Får återgå till Fringe och The wire.
För att försvara mig själv så är det faktiskt bara Greys anatomy och Desperate housewives jag faktiskt tycker är bra, de andra är bara.. drama och tidsfördriv, 90210 är ca den sämsta serien på länge, det FINNS förhoppningsvist inte personer som Annie på riktigt. Men likfan så fastnar jag.

Haha, jag köpte t om en Gossip girl-bok idag... Den har legat i en reavagn väldigt länge på Ica, idag var det halva reapriset (25:- dvs) så jag tänkte wtf. Kändes lika pinsamt som att köpa en bok om pingvinporr, typ...
Jag var ju nyfiken, jag hade hört att Chuck egentligen är bög och att Jenny har stora tuttar. Och mycket riktigt, filmatiseringen går ifrån boken så det är något så sanslöst. Vanessa med rakad skalle och svarta, okvinnliga kläder? Jenny med mörkt hår och gigantiska tuttar?
Syskon som försvinner och ändrar ålder. Nä, jag ångrar att jag köpte den, jag kommer störa mig ännu mer på serien nu.
Men det kändes gött att kunna ha koncentrationen att ligga ner och läsa en hel bok, det var inte igår.

F.ö så hatar jag min mage nu. Jag är sjukt trött men den bråkar så jag inte kan sova. Självklart... jag hade ju bara suttit och väntat två timmar på läggdags.

Intervention.

Jag gillar verkligen programmet Intervention. Speciellt när jag dricker en öl eller tio till.
Dels så är jag ju en sucker för realityserier, och därpå drama, och dårpå sådant som handlar om droger, så voilá. Jag gillar det helt enkelt.
Jag brukar se på det när jag dricker några öl, antagligen för att på något sätt bli avskräckt. Att förstå att "sånt därn't" inte leder någonvart. Jag törs nog påstå att det inte är så många andra som har det som favoritprogram när de dricker öl.

För de som inte vet, så är det ett program om just interventions som jag inte har ett svenskt ord för. Man får följa en missbrukare (det har varit så många olika kategorier, allt från droger till spel) som tror att de är i en dokumentär om deras beroende,  till deras intervention där deras familj och vänner närvarar, och sedan en kort brief om hur det gick sen.
Vissa gånger har jag suttit och gissat mig fram, och blivit överraskad. Men det är åas inte så konstigt då jag inte känner personerna ifråga.

Men jag är ju en sucker för drama som inte rör mig i vanliga fall, dokusåpor osv, så det är nog inte så konstigt att jag fastnat för detta. En gång hade jag en teori om att det var för lite drama i mitt eget liv så jag ville se det på TV, men den teorin faller ju faktiskt rätt platt. För det har aldrig varit lite drama i mitt liv. Nånsin. I wish.
Fast jag har ju alltid varit en sådan som verkligen försöker identifiera mig med huvudkaraktären, och när det gäller just Intervention kan jag dra en lättnadens suck när programmet slutar och jag går tillbaks till... mig.

Ja... min smak när det gäller television har förvånat många.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0